Vasatiden

Vad hände egentligen vid Stockholms blodbad? Varför åker vi Vasaloppet? Varför firar vi Sveriges nationaldag den 6 juni? Hur levde man på 1500-talet jämfört med idag? Detta och många andra saker kommer vi att jobba med i arbetsområdet Vasatiden.

Syfte - förmågor och kunskaper som ska utvecklas

I arbetsområdet ska utveckla din förmåga att:

• berätta om Vasatidens viktiga personer och händelser
• beskriva reformationen och dess påverkan på Sverige
• kritiskt granska, tolka och värdera källor

Bedömning - vad och hur

Vi kommer bedöma dina kunskaper om:

• Gustav Vasa och hans inflytande över Sverige
• Sverige ett självständigt land
• Dackefejden
• Kungens makt jämfört med kyrkans makt
• reformation, Sverige blir protestantiskt
• Sverige blir arvrike, Gustav Vasas söner

och din förmåga

• använda olika källor
• jämföra Vasatiden med andra tidsperioder

Detta kommer vi att bedöma genom att:

• observera klassrumsdiskussioner
• läsa dina texter

Undervisning och arbetsformer

På lektionerna kommer vi att:

• diskutera
• läsa och skriva texter
• se på filmer och bilder
• gestalta
• arbeta i grupper

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestal­ter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjer­na har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra välutvecklade och ny­anserade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade resonemang om källornas användbarhet.