Geografi - att studera helheten s. 6-18

Geografi kallas ibland ”Världens ämne” eftersom syftet med ämnet är att försöka beskriva hur hela världen ser ut – jordens uppbyggnad, jordytan och de människor som bor på jorden. Som geograf försöker man se tydliga mönster i var vi människor bor på jorden och hur vi använder de resurser som finns på vår planet. En geograf vill alltså beskriva helheten, men också förklara varför det ser ut som det gör i världen.
Utgår från Gleerups digitala läromedel.

Mål

Målet med det här avsnittet är att du ska kunna:

• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen genom att lära dig om hur olika naturgeografiska förutsättningar som vegetation ger olika möjligheter för människor att bo i olika områden på jorden.
• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och annan geografisk information genom att lära dig om Amazonfloden och Gangesflodområdet och se hur dessa två stora flodområden ger olika förutsättningar för människor att leva där.
• använda geografiska begrepp.

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.
• Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.
• Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.
• Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker till och konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen. Migration och urbanisering och orsaker till och konsekvenser av detta.
• Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.
• Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor.
• Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på internet, till exempel satellitbilder.
• Fältstudier av natur- och kulturlandskap, till exempel av samhällsplanering i närsamhället.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
• Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet.
• På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.
• Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen.
• Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.