Utveckling och lärande Trygghet och likabehandling Barns delaktighet och inflytande
VAR ÄR VI?
Vi kommer att använda ordet tema och projekt i våra texter. Med tema menar vi det övergripande paraplyet som i år är "möten med" under detta paraply kommer vi sedan arbeta med olika projekt.
Vi ser den första tiden på höstterminen som en tid för relationsskapande. Detta blir ett projekt i sig att skapa relationer, till varandra barn-barn, vuxen-barn, barn-vuxen samt till våra miljöer, material och rutiner på förskolan. Det handlar om att barn och vuxna tillsammans måste komma in i förskolans rytm och ha ett relationellt lärande för ögonen. En viktig aspekt att ha med i vårt arbete med barnen är också tanken att barnen inte väljer oss som pedagoger alltså är det av stor vikt att vi även reflekterar över vårt eget förhållningsätt och vår roll som pedagog.
Ömsesidig respekt till varandra och vårt material lägger vi stor vikt vid, då vi anser att detta är själva grunden till att arbeta med demokrati, som vi menar är en process i att kunna ge och ta, våga stå för sin åsikt samt finna lösningar och göra kompromiss. I detta anser vi att det är viktigt att varje individ får sin röst hörd. Vi stödjer barnen i deras samspel för att de skall kunna få en ökad förståelse för andras och sin egna känslor, tankar och handlingar. Genom detta får de ta del av andras perspektiv, vilket i sin tur ger dem en vidgad världsbild. Vi skall värna om varandra, vårt material och vår miljö ute och inne.
"Kunskap och relationsbyggande förutsätter varandra. Om man inte utvecklar omsorgsfulla och förtroendefulla relationer så kan det vara svårt att utveckla någon hållbar och varaktig kunskap." (Relationell specialpedagogik-i teori och praktik, J. Aspelin)
Vi vill tänka ett barn en kultur. För att kunna detta så behöver man lära känna varje individ så att man inte generalisera utifrån tex. etnicitet eller kön. Barn är inte i sett sammanhang, de blir.
Barn är inte på ett visst sätt, de blir på olika sätt i relation till de möjligheter och normer som de olika miljöerna och aktiviteterna utgör." (Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande, E. Nordin-Hultman)
Vi ser den här första tiden som avgörande för framtida projekt, då första tiden handlar om att barnen skall ha inflytande i dialog med oss pedagoger, för att vi skall kunna få ett grepp om deras tidigare erfarenheter och funderingar. Barnen kommer till vår förskola med erfarenheter, kunnande, förväntningar, tankar och ideér. (teamplan 2017/2018). Därför kan vi inte i förväg bestämma hur och vad vi skall arbeta med.
Barns delaktighet och inflytande handlar om demokrati. Vi ser demokrati som något som handlar om oss all tillsammans. En gemenskap där allas åsikter är viktiga vilket innebär ett ständigt förhandlande. Tillsammans utvecklar vi samhället framåt. Vi anser inte att samhällsmedborgare är något barnen blir när de blir vuxna utan det är något de är redan idag.
VART SKA VI?
Varje läsår siktar vi på att nå målet, "Jag är viktig" min röst, mina erfarenheter, mina tankar, mina känslor har bemötts med respekt. Målet är att som barn på Åsen ska man känna att man har tagits på allvar, man har haft möjlighet att påverka och man har fått göra saker på riktigt. Där vill vi koppla ihop det med vår vision "Jag vill, jag vi kan, jag vågar, ta huvudrollen i sitt egna liv." Med detta menar vi att för att komma dit vi ska, måste vi se att varje barn är kompetent att lära och det är upp till oss att ge förutsättningarna. Dessa tankar har vi fått utifrån möten vi gjort i Italien, där de tydligt markerade att när man pratar om det "kompetenta barnet", så menar de människan, att alla människor föds kompetenta att lära och att det är upp till oss då att ge förutsättningarna.
Utifrån befintlig barngrupp ht-2018 ser vi att det vi ska lägga störst fokus på är:
Språk: Verksamheten ska bidra till att alla barn får tillgång till fler språk/uttryckssätt.
Perspektiv: Verksamheten ska bidra till att vidga barnens världsbild, verksamheten ska se till att olika perspektiv kommer upp till ytan.
Samarbete: Verksamheten ska bidra till att barnen får känslan att samarbeta är något positivt. Barnen skall få växa tillsammans.
HUR GÖR VI?
Projekterande förhållningsätt
Att arbeta med ett projekterande förhållningssätt innebär att vi utgår från barnens frågeställningar, hypoteser och nyfikenhet, då tror vi att barnens lärande stimuleras och fördjupas. Genom att utgå från barns intresse tror vi att barnen får en djupare relation till
sina projekt och att det leder till ett fördjupat lärande. Detta innebär att vi som pedagoger behöver vara lyhörda för barnens frågor och genom att vara medforskare och genuint nyfikna kan vi tillsammans föra projektet framåt.
"Att ha ett projektinriktat förhållningssätt är att se barnet som subjekt. Pedagogerna arbetat med barnens processer, enskilda och gemensamma och använder processerna som utgångspunkt för hur vi tänker och tar ansvar för nästa dag, nästa utmaning.
"Omvärden och omvärlden av Birgitta Kennedy
"Barnen ska få möjlighet att utveckla sin förmåga att iaktta och reflektera. Förskolan skall vara en levande social och kulturell miljö som stimulerar barnen att ta initiativ och som utvecklar deras sociala och kommunikativa kompetenser. Barnet skall
också ha möjlighet att enskilt fördjupa sig i en fråga och söka svar och lösningar." Lpfö-98/16
"Lärandet skall baseras såväl på samspel mellan vuxna och barn som på att barnet lär av varandra. Barngruppen skall ses som en viktig aktiv del i utveckling och lärande." Lpfö-98/16
Vi på Åsen är just nu inne i ett skede där pedagogiska miljöer skapas tillsammans med barnen och oss pedagoger. Vi arbetar med att introducera varje miljö så att barnen skall bli trygga och veta hur de skall använda miljön och göra den till sin. Vi vill att miljön skall bli så tydlig som möjligt, så att barnen vet vad som erbjuds just på en specifik station. Detta för att de sedan ska kunna arbeta utifrån ett specifikt syfte. Ett exempel på detta är att om vi skall skapa äpplen i lera, då måste barnen först veta hur leran fungerar.
Utifrån befintlig barngrupp ht-2018 vi måste ta ett ännu tydligare grepp om hur vi organiserar oss för att kunna erbjuda fler tillfällen att arbeta med våra olika material och våra miljöer.
Vi vill skapa forum för möten i mindre grupper. Detta för att kunna möta olika behov som vi ser i barngruppen. Vi vill kunna ha möjlighet till fördjupningsmöten inom varje projektområde. Då vi inte har en åldershomogengrupp är det viktigt att kunna möta barnen utifrån deras erfarenheter och tankar- möte den proximala zonen samt deras behov. En grupp utgår från Centralstationen och en grupp utgår från teknik som verktyg för att utveckla barns 100 språk.
Pedagogisk dokumentation
På Åsen vill vi få upp dokumentation så fort som möjligt för att dokumentationen i sig skapar lärande för hela gruppen. Den bidrar till att inspirera barnen och skapar ”smittoeffekter” till andra barn i gruppen. Barnen reflekterar tillsammans kring dokumentationen och som i sin tur skapar fler frågor och funderingar som skapar ett vidare lärande.
Vi vill inte tolka bilderna åt barnen utan ge barnen möjlighet själva reflektera kring bilderna med föräldrar eller med andra barn och pedagoger. Vår tolkning kan vara felaktig och ha värderingar i sig som inte bidrar till utveckling. Dokumentationen som finns på våra
väggar är först och främst till för barnen och den ska föra deras lärande framåt. Vi vill även att barnens tankar ska nå föräldrarna.
Vi kan ge dokumentationen sitt rätta värde och en sannare innebörd genom att låta barnen äga den. Våra dokumentationer tar då en annan vändning och vi kan arbeta vidare med barnen. Vi har reflekterat mycket kring vad vi sätter upp på väggarna och genom att dokumentera processen inte det "glada barnet" lyfter vi lärandet och inte vem som har gjort vad utan
vilket lärande som sker. Vi vill under terminen försöka återkasta gårdagen för barnen, detta för att de ska få sätta ord på det som hänt och hur de tänker.
Genom att använda oss av pedagogisk dokumentation kan vi försöka förstå barnen och försöka förstå det barnen vill förstå. Vi kan fördjupa och hålla kvar i projekten en längre tid och med detta som verktyg kan vi också få barnen att känna att de äger sina projekt och att det vi gör på förskolan är på riktigt.