Pedagogisk planering - Genrer ht 23/vt 24

Vad är utmärkande för olika texter/genrer och varför?

 

 

                                       

Maserskolan

Pedagogisk planering

Delmoment:år 9 sv/sva, skriva olika typer av texter, ht 23-vt 24

 

Beskrivning av arbetsområdet:

Eleven ska under höst och vårtermin arbeta med olika genrer av texter för att kunna känna igen och arbeta med texterna inför Nationella provet och inför möjligheten att söka sommarjobb. Vi ska arbeta med och repetera följande genrer:

*reportage

*recension

*novell

*dagbok

*brev

*insändare

*krönika

*nyhetsartikel

*argumenterande text/debattartikel/debattinlägg

*blogg

*faktatext/rapport

*cv/personligt brev

 

Arbetsområdets mål: Detta ska vi arbeta med under dessa veckorna. 

Läsa och skriva

•  Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syfte, avsändare och sammanhang. Att urskilja innehåll som kan vara direkt uttalat eller indirekt uttryckt i texten.
•  Sammanfattning av texter.
•  Analys av texter med koppling till upphovsperson, tid och andra texter samt utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor.
•  Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
•  Disposition och redigering av texter med hjälp av digitala verktyg. Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.
•  Språkliga strukturer och normer. Stavning, meningsbyggnad, styckesindelning och olika typer av textbindning. Ordklasser och satsdelar.
•  Språkliga handböcker och digitala verktyg för ordförståelse, språkriktighet och variation..

 

 

Texter

•  Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Epik, lyrik och dramatik. Texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
•  Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i berättande och poetiska texter. Bildspråk, gestaltningar, parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
•  Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.
•  Några skönlitterärt betydelsefulla författare och deras verk samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.
•  Sakprosatexter för ungdomar och vuxna. Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter. Texternas syfte, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag. Kombinationer av olika texttyper.
•  Texter i digitala miljöer samt andra texter som kombinerar ord, bild och ljud. Språkliga och dramaturgiska komponenter samt hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i filmiskt berättande, teaterföreställningar och webbtexter.

Språkbruk

•  Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar.
•  Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
•  Skillnader i språkanvändning beroende på syfte, mottagare och sammanhang. Språkets betydelse för att utöva inflytande.
•  Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.
•  Språkbruk i Sverige och Norden. Några svenska dialekter och sociolekter. Framträdande skillnader och likheter mellan de nordiska språken. De nationella minoritetsspråken i Sverige och deras ställning i samhället.
•  Språkbruk och språkförändring genom tiderna, till exempel vilka språk som påverkat svenskan historiskt och i nutid.

Informationssökning och källkritik

•  Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
•  Hur man refererar, citerar och gör källhänvisningar, även referenser till digitala medier.
•  Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Arbetsområdets innehåll:  

 

Eleven kommer att få läsa och jobba med olika texttyper för att se karaktärsdragen hos de olika genrerna, arbeta kring dem och sedan öva på att skriva några av dem under höstterminen och vårterminen.

 

Examination:

Eleven kommer att få öva på kamratrespons av texterna som skrivs, skriva egna texter/genrer som sedan kommer att bedömas av oss lärare. Detta kommer att ske när texten är färdigställd.

Lycka till! Sv/sva lärarna Maserskolan

Kunskapskrav för nivå E-A

 

Kriterier för betyget E i slutet av årskurs 9

•  Eleven skriver olika slags texter med viss språklig variation, i huvudsak fungerande struktur och innehåll samt viss anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett i huvudsak fungerande sätt. Elevens texter kan i olika grad innehålla andraspråksdrag beroende på den innehållsliga och tankemässiga komplexiteten.
•  Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter med flyt och visar grundläggande läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med viss säkerhet. Eleven för enkla resonemang om innehållet i olika texter. Eleven visar också grundläggande kunskaper om skönlitteratur och de sammanhang som olika verk har tillkommit i.
•  Eleven söker och väljer med viss säkerhet information från olika källor och presenterar informationen på ett i huvudsak fungerande sätt, med egna formuleringar, ämnesrelaterat språk samt citat och källhänvisningar. Eleven för till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Kriterier för betyget C i slutet av årskurs 9

•  Eleven skriver olika slags texter med relativt god språklig variation, fungerande struktur och innehåll samt relativt god anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett fungerande sätt. Elevens texter kan i olika grad innehålla andraspråksdrag beroende på den innehållsliga och tankemässiga komplexiteten.
•  Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter med gott flyt och visar god läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med god säkerhet. Eleven för utvecklade resonemang om innehållet i olika texter. Eleven visar också goda kunskaper om skönlitteratur och de sammanhang som olika verk har tillkommit i.
•  Eleven söker och väljer med relativt god säkerhet information från olika källor och presenterar informationen på ett fungerande sätt, med egna formuleringar, ämnesrelaterat språk samt citat och källhänvisningar. Eleven för relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Kriterier för betyget A i slutet av årskurs 9

•  Eleven skriver olika slags texter med god språklig variation, väl fungerande struktur och innehåll samt god anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett väl fungerande sätt. Elevens texter kan i olika grad innehålla andraspråksdrag beroende på den innehållsliga och tankemässiga komplexiteten.
•  Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt och visar mycket god läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med mycket god säkerhet. Eleven för välutvecklade resonemang om innehållet i olika texter. Eleven visar också mycket goda kunskaper om skönlitteratur och de sammanhang som olika verk har tillkommit i.
•  Eleven söker och väljer med god säkerhet information från olika källor och presenterar informationen på ett väl fungerande sätt, med egna formuleringar, ämnesrelaterat språk samt citat och källhänvisningar. Eleven för väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.