👋🏼Vi håller på att göra om Skolbanken med nytt gränssnitt och nya förbättrade funktioner! Ta en smygtitt på Nya Skolbanken här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Grovplanering h.t 2019

Skapad 2018-02-09 09:50 i Lill-myran Dibber Sverige AB
I grovplaneringen definieras hur den övergripande verksamheten ska läggas upp. Där ska rutiner och gemensamma regler utformas och en övergripande strategi tas framför hur den pedagogiska planeringen kopplas till förs
Förskola
En övergripande presentation av avdelning Turkos: • Barngruppen utifrån behov, ålder och antal • Pedagogerna utifrån kompetens och erfarenhet • Miljö och utrymmen - vad vi har tillgång till och hur lokalerna är utformade • Verksamheten i sig I höst ska vi ha 16 barn i åldrarna 3-5 år. 3 pedagoger, 2 på hemmaveckor och 3 på bussveckor - förskollärare och barnskötare med flera års erfarenhet i yrket, varav en av dessa även är busschaufför. Vår avdelning på förskolan består av 2 rum, ett där de flesta aktiviteter sker vid borden samt för måltider. Ett rum med hemvrå, läshörna, bygg-och konstruktion, bordskiva på golvet där man också kan bygga, leka med djur osv. Det finns en hall och en toalett för barnen, och en för pedagogerna på Turkos/Violetts sida. Öppning och stängning sker på Lill-Myran där vi hämtar upp tidiga barn kl. 07.30 och vi går över dit på eftermiddagarna kl. 16.15 (onsdagar 15.45). Gården består främst av asfalt och är utrustad med en sandlåda och 2 stora bord med bänkar. Det finns ett förråd med lekmaterial för utomhusbruk och i hallen har vi tillgängligt material för borden, pennor, papper osv. Med bussverksamheten har vi tillgång till naturområden, museum, parker etc. På bussen sitter de flesta barn om fyra med bord emellan (två barn sitter längst fram med bord framför sig).

Innehåll

Normer och värden

Grundverksamhet 

Vad har vi för gemensam barnsyn?

Hur resonerar vi kring skillnaden i arbetet om vi har ett förhållningssätt utifrån ett barnperspektiv eller barns perspektiv?

Hur ska verksamhetens utformning se ut och hur förhåller vi oss till barnen?

Vår strävan är att barnen ska må bra och trivas, känna tillit till oss pedagoger och till sig själva. Vi arbetar för att skapa trygghet i gruppen och att alla ska känna sig accepterade som de är, och att utveckling får ske individuellt. Vi diskuterar kontinuerligt i arbetslaget om en gemensam barnsyn och vikten av att vi är konsekventa i våra svar, samt i vårt agerande gentemot barnen. Vi arbetar främst efter barnens intressen och de behov som finns i gruppen. Vi ser det som vår uppgift att väcka nya intressen och att utmana dem på en individuell nivå. Barnens nyfikenhet ska stå i fokus i den dagliga verksamheten vilket kräver pedagogernas närvaro och ett öppet sinne. Vi ser vårt förhållningssätt som viktigt då det reflekteras i barngruppen och i barnens agerande gentemot varandra. Vårt mål är att dagligen arbeta uppdelat i mindre grupper då det främjar barnens språkutveckling och pedagogen kan lättare fokusera på det enskilda barnet och fånga lärandet. Dessutom minskar konkurrensen barnen emellan vilket i sin tur leder till färre konflikter och tillsägelser. Lek, lärande och utveckling ska gå hand i hand i vår verksamhet.

Rutiner

Hur ser en dag ut?

Barn som kommer innan 7.30 lämnas på Lill-Myran. Kl 7.30 kommer en pedagogen från Turkos eller Violetts avdelning för att hämta barnen och går över till Rödmyran (onsdagar går Serpil över med barnen). En och samma pedagog öppnar Rödmyran kl. 7.30 varje dag förutom på tisdagar då Katarzyna eller Sanna öppnar. Den pedagogen ansvarar även för frukost, diskar, plockar in, torkar av och sopar. En pedagog från varje avdelning deltar vid frukosten (3 st). Frukost serveras mellan ca kl. 7.45-8.00 (avslutas kl. 8.15). Barn som ätit går på toaletten och sitter sedan vid bordet igen tills det är dags att klä på sig och gå mot bussen 8.30, då kommer även den andra pedagogen. ”Bussveckor” går vi från förskolan kl. 8.30 till bussen som avgår kl. 9.00 till planerat utflyktsmål. Frukt och ev. samling vid ankomst. Beroende på väder och utflyktsmål har vi aktiviteter utom/inomhus på förmiddagen, prioritering på arbete i de mindre grupperna. Ca kl. 10.30 är det toalettbesök innan lunch som är mellan ca kl. 11.00-11.45. Efter lunch går vi ut och har planerade aktiviteter, även då främst uppdelade i mindre grupper. Mellanmål mellan ca kl. 13.00-13.30. Vi har avkoppling under hemfärden med lugn musik där "Drömmen om det godas metoder - stillhet" dagligen kommer in. Kl. 14.30 behöver vi senast vara tillbaka i Vårby gård, kl. 15.00 har vi som mål att bara tillbaka på förskolan då 15-barnen går hem därifrån. Aktivitet utomhus alt. inomhus på eftermiddagen fram till ca 16.00 då vi klär på oss och stänger Rödmyran för att gå över till Lill-Myran kl. 16.15 (15.45 onsdagar) där även stängning sker. Två pedagoger går med över.

När vi har "hemmaveckor" går vi ut till kl. 9.00 då vi också lämnar gården för aktiviter utomhus. Vi är oftast tillsammans i helgrupp på förmiddagen. Innan lunch är det samling och dukning, en pedagog tillsammans med 1-2 barn. En pedagog tar även hand om disk, plockar in, torkar av och sopar. Avkoppling/vila för samtliga följt av lugna aktiviteter vid borden, främst i ”köket”. Ca kl. 14.00 är det mellanmål som en pedagog förbereder. Efter varje måltid plockar barnen undan efter sig, skrapar och ställer disken på vagnen. En pedagog diskar, plockar in, torkar av och sopar. 

Regler

Vilka regler ska vi som vuxna ta fram?

Regler som gäller säkerheten och hur våra dagliga rutiner ska se ut. Många barn behöver känna tryggheten i att veta vad som ska ske härnäst.

Vilket ansvar ska barnen utveckla?

Självständighet, visa hänsyn till varandra och till vår miljö, utomhus som inomhus. Att lära sig ta ett eget ansvar för att kläder och dylikt tas med när vi går till och från bussen samt vid utflykter. Plocka undan sin egna disk efter maten.

Vilka regler ska barnen tillsammans med vuxna ta fram?

Regler kring hur vi ska behandla varandra och vårt material. Hur vill jag bli bemött? Hur vill jag att miljön ser ut när jag kommer på morgonen? Även hur vi tar hand om naturen och de platser vi besöker. T.ex. att vi inte skriker eller skräpar ner, går åt sidan så andra kan passera osv.

Hur upprättar vi gemensamma regler?

Med stöd från litteratur som exempelvis ”Tio kompisböckerna”, ”Barnkonventionen”, ”Alfons Åberg” och normkritiska böcker som vi kan återkoppla till när situation uppstår. Barnen kan komma med egna förslag och vi pedagoger kan hjälpa dem att hitta ”lösningar” när vi har samling eller arbetar uppdelat i smågrupper.

Ska barnen plocka upp leksaker efter sig?

Vid byte av aktivitet behöver barnen lära sig att först plocka undan det material de arbetat med innan de tar fram nytt. Vi uppmuntrar även barnen att hjälpa varandra att städa undan, t.ex. om man själv är klar.

Ska barnen klä på sig själva i hallen?

Barnen ska i första hand klä på-och av sig själva men får naturligtvis uppmuntran, guidning och hjälp vid behov. Även i sådana situationer uppmuntrar vi dem att hjälpa varandra, t.ex. med västar och vantar när man själv är klar med sitt. Att ta ut och in några barn i taget i hallen/vid bussen hjälper barnen att koncentrera sig lättare.

Ska barnen hjälpa varandra?

Vi kan aldrig tvinga barnen att hjälpa varandra men vi uppmuntrar dem att göra det då det hjälper till att skapa en "vi-känsla" i gruppen och ökar självkänslan hos den som hjälper till: -Jag kan!

Hur förhåller vi oss vid matbordet?

Vi visar varandra hänsyn och respekt genom att sitta ner och vänta på att alla har fått mat och påminner varandra om ljudnivån. Ibland tar vi hjälp av lugn musik/projektorn. Vi tänker på placeringen vid borden så att lunchen på bästa sätt blir en rofylld och harmonisk stund för oss alla. Vi sitter uppdelade i våra smågrupper så samtal och reflektion från dagens aktiviteter även kan fortsätta under måltiden. När vi äter på bussen får barnen emellanåt byta platser, om än för en dag. På så vis lär de känna alla kamrater bättre och de kan lära sig av varandra. Vid frukost, mellanmål och lunch på "hemmaveckor" får barnen ta mat, hälla upp dricka och bre sina smörgåsar själva i den mån de kan. Genom det får de inflytande över sina måltider och får öva på att ta lagom mängd mat, lära sig skicka vidare till varandra och vänta tills alla är klara innan man börjar äta.

Hur förhåller vi oss som vuxna i leken inne/ute?

Vi blandar vuxenstyrda lekar med barnstyrda lekar där vi ibland deltar, och ibland finns mer i bakgrunden och går in och stöttar/vägleder där vi uppmärksammar behov. Barnen får på så vis lära sig lekregler och att samsas, men får även utrymme att fantisera och leka fritt. Vi pedagoger placerar oss där barnen är och sprida ut oss om vi är tillsammans. Ibland vill barnen att vi är med, ibland vill de leka ifred, vilket också är viktigt att vi pedagoger respekterar.

Vilka barn är tillsammans i de aktiviteter som vi har under dagen?

Under vinterhalvåret arbetar vi främst i helgrupp på förmiddagarna ”hemmaveckor”, på eftermiddagarna mer uppdelat. Under ”bussveckorna” arbetar vi mer uppdelat, gärna i mindre grupper både för-och eftermiddagar. Vi möts alltid upp till lunch och mellanmål som sker gemensamt. Barnen får emellanåt sitta och äta och/eller ha aktiviteter vid andra bord, med andra kamrater. Smågrupperna är fasta och utformade efter de behov vi ser hos barnen men vi gör även spontana ändringar så vi öppnar upp möjligheten till nya möten.

Hur samtalar vi med varandra?

Vi pedagoger är barnens förebilder och ska alltid tänka på hur vi pratar, även genom kroppsspråk. "Barn gör inte som vi vuxna säger utan barn gör som vi vuxna gör". Att tänka på ordval, ton och kroppsspråk när vi samtalar och samspelar är viktigt. Vi låter varandra tala till punkt; barn - barn, barn - pedagog, samt pedagog - pedagog. Vid samlingar är det handuppräckning, Hjärt-rud eller talpinne som gäller för den som har ordet. 

Barns inflytande

Hur får barnen möjlighet att påverka gemensamma regler?

Framförallt i samlingar och i smågrupper får barnen möjlighet att säga sitt och komma med förslag på hur vi kan få en bra och fungerande dag och verksamhet tillsammans.

Vad är det som intresserar barnen just nu?

Barnen har visat intresse för skapande i olika former; pärlor, lego, matematiskt material - färg och form och måla. Spel och pussel är annat material barnen gärna tar fram.

Är det alla barnen eller har de olika intresseområden?

Alla har intresse i något av ovanstående.

Hur får barnen möjlighet att påverka form och innehåll?

Vi utgår främst efter barnens intressen och behov i planeringen av verksamheten. Barnen kan även komma med förslag på både utflyktsmål och aktiviteter, främst när vi är uppdelade i våra smågrupper. När vi har aktivitet inomhus har barnen möjlighet att arbeta med många olika slags material och på olika stationer rummen är uppdelade i.

Hur får barnen möjlighet att påverka våra miljöer ute och inne?

Vi har barnens intressen i fokus och observerar vad det är som intresserar dem innan inköp av nytt material. Vi kommer att göra barnintervjuer med de äldsta barnen där fokus kommer ligga på vad de själva vill utforska närmare och platser de vill besöka.

Vilket/vilka läroplansmål ska vi börja arbeta med?

-utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,

-utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö

Varför har vi valt dem?

Vi ser att det finns en hel del brister i det svenska språket hos barnen och att det är viktigt att de får ett utökat ordförråd och kan göra sig förstådda/förstå andra innan de lämnar oss.

De behöver även få en ökad förståelse för hur de själva har en viktig roll i hur man behandlar varandra, samt när det kommer till att ta hand om förskolans material och miljön de befinner sig i.

Lista olika förslag på aktiviteter utifrån de målområden som vi valt:

• Samtal, diskussion och arbete kring de "Tio kompisböckerna" - samspel och igenkännande.

• Samlingar där vi arbetar mer intensivt med språket för att utöka barnens ordförråd och begrepp. T.ex. saker vi använder vid måltider, klädesplaggens olika namn o.s.v.

• Arbete i smågrupper där alla lättare hinner synas och komma till tals, där samtal pedagog - barn, barn - barn lättare kan förekomma. 

• Genom dokumentation i Unikum och genom att reflektera tillsammans med barnen. Hur går vi vidare?

Vilka aktiviteter och lekar vill vi introducera?

Under dagen och i alla slags situationer uppmuntrar vi barnen att hjälpa varandra med att t.ex. sätta på sig västarna, dra upp dragkedjan, räcka varandra saker etc. Vi pratar även kontinuerligt med barnen om vart man ska slänga sitt skräp samt att vi värnar om vårt material så att det inte blir förstört eller försvinner. Exempel på aktiviteter/lekar: 

Fallskärmen

Vilka sånger kan vi introducera?

Namnsången

Vilka utflykter ska vi göra?

Utflykter till naturområden, parker, museum, efter barnens val och intressen.

Vilka böcker ska vi läsa?

Fokus på "Tio små kompisböcker" och böcker kring normkritist tänkande. 

 

Utveckling och lärande

Vilka läroplansmål ska vi börja fokusera kring och hur konkretiserar vi målen?

-SPRÅKET

-utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler

Vi uppmuntrar alltid barnen till att alltid försöka själva först. Vi arbetar i smågrupper under en del av dagen och tillsammans i helgrupp under den andra delen. På så vis får barnen prova på att leka och utforska i olika konstellationer. Vi uppmuntrar även barnen, med vårt stöd, att komma på lösningar när konflikter uppstår. I vår verksamhet pratar vi kontinuerligt och dagligen om våra gemensamma regler och vad vi har för rättigheter samt skyldigheter gentemot varandra och miljön, ute som inne.

 

Vilket förhållningssätt har vi till barns utveckling och lärande?

Pedagogerna ska först och främst följa barnens intresseområden och vägleda dem vid behov. Vi tror att utveckling och lärande i förskolan främst sker genom leken och i samspelet med andra. Vi uppmuntrar alltid barnen att våga, träna, prova och lära av varandra. 

Vilket förhållningssätt har vi till varje enskilt barns utvecklande och lärande?

Vi försöker se till varje individ och vilka behov som finns för att kunna erbjuda rätt stimulans och utmaningar på en lagom nivå. Vi dokumenterar varje barns utveckling genom lärloggar på UNIKUM som föräldrarna får ta del av och som ligger som underlag på uppföljnings- och utvecklingssamtalen. Utveckling både kan och får, ta olika lång tid för olika individer.

Hur påverkar det vårt gemensamma arbete med barngruppen?

Då det finns stora nivåskillnader i gruppen är det viktigt att vi arbetar i mindre grupper dagligen för att hinna möta allas behov. Vi behöver kontinuerligt se över och eventuellt komplitera vårt material så att det möter barnens intressen och utmanar dem.

Hur ska vi stimulera barnen till ett utforskande arbetssätt?

Lära barnen att se det lilla i det stora och hur det kan utvecklas. Att vi som pedagoger visar nyfikenhet och vägleder barnen till en början för att sedan låter dem ta över så att det är de som slutligen leder.

Vilket material behöver vi?

Vi har våra lärplattor som vi främst använder när vi dokumenterar, reflekterar och observerar, främst genom UNIKUM. Under våren ska vi reflektera med barnen för att öka vår förståelse över vad de ser, upplever och själva vill utveckla. Reflektion tillsammans med barnen kommer främst ske i den mindre gruppen.

Inre och yttre miljön

Inre Miljön

Hur iordningsställer vi miljön så det stimulerar barnen?

Vi ser var och vad det finns för intresseområden och behov i barngruppen och gör ändringar i miljön efter det. Vi har olika sorters material tillgängligt så att alla ska känna att det finns något som stimulerar och utmanar dem. Vi har nyligen gjort om och utformat ”stationer” efter våra Lärvänner där barnen kan välja aktivitet efter intresseområden. 

Främjar den inre miljön vårt tema arbete?

Vi ser till att göra nödvändiga ändringar och/eller införskaffa material så att det anpassas till de båda barngrupperna och de behov som finns.

Vilka åtgärder behövs?

Se ovan

Yttre Miljön

Hur iordningsställer vi miljön så den stimulerar barnen?

Vi planerar våra utflyktsmål så att de möter gruppens intressen/behov. Vi har "barnens val" en gång i veckan bussveckor där barnen får bestämma vart vi åker med bussen. Även under hemmaveckorna , främst i smågrupperna, har barnen inflytande över verksamheten då det är lättare att komma överens när man är färre.

Främjar den yttre miljön vårt arbete?

Med nästintill oändligt med alternativa utflyktsmål får barnen uppleva och erfara mycket och vi kan välja att besöka platser som utgår från barnens behov och intressen.

Vilka åtgärder behövs?

Närvarande pedagoger som ser vilka behov som finns i gruppen från dag till dag.

Förskola och hem

Föräldramedverkan

Hur ska introduktionen till förskolan gå till?

Om möjligt förläggs de första dagarna på en "hemmavecka" så att vi i lugn och ro kan prata med föräldrarna och informera dem om verksamheten och de får fylla i papper. Föräldern är oftast med tills barnet är tillräckligt tryggt för att lämnas vilket är individuellt från barn till barn.

Hur ger vi föräldrarna möjlighet att vara delaktiga i verksamheten?

Vi har samkväm/föräldramöte som vi uppmuntrar föräldrarna att delta i där vi pedagoger berättar om och visar dokumentation från verksamheten. Det är också ett tillfälle för föräldrarna att träffas och en möjlighet att ställa eventuella frågor till pedagogerna. Traditionsfirande som t.ex. Lucia och Sommarfest är andra tillfällen då vi bjuder in familjerna. Vid behov eller från önskan av förälder erbjuder vi dem att vara med en dag i verksamheten. Med unikum får föräldrarna dagligen en inblick i verksamheten.

Hur ges föräldrar möjlighet att utöva inflytande över hur målen konkretiseras?

Vid det individuella utvecklingssamtalet tar pedagogen upp förskolans läroplan, åtminstone vid ett första samtal. En gemensam överenskommelse kan skrivas vid samtalet om behov finns och som följs upp kommande termin eller enligt överenskommelse. Förskollärare har främsta ansvaret för att det upprättas ett samarbete mellan förskola - hem.

Hur ger vi föräldrarna möjlighet att vara delaktiga i utvärderingen av verksamheten?

En enkät ska skickas ut varje hösttermin som föräldrarna kan svara på anonymt. Resultatet kan föräldrarna sedan ta del av.

Vilka aktiviteter ska vi erbjuda våra föräldrar?

Se ovan.

När ska vi erbjuda dem?

Vi har ett årshjul som vi går efter - vad som sker och när under året.

Uppföljning, utvärdering och utveckling

Hur ska verksamhetens rutiner utvärderas?

Pedagogerna får en gång per år göra en utvärdering, analys/reflektion gällande verksamheten och dess rutiner. Det kan även ske på pedagogernas intiativ i samtal med chefen om de märker att något inte fungerar som det ska. I övrigt kan rutinsituationerna tas upp löpande i arbetslaget (reflektion) där förbättringsförslag kan beprövas.

Hur ska barnens inflytande utvärderas?

Dokumentation (UNIKUM), reflektion och i samtal med barnen, gärna enskilt.

Hur ska barnets utveckling och lärande utvärderas?

Fortlöpande och individuella observationer, genom dokumentation (lärloggar) där utveckling och lärande lyfts fram och synliggörs. Pedagogerna reflekterar utifrån samlat material.

Hur ska vi dokumentera vårt arbete?

Främst genom Unikum - bloggar - reflektioner - lärloggar - månadsblad.

Hur ska vi göra för att få tillstånd en pedagogisk dokumentation?

Ta del av varandras erfarenheter, kunskaper, hjälpas åt. Eventuellt läsa litteratur som behandlar ämnet. Planera, dokumentera, analysera. Reflektera tillsammans med barnen.

Hur ska vi synliggöra det?

UNIKUM (se ovan).