Vikingatiden

Vad är en viking? Hur levde vikingarna? Var bodde de? Varför gav de sig ut på resor? Hade vikingarna horn?

Syfte - förmågor och kunskaper som ska utvecklas

Efter det här temat ska du:

- känna till när vikingatiden var

- veta något om deras resor, vart och varför de reste

- känna till något om asatron och kristendomen, kunna göra jämförelser och känna till vad religionen betydde för människorna då

- känna till människornas vardagsliv då och kunna jämföra med hur vi lever idag, ge exempel på skillnader och likheter

- kunna ge exempel på viktiga händelser och spår av vikingatiden som vi kan se idag

- ha utvecklat din förmåga att resonera, analysera och ge exempel på orsaker och konsekvenser

- ha utvecklat din förmåga att läsa faktatexter och reflektera över skillnader och likheter mellan olika källor

- ha utvecklat din förmåga att läsa skönlitteratur och fundera och reflektera över det du har läst

- ha utvecklat din förmåga att skriva faktatexter och berättande texter

Bedömning - vad och hur

  Jag bedömer din förmåga att:

•  jämföra vikingarnas vardag och liv med vårt eget, göra jämförelser mellan vikingatiden. Vad förändras och varför? (orsak/ konsekvens)
•  berätta om vikingarnas resor.
•  berätta om vikingarnas tro och hur det påverkade dem.
•  reflektera över spår efter vikingarna i dagens samhälle.
•  använda nya ord och begrepp som du lärt dig.
•  skriva berättande text med miljö och personbeskrivningar,  där du visar förståelse för vikingarnas liv 
• skriva och läsa faktatexter.
• diskussioner i helklass och i grupparbeten.
• reflektioner över de skönlitterära böcker som du läser.

 

Du kommer att få möjlighet att välja mellan olika sätt att visa vad du kan.

Du kommer att visa din kunskap bla. genom din berättelse Min vikingaresa, genom samtal och reflektioner under lektionerna, genom småtest under temats gång samt genom ett prov i slutet av temat. 

Undervisning och arbetsformer

Du ska få göra en tankekarta där du visar vad du vet om vikingatiden och vad du vill lära dig om vikingatiden. Denna tankekarta kommer sedan att användas som grund i planeringen av temat.

Följande önskar eleverna ta reda på om vikingatiden: 

Hur bodde vikingarna? Hur såg husen ut?  Vilka fanns i familjerna? 

Hade de djur?

Vad jobbade man med? Vem gjorde vad i hemmet?

Vilka vapen fanns? Hur gjorde de vapen? Krigade de? Vad jagade de?

Vilken valuta fanns? Hur förhandlade de? 

Vad åt de på vikingatiden?

Vad hade de för kläder? Vad var kläderna gjorda av?

Vilka resor gjorde vikingarna? Varför? Hur var resorna planerade?

Hur lärde man sig saker på vikingatiden? Gick man i skolan?

Vilka gudar trodde man på? 

Fanns det fattiga människor?

Vem var Erik den röde?

Som uppstart på temat kommer du att få göra en förproduktion på en viking så som du tror att en viking såg ut.  

Följande arbetssätt önskar eleverna: 

Se på filmer om vikingarna.

Genom att fröken berättar. 

Genom bildspel. 

Genom att läsa böcker.

Samtala i grupper och 2 och 2. 

Skriva en saga om ett vikingabarn. 

Rita en vikingavärld. 

Utöver detta kommer vi även att arbeta med: 

Läsa boken Hövdingens bägare och arbeta djupare med texten. 

Skriva en vikingaberättelse. 

Läsa och skriva faktatexter. 

Arbeta utifrån Historia Puls. 

Besök av Daniel Marminne som berättar om hans erfarenheter från utgrävningarna han varit med vid.

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

• Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern,bronsåldern och järnåldern.
• Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
• De nordiska staternas bildande.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.
• Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion.
• Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Kriterier

• Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestal­ter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra välutvecklade och ny­anserade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
• Eleven kan beskriva några grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion och ger även exempel på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.
• Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med mycket gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.
• Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse.
• Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra välutveck­lade och väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett välutvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.
• Eleven kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll, väl fungerande struktur samt och god språklig variation.
• I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med god säkerhet.
• Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då välutvecklade resonemang om informationens användbarhet.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade resonemang om källornas användbarhet.