Solens mål och utvecklingspl an Språk VT18

Avdelning, ansvarig personal, kapitel och mål

Avdelningens namn

Solen

Ansvarig personal

Maja, Eva och Inga-Lill

Kapitel från LpFö

Utveckling och lärande Lpfö 2:2

Mål och riktlinjer (i början av perioden)

Prioriterat mål:

Förskolan ska ansvara för att barnen stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling.

Utveckling pågår när barnen (i början av perioden)

Hur vill ni att det ska vara på förskolan när ni nått målet för verksamheten? Beskriv konkret vad ni önskar att barnen ska ha möjlighet att utveckla utifrån de utdrag ur läroplanen ni har gjort ovan. Kom ihåg att ha barnfokus! Hur kan vi anpassa verksamheten utifrån barngruppens behov och önskemål! Gå ner på detaljnivå så blir analysen hanterbar. Punkta upp målen med siffror 1,2,3 etc.

Utveckling pågår när:

1. När vi ser att barnen kommunicerar med oss vuxna men oxå med varandra.

2. När barnen benämner saker vid sitt rätta namn.

3. När vi ser att barnen förstår.

Så ska vi arbeta för att nå dit (i början av perioden)

Hur tänker ni gå till väga rent praktiskt? Skriv en “ att göra lista”. Hur kommer det här synas och märkas i verksamheten? Kommer ni förändra miljön ute eller inne? Kommer det påverka gruppen eller miljön på förskolan? Varje sak ska följas av vem som är ansvarig på förskolan. Följ siffrorna ovan nr 1 på förväntat resultat blir nummer 1 i “att göra listan “ osv. Det underlättar för kommande analys. Lägg in observationer så har ni möjlighet att konkret se resultaten av ert arbete. En observation före och en efter varje insats.

Att göra, så syns det:

1. Vara lyhörda och noga med att "se" varje barn. Ge varje individ tid.

2. Vara tydliga förebilder, tänka på vad, hur och varför vi säger det vi gör. Att alltid ha språkglasögonen på sig i varje situation. Ta tillvara på alla tillfällen att kommunicera.

3. Vara nyfiken, be barnen återberätta. Ge varje individ tid 

till att kunna förmedla sig på "sitt" sätt. Till exempel via kroppsspråket.

Så här ska vi följa upp (i början av perioden)

För att kunna mäta en kvalitetsutveckling behöver ni observera statusen på förskolan och i barngruppen innan och efter en insats. Det kan vara spaltdokumentation, barnintervjuer, sociogram osv. Välj det verktyg ni anser passar bäst och gör en mätning innan och en efter vald insats. Hur vet vi det?

Observationer, dokumentatationer, intervjuer etc:

1. Genom att vi observerar, dokumenterar och är nyfikna/uppmärksamma kommer vi att kunna följa varje individs utveckling. Intervjuer med barn på ett anpassat nivå.

2.Genom reflektion i arbetslaget och i samtal med vårdnadshavarna kan vi se barnens utveckling.

Uppföljning (under perioden)

Vilka insatser som görs fyller vi  på kontinuerligt under arbetets gång i Blogg och Lärlogg.

Vi har varit lyhörda och extra uppmärksamma på just språkutvecklingen hos barnen på avdelningen. Vi har dokumenterat vårt arbete på Unikum och reflekterat och haft en dialog vid våra avdelningsplaneringar om barnens utveckling.

Vi har intervjuat barnen, och genom det sett att utveckling pågår hela tiden.

Vi har varit bra på att ge varje barn tid, för att på "sitt sätt" kunna förmedla och kommunicera.

Vi har varit på biblioteket vid flera tillfällen, tillsammans med barnen har vi lånat böcker efter deras önskemål. Dessa böcker har vi läst och samtalat kring med barnen.

Vi har arbetat i mindre grupper, ibland till och med en och en.

Analys (i slutet av perioden)

Varför det blev som det blev? Vad det var som påverkade att vi fick det resultat som vi fick? Hur barngruppen påverkades ? Vad som hände i barngruppen när vi försökte nå målen ovan? Om barngruppen förändrades på något sätt? Om arbetet  på förskolan påverkades? Positiva och negativa effekter av arbetet med målområdet?  Hur vet ni det? Vilka “bevis” har vi?  (Observationerna som gjordes före och efter vald insats)

Vi kan se att utveckling skett genom att barnen  under denna termin har utvecklat sitt språk. Vi ser att barnen har en språkförståelse genom att de kan återberätta de sagor vi har läst. I barnens lek kan vi se att de spontant återupptar berättelser som till exempel Bockarna Bruse.

Genom "en till en" har vi nått de barnen som kanske inte har förmågan att ta plats i den stora gruppen, för att säkra att varje individ har tillgodosett sig av vår undervisning.

Då vi har lånat böcker på biblioteket som barnen själva har fått välja har vi väckt deras intresse för litteraturläsning. Vi har också pratat mycket om hur vi hanterar böcker så att de inte går sönder. Alla böcker har varit tillgängliga för barnen och vi har sett att de har behandlat dem med respekt.

Vi har när vårdnadshavarna hämtat sina barn uppmuntrat barnet till att berätta om sin dag och även att de tillsammans tittar på bilder som vi förmedlat via Unikum och på så sätt ha ett bildstöd i hemmet.

Vi har lyssnat på mycket musik, varierande, allt ifrån klassisk till hårdrock. Där vi sett och hört att barnen sjunger med och till och med sjunger utan musiken.

Förslag till åtgärder (i slutet av perioden)

Genom att besvara dessa frågorna får vi syn på vad som behöver justeras för att leda barngruppen och verksamheten vidare.

Fortsätta att uppmuntra barnen till läsning och även uppmuntra vårdnadshavarna att läsa och samtala mycket med barnen.

Uppföljning av åtgärder (i slutet av perioden)

Cirka två månader efter att analysen blivit gjord följer vi upp och för att se om det förändrade arbetssättet fortfarande är förankrat i grundverksamheten.