Lejonkulans Mål och utvecklingsplan språk vt-18

Utifrån vår självskattning gör vi med hjälp av den här mallen en pedagogisk planering för husets prioriterade mål från.

• Normer och värden LpFö 2:1
• Utveckling och Lärande LpFö 2:2
• Barns inflytande LpFö 2:3
• Förskola och hem LpFö 2:4

Avdelning, ansvarig personal, kapitel och mål

Avdelningens namn

Lejonkulan

Ansvarig personalEva, Elisabeth, Gizella

Kapitel från LpFö 2.2

Utveckling & lärande

Mål och riktlinjer (i början av perioden) 

Prioriterat mål:

Förskolan ska sträva efter att barngruppen stimuleras och utmanas i sin språk och kommunikationsutveckling.

Utveckling pågår när barnen (i början av perioden)

Hur vill ni att det ska vara på förskolan när ni nått målet för verksamheten? Beskriv konkret vad ni önskar att barnen ska ha möjlighet att utveckla utifrån de utdrag ur läroplanen ni har gjort ovan. Kom ihåg att ha barnfokus! Hur kan vi anpassa verksamheten utifrån barngruppens behov och önskemål! Gå ner på detaljnivå så blir analysen hanterbar. Punkta upp målen med siffror 1,2,3 etc.

1. När vi utmanar och uppmuntrar barnens intresse för språk och berättande

2. När barnen använder nya begrepp och har utökat sitt ordförråd

3. När barnen visar intresse för bokstäver och siffror.

Så ska vi arbeta för att nå dit (i början av perioden)

Hur tänker ni gå till väga rent praktiskt? Skriv en “ att göra lista”. Hur kommer det här synas och märkas i verksamheten? Kommer ni förändra miljön ute eller inne? Kommer det påverka gruppen eller miljön på förskolan? Varje sak ska följas av vem som är ansvarig på förskolan. Följ siffrorna ovan nr 1 på förväntat resultat blir nummer 1 i “att göra listan “ osv. Det underlättar för kommande analys. Lägg in observationer så har ni möjlighet att konkret se resultaten av ert arbete. En observation före och en efter varje insats.

Att göra, så syns det:

1. Genom att använda rim ramsor sagor och böcker, högläsning och boksamtal sker ofta. 

Genom att i samlingen skapa en trygg stämning så att barnen får tillfälla att utrycka egna tankar och att samtala om dessa.

2. Genom vår matpedagogik kommer vi att lära nya ord och begrepp. Vi delar in gruppen i mindre grupper för att barnen ska få både höras och lyssnas på. 

3. Genom att använda oss av olika material tex namnkort, spel och andra aktiviteter i skapande form

Så här ska vi följa upp (i början av perioden)

För att kunna mäta en kvalitetsutveckling behöver ni observera statusen på förskolan och i barngruppen innan och efter en insats. Det kan vara spaltdokumentation, barnintervjuer, sociogram osv. Välj det verktyg ni anser passar bäst och gör en mätning innan och en efter vald insats. Hur vet vi det?

Observationer, dokumentatationer, intervjuer etc:

Observationer

I samtalet med barnen- då vi ser att barnen använder sig av ord och begrepp som vi har jobbat med.

Uppföljning (under perioden)

Vilka insatser som görs fyller vi  på kontinuerligt under arbetets gång i Blogg och Lärlogg.

Analys (i slutet av perioden)

Varför det blev som det blev? Vad det var som påverkade att vi fick det resultat som vi fick? Hur barngruppen påverkades ? Vad som hände i barngruppen när vi försökte nå målen ovan? Om barngruppen förändrades på något sätt? Om arbetet  på förskolan påverkades? Positiva och negativa effekter av arbetet med målområdet?  Hur vet ni det? Vilka “bevis” har vi?  (Observationerna som gjordes före och efter vald insats)

Under hela terminen har vi fortsatt vårat arbete med matpedagogik. Vi har jobbat från jord till bord.

Vi har odlat och planterat olika fröer. Vi jämförde olika sorters fröer, barnen fick plantera i egna krukor och följa utvecklingen från frö till planta. På så sätt fick dom många olika begrepp och ord. Samtalen handlade mycket om vad som behövs för att det ska bli en planta. Att odling kan vara ett pedagogiskt verktyg för att förstå vart maten kommer ifrån. För att förstå helheten att förstå att frukten och grönsakerna inte kommer från affären. Att följa fröets utveckling och vårda och sköta om plantan, ger barnen en förståelse för odling.

Barnen började ställa frågor om var olika matprodukter kommer ifrån. Detta ledde till att vi pratade om bondgårdens djur och gick vidare in på vad vi får från kon.

Vi visade en film om hur man mjölkar en ko.

Därefter så blev det diskussioner om vad man kan få av mjölk.  

Det blev några experiment med mjölk, vi vispade tex. grädde till smör och gjorde även färskost och bakade bröd som dom fick  till mellanmålet med egen odlad krasse. 

Vi gjorde även ett besök på en närliggande ekologiskgård där barnen fick sätta potatis, pumpor och morötter.

Detta ska följas upp i höst med att vi ska tillbaka och skörda.

Vi fick även se biodling och se var honung kommer ifrån.

I och med detta arbete om djur och natur samtalades mycket om hur viktigt det är att vara rädda om miljön.

Bland annat fick vi ett besök av skräp-Maja som barnen fick lära att inte skräpa ner och vara rädda om naturen, dessutom går de blivande skolbarnen på Mulle verksamhet där dom får lära sig om kretsloppet.

Vi har även läst sagor och sjungit och haft rim och ramsor om temat vi jobbat med.

Avslutar denna termin med en vernissage med målningar och teckningar om matpedagogik temat och en tipspromenad  som barnen går med sina föräldrar för att visa dem vad de lärt sig under terminen.

Vi tycker att barnen visat stort intresse för mat och natur.

Barnen har haft många och givande diskussioner både med varandra och hemma.

Vi ser glädjen och intresse från andra avdelningar på förskolan.

Förslag till åtgärder (i slutet av perioden)

Genom att besvara dessa frågorna får vi syn på vad som behöver justeras för att leda barngruppen och verksamheten vidare.

Uppföljning av åtgärder (i slutet av perioden)

Cirka två månader efter att analysen blivit gjord följer vi upp och för att se om det förändrade arbetssättet fortfarande är förankrat i grundverksamheten.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• stimuleras och utmanas i sin språk­ och kommunikationsutveckling,