Österländska världsreligioner - Islam, Hinduismen och Buddhismen

Vi arbetar med de tre österländska världsreligionerna Islam, Hinduismen och Buddhismen. Syftet med kursen är att skapa inblick i-
och förståelse för olika religioner, deras traditioner, seder och bruk samt deras betydelse för samtiden i de kristna delarna av världen.

Under vårterminens första tredjedel ska du bekanta dig med de tre stora österländska världsreligionerna Islam, Hinduism och Buddhism. Var och en av de tre har sina egna unika urkunder, traditioner och religiösa uttryck men också gemensamma drag. Syftet med kursen är att du ska lära känna religionerna bättre och förstå hur de är en viktig del av många människors vardag och högtider. Religionen är så mycket mer än skrifter, heliga riter och uttryck. Den är för många en livsstil och svaret på många stora och livsviktiga frågor. Följ med på en resa som sträcker sig från Nordafrika, genom Mallenöstern och ända bort till Indien, Kina, Indonesien och Japan.

Läroplanskopplingar

Syfte

• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
• reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,

Centralt innehåll

• Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
• Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
• Huvuddragen i världsreligionernas historia.
• Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
• Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
• Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.
• Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
• Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.
• Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, till exempel konsekvens- och pliktetik.
• Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik.
• Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.