Möts vi i lekträdgården?! Vilka frön sår vi i vardagen, och hur tar vi hand om skörden?

Vi vill ge barnen möjlighet att med alla sinnen uppleva glädjen i att leka, återbruka och medvetet närvarande. Genom ett upplevelsebaserat projekt odlar vi nyfikenhet för hållbarhet, kretslopp, natur, kropp och sinne. Här finns gott om utrymme att utveckla sitt språk, sin självkänsla, utöva eget inflytande och utforska i samspel med andra.

Förarbete, startplan

Vad är det vår verksamhet ska utveckla under vårterminen? (kolla i utvärderingar, styrkort, planer och läroplan)

Utifrån Solsidans gemensamma tema ska verksamheten utveckla sin arbetsprocess om lekfullt lärande i utemiljön med ett språkutvecklande arbetssätt. Detta gör Liljan genom att lägga fokus på avslappning och rörelse, natur och odling, återvinning och återbruk.

Vad behöver vi pedagoger skaffa oss mer kunskap om? Hur ska vi gå tillväga?

Sara är utbildad avspännings och stresspedagog samt mindfulnessinstruktör Hanna är utbildad inom ekologisk odling och Angela är engagerad inom återvinning och hållbar miljö. Vi fortsätter att inhämta kunskap och inspiration från litteratur, artiklar och film kring dessa ämnen. Litteratur som Nedstressad förskola av Lena Nyholm, Lek Odla Väx från Rosendals Trädgård, Återbruk som kreativ kraft av Nina Odegard samt Ute året runt av Titti Olsson.

Hur ska vi involvera barnen? (frågor till barnen, observartioner av barnen, aktiviteter, material)

Vi har under höstterminen arbetat med liknande projektområde och vi ser att frågor kring återvinning och odling finns kvar hos barnen. De kopplar samman våra aktiviteter och upplevelser med projektet och tillför egna frågor och förslag på utvecklingsområden. Barnen är också direkt positiva till avslappning och rörelse där de tex. fått pröva olika avslappningsövningar, något som de fortsatt efterfråga. Vi observerar barnens initiativ och upplevelser som ligger till grund för erbjudna aktiviteter och utformande av miljö och material. Vi ökar barnens möjligheter till att återbesöka sina upplevelser för att ge dem möjlighet att påverka nästa steg i projektet utifrån intresse och behov.

Hur ska vi involvera föräldrarna?

Vi informerar föräldrarna om vårt projekt via Unikum samt genom dokumentationer och barnens alster på avdelningen. Vi kommer att bjuda in till fixardag på utegårdarna där vi även tillfrågar föräldrarna om växter, buskar och återbruksmaterial som kan användas i projektet.

Hur ska vi dokumentera?

Vi dokumenterar genom foto, film, spaltdokumentation. Viktigt att vi utvecklas och utökar barnens eget dokumenterande.

Genomförande

Hur organiserar vi för projektet? (Gruppindelning, ansvariga pedagoger, val av plats, tid)

Vi prövar att dela in barngruppen i två grupper med två pedagoger för varje grupp. På detta sätt blir gruppen inte lika sårbar när det är bortfall på både barn och personal. Det är även enklare att hinna se alla barn och kunna dokumentera projektet.

Hur följer vi fortlöpande upp projektet? (ALT, gemensam reflektionstid, enskild reflektionstid)

Vi använder fastställda reflektionsfrågor på våra gemensamma reflektionstillfällen, under verksamhetens gång gör vi lämplig observation som vi tar med till dessa reflektioner. På ALT finns tid att använda samma frågor samt att se och planera för fortsatt utveckling av projektet.

Hur organiserar vi för att göra barnen delaktiga?

Vi använder mycket bildmaterial, både bilder från vår verksamhet, inspirationsbilder samt barnens alster, för att barnen ska kunna reflektera och återvända till händelser och funderingar. Med de äldre barnen kan vi se på föregående dags dokumentation, prata om vad som hänt och låta barnen påverka och bestämma vad nästa steg i projektet är.

Vilken miljö och vilket material kan vi erbjuda barnen för att väcka deras nyfikenhet och utmana dem?

Vi tillbringar så mycket tid vi kan utomhus då vi vet och har forskningen som stöd i att barn får ökad koncentrationsförmåga, mer lugn och ro-hormon, motorisk stimulans, hamnar i färre konflikter och är naturligt nyfikna i utemiljön. Vi är på våra utegårdar, i naturen, i skogen, på promenad i närområdet där vi kan uppleva och få inspiration kring kretslopp, återvinning och avkoppling.

Vad vill vi lyfta fram i vårt förhållningssätt som berikar barnens upplevelser av projektet?

Vi pedagoger är mycket skickliga på att vara närvarande och härvarande, vi ser och lyssnar till barnens frågor, tankar och initiativ. Dessa initiativ från barnen är vi sedan bra på att utveckla i stunden till ett nytt upptäckande och en lärsituation.

Hur arbetar vi medvetet med ett språkutvecklande arbetssätt i projektet?

Utifrån en föreläsning och barns språkutveckling vet vi hur viktigt det är att som pedagoger sätta ord på saker, upplevelser och känslor. På detta sätt kan vi berika och utveckla barnens språk genom att "språka" ihop med barnen. Vi kan även fånga tillfället att berätta, sagor eller helt enkelt saker vi vet eller tror, för att lägga in fler ord som utvecklar barnens ordförråd.

Hur lyfter vi medvetet fram det lekfulla lärandet?

Vårt viktigaste verktyg i att stödja barnen i deras utveckling är den fria leken. Fri på så sätt att barnen sätter form och innehåll tillsammans. När vi är närvarande i denna lek kan vi utmana och stötta utifrån varje enskilt barns behov.

På vilka sätt låter vi barnen "äga" sin dokumentation?

Vi ska bli bättre på att låta barnen dokumentera själva, genom foto, film och egna alster. Dokumentationen ska befinna sig hos barnen, i deras höjd. Vi ska även utveckla sättet att låta barnen själva bestämma vad som ska dokumenteras och finnas kvar.

Efterarbete

(kopiera nedanstående och skriv i avsnittet Reflektion och Analys)

Analys

Söker vi efter att barn har tillägnat sig "rätt" kunskap eller söker vi efter barns skapande av kunskap som en del av kunskapsapparaten? Söker vi efter att barn ska ha "nått fram" till något specifikt mål eller efter relationer och processer?

Vilka delar av verksamheten har vi förändrat? Varför blev det som det blev, kunde vi ha gjort på ett annat sätt?

Pedagogernas samspel med barnen (sättet att möta, sättet att kommunicera, förmågan att lyssna, förmågan att vara genuint nyfiken på det barnen uttrycker, möjligheter för barnen att ha inflytande över planeringen):

Barns samspel med varandra (möjligheter att kommunicera - tillgång till språken):

Dagens struktur och rutiner:

Dagens innehåll och aktiviteter:

- Leken ( hur den följs upp, analyseras och utvecklas för att ge barnen nya erfarenheter):

- Temat (hur läroplansmålen integreras med temat, vilka innehållsområden och lärandeobjekt som sätts i fokus, aktivitetens betydelse för barnens förståelse och hur detta studeras och analyseras)

- Balansen mellan barn- och vuxeninitierade aktiviteter:

Barngruppens indelning och syftet med denna:

Material som stödjer och utmanar barns lärande

- Hur miljön är organiserad:

- Miljöns tillgänglighet för barnen:

- Finns det material som stödjer och utmanar barns lärande och utveckling (hur de anpassats för att stödja barns lärande och utveckling)

Vad ser vi för ytterligare utvecklingsbehov:

Utvärdering utifrån styrkort för Solsidans förskola

Vi stimulerar och utmanar barnens språk-, kommunikations- och matematiska utveckling samt barnens intresse för naturvetenskap och teknik.

Vi bemöter vårdnadshavare positivt och med respekt.

Vi använder miljö och material samt barnens lek i syfte att stimulera utveckling och lärande.

Vi arbetar med hållbar utveckling.

Vi stimulerar och stärker barnens intresse för att erövra nya kunskaper och färdigheter.

Läroplansmål

Läroplan

• ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper,
• får stöd och stimulans i sin sociala utveckling,
• ges goda förutsättningar att bygga upp varaktiga relationer och känna sig trygga i gruppen,
• stimuleras och utmanas i sin språk­ och kommunikationsutveckling,
• stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik,
• får stöd och stimulans i sin motoriska utveckling, och
• att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll.
• att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen,
• att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med,