Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Statistik och sannolikhet 9 D VT 2018

Skapad 2018-02-14 08:42 i Hälsinggårdsskolan Falun
Planering för arbete med statistik och sannolikhet i årskurs 9.
Grundskola 9 Matematik
Vad är det för skillnad på tabeller och diagram? Kan man ljuga med statistik? Vilken information kan man hämta ur ett diagram? Vad är det för skillnad på medelvärde och genomsnitt? Varför får man så ofta nitlotter och varför vinner jag aldrig storvinsten? Sådana här frågor kan du besvara när vi är klara med arbetsområdet om statistik och sannolikhet.

Innehåll

Arbetsområde:
Det här är ett område där vi ställer frågor och besvarar dem att samla in svar och på olika sätt presenterar svaren så att resultatet blir tydligt.
Man kan också arbeta vidare med de svar man får och göra beräkningar för att komma vidare och kunna jämföra. Tillslut jobbar vi också med hur en del resultat borde bli, t ex om man slår en tärning många gånger. Att vi kan ha koll på hur chansen är att vinna på spel, vill inte spelbolagen, för då borde vi aldrig spela....

Konkreta mål:

Du ska kunna tolka tabeller och diagram, så att du kan besvara frågor runt dem, och även kunna göra beräkningar om det behövs.
Du ska känna till de vanligaste sätten att ljuga med statistik.
När du har arbetat klart med detta område ska du kunna göra en egen undersökning, rita en frekvenstabell och rita ett lämpligt diagram till din undersökning. Du ska också kunna beräkna medelvärde, median och typvärde. 

 

Bedömning:

Jag kommer bedöma din förmåga att...

- lösa problem där tabeller eller diagram ingår och hur väl du kan beskriva din strategi
- använda begreppen på ett fungerande sätt och hur väl du kan beskriva dem och resonera om hur de relaterar till varandra
- använda dig av metoderna och göra korrekta och effektiva beräkningar
- föra resonemang om tabeller och diagram så att andra kan förstå och hur väl du redovisar dina beräkningar

Undervisning:

Vi kommer att ha genomgångar om tabeller, om olika sorters diagram coh att tolka dem, om att rita diagram och granska dem kritiskt. Vi kommer också att få se hur man gör när man beräknar medelvärde och bestämmer median och typvärde. Vi kommer att göra uppgifter gemensamt, du får träna genom eget arbete, men också att göra någon undersökning i grupp, vi kommer att göra någon bedömningsuppgift och så kommer vi att ha ett prov, där även "gamla" kunskaper testas. Samtidigt med detta kommer vi att träna multiplikationstabell och andra grundläggande beräkningar. 

Viktiga begrepp:

frekvens        tabell          kolumn          rad          linjediagram        stolpdiagram          stapeldiagram         cirkeldiagram              histogram
vågrät axel (x-axel)          lodrät axel (y-axel)        lägesmått:          medelvärde             median                    typvärde                     relativ frekvens   händelse                          risk/chans                     sannolikhet        utfall                        likformig sannolikhet
gynnsamma utfall            möjliga utfall                 utfallsdiagram    träddiagram            komplementhändelse  
beroende och oberoende händelser                    återläggning

          
Viktiga metoder:

Avläsa och tolka tabeller och diagram och kunna genomskåda när någon vill ljuga eller förvränga med statistik.
Rita stapeldiagram, stolpdiagram, linjediagram och cirkeldiagram.
Hur tabeller och diagram kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar.
Beräkna medelvärde och bestämma median och typvärde, även utifrån en frekvenstabell eller ett stolpdiagram.
Beräkna sannolikheten i vardagliga situationer, i ett eller flera steg.
Bedömningar av risker och chanser utifrån statistiskt material.
Beräkna antalet möjligheter med multiplikationsprincipen.

Tidplan:

9d

Kap 5

Måndag

9.55- 10.55

Onsdag

8.10- 9.10

Fredag

9.35- 10.35

Läxa

v. 8

5.1

 

5.2

5.1

v. 10

 

5.3

 

5.2

v. 11

5.4

 

5.5

5.3

v. 12

Repetition

Diagnos

Repetition

5.4, 5.5

v. 13

Repetition

Prov

Långfredag

 

 

 

Kopplingar till läroplanen

  • Centralt innehåll
  • Likformig sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikheten i vardagliga situationer.
    Ma  7-9
  • Hur kombinatoriska principer kan användas i enkla vardagliga och matematiska problem.
    Ma  7-9
  • Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. Hur lägesmått och spridningsmått kan användas för bedömning av resultat vid statistiska undersökningar.
    Ma  7-9
  • Bedömningar av risker och chanser utifrån datorsimuleringar och statistiskt material.
    Ma  7-9
  • Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.
    Ma  7-9

Matriser

Ma
Bedömningsmatris Matematik 7-9

Betygsnivå E
Betygsnivå C
Betygsnivå A
Problemlösning
Förmågan att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder.
  • Ma
Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget.
Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett välfungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
Begrepp
Förmågan att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp.
  • Ma
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
Metoder
Förmågan att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutin-uppgifter.
  • Ma
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredställande resultat
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
Kommunikation
Förmågan att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
  • Ma
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: