Ämnen:
Kemi
·
Årskurs:
8
Kemi Kol och kolföreningar åk 8 VT 2018
Kronängsskolan, Vaxholm Stad · Senast uppdaterad: 13 mars 2018
Det finns kolatomer i luften, i marken och i det mesta vi äter. Våra kläder, skor, plastpåsar, bensin, mobiltelefoner och vår mat innehåller också kolatomer. Alla levande organismer består också av en stor mängd kol. Vi kommer att lära oss om grundämnet kol, men också om olika kolföreningar, som olika kolväten, alkoholer, organiska syror och estrar. Vi kommer att undersöka dess egenskaper och vad man kan använda dem till. Vi kommer också att diskutera användningen av fossila bränslen och vad det gör mot vår miljö.
Tidsram/moment
Kapitel 9 i Gleerups Kemi - Kol och kolföreningar
v.2 Rent kol (ID:A797)
Kolets (kolatomens) egenskaper (ID:A953)
Kolets kretslopp
v.3 Kolväten (molekyl- och strukturformel) (ID:A200)
Fossila bränslen (ID:A359 , ID:A513 , ID:A730 , ID:A649)
v.4 Fossila bränslens miljöpåverkan (växthuseffekt, plaster)
Biobränslen (ID:A664)
v.5 Mättade och omättade kolväten (ID:A416)
v.6 Alkoholer (ID:A927)
Organiska syror och estrar (ID:A147 , ID:973)
v.7 Repetition
Prov
Läroplanskopplingar
Syfte (3)
använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.
Centralt innehåll (19)
Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp.
Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner.
Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.
Kemiska processer vid framställning och återvinning av metaller, papper och plaster. Livscykelanalys av några vanliga produkter.
Olika faktorer som gör att material, till exempel järn och plast, bryts ner och hur nedbrytning kan förhindras.
Innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan. Kemiska processer i människokroppen, till exempel matspjälkning.
Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter, kosmetika, färger och bränslen samt hur de påverkar hälsan och miljön.
Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt.
Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.
Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
Aktuella forskningsområden inom kemi, till exempel materialutveckling och nanoteknik.
De kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi, såväl i digitala som i andra medier.
