Stormaktstiden

Stormaktstiden var en orolig tid i Sverige. Kungarna var maktlystna och ville ha mer makt och mer landområden. Det var många olika krig under den här perioden. Folket svalt på grund av missväxt och barn anklagade vuxna för att föra bort dem till Blåkulla. Det här arbetsområdet ska ge dig kunskap om det århundrade som kallas Stormaktstiden. Vi ska söka svar på flera frågor - Varför kallas det Stormaktstiden? Hur levde människor då i jämförelse med hur det är idag? Vilka spår finns kvar idag? Vilka berömda och omtalade personer levde då? Vad hände på Stormaktstiden och hur har det påverkat vår tid?

Du kommer att få lära dig mer om:

• Varför tiden 1611-1718 kallas Stormaktstiden.
• Spår från Stormaktstiden.
• Gustav II Adolf, Kristina, Karl X Gustav, Karl XI, Karl XII och Axel Oxenstierna.
• Hur Sveriges karta såg ut.
• Maktpyramiden: adel, präster, borgare och bönder.
• Hur det var att leva under stormaktstiden.
• Häxprocesser.
• Nyheter: vägar, post, tidningar.
• Sverige, Europa och världen under Stormaktstiden.

Hur ska vi arbeta?

• Gemensamma genomgångar.
• Arbetsblad med olika uppgifter.
• Läsning av faktatexter.
• Filmer.
• Samtal och diskussioner.
• Gemensam ordlista över historiska begrepp så att du kan tala och skriva om Stormaktstiden.

Begrepp

Stormaktstidsarbetet innehåller en hel del ord och begrepp som du behöver förstå:

legoknekt, protestant, katolik, enväldig, missväxt, pesten, kyrkoböcker, skörbjugg, förmyndarregering, abdikera, reduktionen, indelningsverket, snapphanar, valloner, karoliner, epidemi, häxprocesser, orsak, konsekvens

Hur visar du vad du har lärt dig?

Jag bedömer dina kunskaper på lektioner där du deltar i diskussioner. 

Du kommer också få visa dina kunskaper på ett prov eller en skriftlig uppgift.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.