Historia åk 4 - Forntiden, Vikingatiden och Medeltiden

Hur levde man i Sverige och Norden för tusen år sedan? Vad åt man och hur bodde man? Vilka levnadsvillkor hade människor då och vilka likheter och skillnader kan vi se med vårt liv idag?

Vikingarna var ökända i hela Europa för sina vikingatåg. De härjade och reste världen över under tvåhundra år. Men sen hände något - Vikingarna försvann och kristendomen kom till Sverige och Norden... Vad var det egentligen som hände? Eleverna kommer att få arbeta med vikingatiden och medeltiden och då kunna tillgodogöra sig mer kunskaper om de som bodde här långt innan oss.

Du kommer att få arbeta teoretiskt och praktiskt genom att läsa och fundera kring olika texter och frågor, både enskilt, i par, i grupparbeten och gemensamt i klass. Vi kommer att se kortare filmer, lära oss nya ord och begrepp och fundera kring olika sammanhang och konsekvenser.

 

Vad ska vi lära?

Kring forntiden och medeltiden, till cirka år 1500

• Norden befolkas. De utmärkande dragen för järnåldern.

• Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor.

• De nordiska staternas bildande.

• Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.

• Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.

• Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

• Exempel på hur forntiden, medeltiden, kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.

• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.

• Tidsbegreppet vikingatiden, samt olika syn på dess betydelse.

Hur ska vi lära?

I detta moment kommer vi att börja med att jobba mycket i historiaboken. Vi kommer tillsammans att läsa texter, diskutera dem, studera bilder och jobba med instuderingsfrågor (frågor som handlar om det vi precis läst). Vi kommer även att titta på några filmer som handlar om denna tidsperiod. Den första delen av momentet kommer ha fokus på vikingatiden och avslutas med ett prov. Den andra delen kommer vi att jobba med övergången från vikingatid till medeltid och hur Sverige blev kristet. 

Som lärobok använder vi: Puls Historia

Vi kommer att fördjupa våra kunskaper inom ämnet Historia, vi kommer att arbeta på ett varierat sätt för att befästa kunskaperna.

Arbetssätt:

• Arbeta utifrån läromedlet, Grundboken Historia och arbetshäfte.
• Se korta faktafilmer och sedan diskutera, problematisera och reflektera över innehållet.
• Skriva faktatexter och svara på frågor kopplade till lästa sidor. Frågor som stärker elevernas läsförståelse.
• Arbeta i grupparbete.
• Arbeta enskilt med "En vikingaby i en pizzakartong". Eleverna skapar texter och bilder och fäster dessa på insidan av locket. I botten på kartongen skapar de en vikingaby, där de får olika områden de ska söka fakta kring och återskapa miljön.
• Träna olika ord och förstå begrepp som används i ämnesområdet.

Visa vad du lärt dig/Bedömning

Du ska i detta avsnitt visa vad du lärt dig genom att:

• arbeta med uppgifterna på lektionerna
• delta aktivt på lektionerna (i diskussioner, svara på frågor, ställa frågor)
• arbeta i grupp
• I slutet av Vikingatiden har vi skriftligt prov där du kan visa vad du lärt dig.
• I slutet av Medeltiden har vi skriftligt prov där du kan visa vad lärt dig.

Kunskapskrav

Se matris nedan

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern,bronsåldern och järnåldern.
• Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
• De nordiska staternas bildande.
• Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
• Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.
• Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

Kriterier

• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl under­ byggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållande­vis komplexa samband mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av ut­vecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med utveck­lade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra utvecklade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händel­ser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
• Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestal­ter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjer­na har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra välutvecklade och ny­anserade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade resonemang om källornas användbarhet.