Historia - efter stormaktstiden

Efter stormaktstiden - vad hände sedan? Mycket! En period som vi kallar frihetstiden inleddes. Det skedde stora förändringar inom jordbruket och parlamentarismen utvecklades.

Förmågor och kunskaper som ska utvecklas:

• Du ska få kunskap om personer och händelser som har påverkat vår historia.
• Du ska utveckla din förmåga att resonera kring orsaker till och konsekvenser av historiska händelser och förändringar.
• Du ska utveckla din förmåga att bedöma olika källor och din förmåga att resonera kring varför historiska personer och händelser beskrivs på olika sätt i olika källor.
• Du ska utveckla din förmåga att förstå och använda viktiga begrepp.

Bedömning - vad och hur

Vi bedömer hur väl du kan....

• berätta om några personer och händelser som är viktiga och förklara varför de är viktiga att känna till
• resonera kring orsaker till och konsekvenser av några viktiga historiska händelser
• föra resonemang om källor och om varför historiska personer och händelser beskrivs på olika sätt i olika källor
• förstå och använda viktiga begrepp

Du får möjlighet att visa vad du kan på olika sätt.

Undervisning och arbetsformer

Du får läsa texter och se filmer som berättar om viktiga händelser och personer i vår historia, framförallt i Sverige men även i våra grannländer och andra länder.

Du kommer att arbeta med texter, läsa, sammanfatta, svara på frågor och skriva egna texter. 

Du ska få fundera över vilket eller vilka sätt du lär dig bäst på.

Du får möjlighet att visa vad du kan på olika sätt.

Förslag på hur man kan arbeta (från elever/lärare):

Läsa och anteckna. 

Läsa två och två.

Se filmer, man kan pausa och anteckna.

Samarbeta, förklara för varandra.

Läroplansmål

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
• Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.
• Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.
• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestal­ter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjer­na har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra välutvecklade och ny­anserade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade resonemang om källornas användbarhet.