Ämnen:
Kemi
·
Årskurs:
7 - 9
Syror och baser Kemiskt analysarbete_HSR_MLT
Kommunövergripande grupper FG, Kungsbacka Förskola & Grundskola - slutgallrad · Senast uppdaterad: 5 februari 2018
Planering för kemiskt analysarbete/praktiskt kemi arbete med utgångspunkt från syror och baser samt lärande för hållbar utveckling som kunskapsområde.
VISA LÄRANDE
På lektionstid i laborationer, genomgångar, diskussioner och frågeställningar.
Praktiskt prov:
o Planering av praktisk undersökning med analys av risker och felkällor, individuellt.
o Planera självständigt en undersökning som kan hjälpa Dig att finna svar på frågan.
o Analysera risker och möjliga felkällor.
o Genomför undersökningen individuellt.
o Skriv en laborationsrapport för din undersökning.
UNDERVISNING
Laborationer
o 4.1.4 Surt neutralt eller baskiskt
o 4.1.8 Bestäm pH-värdet
o 4.2.14 Undersök fyra syror
o 4.3.22 Undersök tre baser
Genomgångar
- Jonens bildning – partiklar, atomer och molekyler
- Datum för praktiskt prov, se provkalender i Fronter.
- Bildspel Teorilektion syror och baser, baser och buffert, SvD Juice fräter på tänderna
- Strömmande video:
- Osynligt bläck
- Bota det sura
Innehåll
Litteratur
· Läroboken, Kemi Spektrum
o Sidorna 26 – 29 Joner och jonföreningar
o Sidorna 30 – 33 Det mesta du ser är blandningar
o Sidorna 104 – 107 Syror och baser har olika pH
o Sidorna 108 – 111 Syror lämnar ifrån sig vätejoner
o Sidorna 112 – 116 Baser tar upp vätejoner
o Sidan 350-351 Molekylbindning
o Sidorna 352-355 Jonbindning och metallbindning
+ Begrepp och frågor tillhörande sidhänvisningar ovan.
Läroboken, Biologi Spektrum
o Sidorna 202-207, Förorenad luft
+ Begrepp och frågor tillhörande sidhänvisningar ovan.
Kopieringsunderlag från lärarhandledningen
o 7.3. Vätejonen och syror
o 7.4 Hydroxidjonen och baser
o 7.4 Starka och svaga syror och baser
Kopieringsunderlag
o Ammoniak och ammoniumjonen
o Några vanliga sakers pH-värden
o Starka syror och baser
Strömmande video på www.sli.se
o Atomer och atommodeller, filmkod:V5159
o Olika typer av lösningar, filmkod: EDUS7452
Strömmande video på www.youtube.com
o Osynligt bläck: https://www.youtube.com/watch?v=4N3xDZqzd2Q
o Bota det sura: https://www.youtube.com/watch?v=_2CT6QJQ8tg
Laborationer
o 4.1.4 Surt neutralt eller baskiskt
o 4.1.8 Bestäm pH-värdet
o 4.2.14 Undersök fyra syror
o 4.3.22 Undersök tre baser
Göra film i grupp: Se instruktioner genom att klicka på följande länk https://www.utbyten.se/samarbete-och-utbyte/den-globala-skolan/film-for-sjutton/
Demonstrationlaborationer
Rödkålssaft som indikator
Ägg i vinäger
Tidningsartikel - inlämningsuppgift: Lära om ett urval av yrken inom vilka kunskaper om syror och baser är viktiga att kunna
Teorigenomgångar: Power Point presentationer, PPT:
PPT Syror och baser
PPT Baser och buffert
PPT SvD Juice fräter på tänderna
MÅL och BEDÖMNING
Övergripande mål
Du kommer att få träna på:
- att använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.
- att skriva naturvetenskapliga texter med för uppgiften relevanta naturvetenskapliga begrepp.
- att prata om atommodellen, syror och baser med naturvetenskapliga termer i diskussioner och genomgångar.
- att skriva laborationsrapporter.
- att göra en egen planering för en laboration utifrån en viss frågeställning.
- att laborera och diskutera i grupp.
- att få möjligheter att bidra muntligt och skriftligt under våra genomgångar
- att använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska kunskapsområdena
för att lära om hur syror och baser kan kopplas till hållbar utveckling med avseende på individ, samhälle och miljö.
- att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
- att lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till din egen förmåga.
Du kommer att få möjlighet att tillgodogöra dig kunskaper om:
• vissa förutsättningar för en god miljö och en hållbar utveckling,
• och förståelse för vissa delar av den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.
• syror och basers betydelse för vår inre och vår yttre miljö
• vissa förutsättningar för en god miljö och en hållbar utveckling
Du ska använda Fronter/UNIKUM för att ta del av planeringen och uppgifterna.
Långsiktiga mål
Genom undervisningen ska Du få möjlighet att utveckla Din förmåga att:
- laborera utifrån handledningar tillsammans med en klasskamrat
- genomföra systematisk undersökningar i kemi, och
- använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan
Centralt innehåll
Vi kommer att arbeta med följande punkter inom centralt innehåll för att Du ska få träna på ovanstående mål:
Kemi
· Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar
· Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl-och jonföreningar genom kemiska reaktioner
· Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter, kosmetika, färger och bränslen samt hur de påverkar hälsan och miljön.
· Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt.
· Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och människokroppen. Lösningar, fällningar, syror och baser samt pH-värde.
· Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö-och hälsosynpunkt.
· Separations-och analysmetoder, till exempel identifikation av ämnen.
· Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.
· De kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
· Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
· Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
· Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi.
Bedömningsaspekter
Följande punkter beskriver konkret vad jag tittar på i min bedömning (formativ som summativ) av dina arbeten och dina prestationer:
Föra resonemang (som du gör i en slutsats eller i utformandet av en planering)
- Hur många led resonerar eleven i?
Ju längre resonemangskedjorna är desto mer utvecklade kan resonemangen sägas vara. I något fall lyfter Skolverkets kommentarmaterial fram nyckelord som elever kan tänkas använda för att skapa resonemangskedjor. Dessa kan vara ”därför att”, ”det leder till”, ”det händer på grund av” och ”eftersom” osv.
- I vilken omfattning konkretiserar eleven sitt resonemang?
Mer utvecklade resonemang innehåller konkretiseringar i hög utsträckning. De kan göras med hjälp av exempel, jämförelser i tid och rum, konsekvensbeskrivningar eller med stöd av egna erfarenheter. I mer utvecklade resonemang rör sig eleven mellan det konkreta och det abstrakta (eller mellan helhet och detaljer). Det generella (helheten) konkretiseras och tydliggörs med hjälp av det konkreta (detaljer). Enklare resonemang är ofta mer allmänt hållna och på så sätt otydligare.
- I vilken omfattning problematiserar eleven i sitt resonemang? (ex kring felkällor)
Problematisering i ett resonemang kan till exempel handla om att eleven kan anlägga olika perspektiv, ”å ena sidan – å andra sidan”. Graden av problematiserande ansatser och perspektiv ökar i mer utvecklade resonemang. Enkla resonemang innehåller vanligtvis få problematiserande inslag. Det kan till exempel handla om att redogöra för någon enstaka för- och nackdel utifrån en given utgångspunkt.
- I vilken omfattning drar eleven relevanta slutsatser i sitt resonemang?
Dels handlar det om slutsatsernas grad av kvalitet, till exempel komplexitet, generaliserbarhet och träffsäkerhet. Dels handlar det om kvantitet. Ju mer relevanta slutsatser eleven drar i sitt resonemang desto mer utvecklat blir resonemanget. Det kan också handla om elevens egen värdering av slutsatserna.
- I vilken omfattning använder sig eleven av ämnesspecifika begrepp med precision i sitt resonemang?
I en del ämnen används ämnesspecifika begrepp med god precision i de mer utvecklade resonemangen. Med god precision menas att begreppen används på ett korrekt sätt. Eleven kan också skilja mellan närliggande begrepp som till exempel stat, kommun och landsting i ämnet samhällskunskap. Enkla resonemang präglas i större utsträckning av ett vardagsspråk än ett ämnesspecifikt språk.
- I vilken omfattning underbygger eleven sitt resonemang med hjälp av korrekta fakta, logik, exempel och egna erfarenheter?
Mer utvecklade resonemang underbyggs med hjälp av relevanta fakta, exempel och egna erfarenheter. En annan faktor som påverkar resonemangens underbyggnad är graden av logik. Väl underbyggda resonemang är logiska och tydliga.
Läroplanskopplingar
Innehåller inga läroplanspunkter
