Mål och utvecklingsplan (Myrstacken) - 2.2 Utveckling och lärande VT-18

Utifrån en självskattning har förskolan tagit fram ett prioriterat mål från kapitel 2.2 Utveckling och lärande. Här följer en planering för hur vi systematiska ska förbättra oss inom området.

Avdelning, ansvarig personal, kapitel och mål

Avdelningens namn

Myrstacken

Ansvarig personal

Ann-Sofie Lövgren, Beatrice Hebbel, Katarina Åström Ekner

Kapitel från LpFö

2.2 Utveckling och lärande

Mål och riktlinjer (i början av perioden)

Prioriterat mål:

Förskolan ansvarar för att barnen stimuleras och utmanas i sin språk och kommunikationsutveckling. 

Utveckling pågår när barnen (i början av perioden)

Hur vill ni att det ska vara på förskolan när ni nått målet för verksamheten? Beskriv konkret vad ni önskar att barnen ska ha möjlighet att utveckla utifrån de utdrag ur läroplanen ni har gjort ovan. Kom ihåg att ha barnfokus! Hur kan vi anpassa verksamheten utifrån barngruppens behov och önskemål! Gå ner på detaljnivå så blir analysen hanterbar. Punkta upp målen med siffror 1,2,3 etc.

Utveckling pågår när:

1. barnen ökar sitt ordförråd.

2. barnen ökar sin förmåga att förmedla mening och budskap begriplig för andra antingen genom verbala, estetiska, digitala och kroppsliga uttrycksformer (IKT - information, teknik, kommunikation). Både i leksituationer och vardagliga aktiviteter.

3. barnen ökar sin förmåga att berätta och återberätta själva och tillsammans med andra. Barnen ökar sin förmåga att i samtal lyssna till varandra och försöker förstå andras perspektiv, samt ger uttryck för egna uppfattningar.

4. barnen ökar sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om olika bilder texter och olika medier.

5. barnen ökar sin förmåga att förstå olika symboler och deras kommunikativa funktioner, samt visa intresse för detta.

Så ska vi arbeta för att nå dit (i början av perioden)

Hur tänker ni gå till väga rent praktiskt? Skriv en “ att göra lista”. Hur kommer det här synas och märkas i verksamheten? Kommer ni förändra miljön ute eller inne? Kommer det påverka gruppen eller miljön på förskolan? Varje sak ska följas av vem som är ansvarig på förskolan. Följ siffrorna ovan nr 1 på förväntat resultat blir nummer 1 i “att göra listan “ osv. Det underlättar för kommande analys. Lägg in observationer så har ni möjlighet att konkret se resultaten av ert arbete. En observation före och en efter varje insats.

Att göra, så syns det:

1. Vi pedagoger är noggranna med att sätta ord på det vi gör och ser, samt använder ett rikt ordflöde. T.ex.: Istället för att säga "Jag lägger den där" så säger vi "Jag lägger den röda plastspaden på sidan av den gula plasthinken". Vi uppmuntrar barnen att samtala med varandra och försöka sätta ord på det de vill. Vi utför observationer både i terminens början och slut för att konkret kunna se resultat av insatsen.

2. Vi tar fram olika logopedövningar som vi utför i mindre grupper vid planerade tillfällen. Vi tar fram fler rim och ramsor än de vi redan använder på avdelningen och utför dessa både i spontana och planerade aktiviteter. Vi tar fram fler matramsor som barnen kan välja på vid måltiderna samt sätter upp ett papper vid varje bord där vatten, mjölk, äpple, banan, päron och apelsin finns på de språk som finns representerade på avdelningen, vidare kan denna lista fyllas på. Vi erbjuder barnen att själva berätta flanosagor själva eller tillsammans med andra. Vi planerar aktiviteter där barnen får uttrycka sina känslor med hjälp av musik, dans och skapande. Till barnens skapande erbjuder vi dem att skapa qr-koder där de berättar vad de skapat. Vi tar fram tecken som stöd för känslorna glad, arg och ledsen. Vi utför observationer både i terminens början och slut för att konkret kunna se resultat av insatsen.

3. Vi pedagoger utför både spontana och planerade reflektionstillfällen tillsammans med barnen då de får berätta och återberätta om den utvalda aktiviteten. Detta kan ske i både helgrupp eller mindre grupper. Vid reflektionstillfällena kan vi antingen samtala direkt från minnet eller ta stöd av bild, film eller barnens verk. Vi poängterar vikten av att lyssna på varandra och att vi alla har olika perspektiv  och uppfattningar. Vi utför observationer både i terminens början och slut för att konkret kunna se resultat av insatsen.

4. Vi pedagoger utför planerade boksamtal i mindre grupper då vi tillsammans tolkar och samtalar om bokens innehåll både när det kommer till handling som förmedlas med text och bild. Vi pedagoger utför även boksamtal utifrån Qr-sagor med hjälp av läroplattan. Vi utför även boksamtal utifrån flanosagor. När vi arbetar med olika appar kopplat till olika ämnen i läroplanen är vi pedagoger med utforskare och sätter ord på och samtalar om det vi ser och upplever. Vi erbjuder även barnen att skapa egna Qr-koder vid planerade tillfällen. Vi utför observationer både i terminens början och slut för att konkret kunna se resultat av insatsen.

5. Vi lyfter in alfabetet vid en ny Babblarstation där barnen får tillfälle att testa forma olika bokstäver eller andra symboler på plastfickor fyllda med färg. Vi erbjuder barnen både vid planerade och spontana tillfällen möjlighet att möta, utforska och testa skriva bokstäver. Vi uppmärksammar olika symboler i vår närmiljö både inne, ute och på våra promenader. Stöter vi på t.ex. en skyllt med symbol för övergångsställe fotograferar vi denna för att kunna återkoppla till den vid ett senare tillfälle. Vi samtalar om symbolernas olika betydelser och kommunikativa funktion. Vi utför observationer både i terminens början och slut för att konkret kunna se resultat av insatsen.

Så här ska vi följa upp (i början av perioden)

För att kunna mäta en kvalitetsutveckling behöver ni observera statusen på förskolan och i barngruppen innan och efter en insats. Det kan vara spaltdokumentation, barnintervjuer, sociogram osv. Välj det verktyg ni anser passar bäst och gör en mätning innan och en efter vald insats. Hur vet vi det?

Observationer, dokumentatationer, intervjuer etc:

Vi utför observationer både i terminens början och slut för att konkret kunna se resultat av insatsen. 

Uppföljning (under perioden)

Vilka insatser som görs fyller vi  på kontinuerligt under arbetets gång i Blogg och Lärlogg.

Analys (i slutet av perioden)

Varför det blev som det blev? Vad det var som påverkade att vi fick det resultat som vi fick? Hur barngruppen påverkades ? Vad som hände i barngruppen när vi försökte nå målen ovan? Om barngruppen förändrades på något sätt? Om arbetet  på förskolan påverkades? Positiva och negativa effekter av arbetet med målområdet?  Hur vet ni det? Vilka “bevis” har vi?  (Observationerna som gjordes före och efter vald insats)

Förslag till åtgärder (i slutet av perioden)

Genom att besvara dessa frågorna får vi syn på vad som behöver justeras för att leda barngruppen och verksamheten vidare.

Uppföljning av åtgärder (i slutet av perioden)

Cirka två månader efter att analysen blivit gjord följer vi upp och för att se om det förändrade arbetssättet fortfarande är förankrat i grundverksamheten.