Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Matematik årskurs 1 - Arbetsområde: Geometri

Skapad 2018-03-06 12:38 i Häckebergaskolan Lunds för- och grundskolor
Arbetsområdet innefattar följande moduler: - Storheterna längd, massa och tid - Tvådimensionella objekt - Symmetri - Lägesord
Grundskola 1 Matematik
Detta läsåret ska vi upptäcka, utforska och lära oss mer om geometri.

Du kommer få möjligheten att arbeta både enskilt och tillsammans med andra. Under många av lektionerna kommer vi att arbeta laborativt men vi ska även arbeta med stenciler, i matteboken och med Ipad.

När vi lär oss mer om geometri kommer vi arbeta med fyra olika områden:

- Längd, vikt och tid

- Tvådimensionella objekt

- Symmetri

- Lägesord

Innehåll

Syfte för arbetsområdet geometri

I detta arbetsområde kommer vi fokusera följande förmågor:

- Begreppsförmåga
- Metodförmåga
- Kommunikationsförmåga

Syftet är att du skall utveckla och fördjupa din förmåga att:

Undervisningens innehåll: Vad?

Ur det centrala innehållet kommer eleverna under läsåret 13/14 att arbeta med:

Undervisningens innehåll: Hur?

Eleverna kommer att arbeta både enskilt och tillsammans med andra. Lektionerna kommer att innehålla laborativa moment, gemensamma genomgångar och diskussioner, gruppuppgifter, färdighetsträning med t.ex. Ipad och i matteboken "Safari 1A".

Målet med elevernas innehåll:

Bedömning

Elevernas förmågor bedöms fortlöpande under läsåret.
Under läsåret kommer eleverna öva på att bedöma sina egna kunskaper genom att förbereda och genomföra miniföreläsningar där de redogör för ett matematiskt innehåll.

Skolans mål är att varje elev:

Kunskapskrav för årskurs 3

Läs matriserna nedan för mer information om de olika förmågorna och kunskapskraven för årskurs 2.

Kopplingar till läroplanen

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
    Gr lgr11
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
    Gr lgr11
  • utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna
    Gr lgr11
  • Syfte
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
    Ma
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
    Ma
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
    Ma
  • Centralt innehåll
  • Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
    Ma  1-3
  • Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.
    Ma  1-3
  • Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.
    Ma  1-3
  • Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.
    Ma  1-3
  • Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
    Ma  1-3
  • Kunskapskrav
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
    Ma   3
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
    Ma   3
  • Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.
    Ma   3
  • Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.
    Ma   3
  • Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
    Ma   3
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
    Ma   3

Matriser

Ma
Bedömningsmatris - Förmågor i matematik, åk 1-3

-->
-->
Lägsta önskade nivå
-->
Begrepp
Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp.
  • Ma
Du känner inte igen eller kan inte själv använda begreppen.
Du känner igen olika begrepp men använder ett vardagligt språk, t.ex. ”plussar” eller fyrkant. Du kan nämna någon egenskap hos olika begrepp men kan inte ge en tydlig beskrivning.
Du har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp: Du kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler, konkret material eller bilder. Du kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra t.ex. beskriva likheter och skillnader (t.ex. mellan en kvadrat och en triangel eller addition och multiplikation).
Du har goda kunskaper om matematiska begrepp och använder dem på ett lämpligt och korrekt sätt i olika situationer. Du kan förklara sambanden mellan begrepp, t.ex. förklara sambandet mellan addition och multiplikation.
Metod
Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter.
  • Ma
Du behöver hjälp med att välja och använda en i huvudsak fungerande metod för att lösa enkla rutinuppgifter. Du behöver tydliga instruktioner som hjälp.
Du kan med viss hjälp hitta och använda en i huvudsak fungerande metod för att lösa enkla rutinuppgifter.
Du kan utifrån ett sammanhang själv välja och använda en i huvudsak fungerande metod för att lösa enkla rutinuppgifter.
Du kan utifrån ett sammanhang själv välja en lämplig metod för att lösa rutinuppgifter.
Kommunikation
Använder matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar och slutsatser. (Visa/berätta/förklara hur man har tänkt. Utbyta information med andra om matematiska idéer och tankegångar, muntligt, skriftligt och med hjälp av olika uttrycksformer.)
  • Ma
Du redogör inte muntligt eller skriftligt för hur du tänker.
Du försöker att med egna ord berätta om ditt tillvägagångssätt. Du kan med hjälp av stödfrågor redogöra för hur du tänker genom att använda en eller flera olika uttrycksformer (t.ex. muntligt och skriftligt).
Du beskriver olika tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt genom att använda konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer. Du kan förklara din tankegång på ett tydligt och lättförståeligt sätt.
Du beskriver olika tillvägagångssätt på ett korrekt sätt genom att använda konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer. Du kan förklara din tankegång på ett tydligt och lättförståeligt sätt. Du deltar i diskussioner och argumenterar för dina tankegångar.

Ma
Bedömningsmatris - Centralt innehåll i årskurs 1-3, arbetsområde GEOMETRI

GEOMETRI

Årskurs 1
Årskurs 2
Geometriska objekt
Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
Jämföra figurer och kroppar och beskriva likheter och skillnader. Koppla ihop namn och bild för triangel, kvadrat, rektangel och cirkel. Namnge månghörningar utifrån antalet hörn.
Beskriva egenskaper hos: triangel, kvadrat, rektangel och cirkel. Namnge triangel, kvadrat, rektangel, cirkel.
Lägesord
Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.
Lägesord. Vänster och höger. Lägesangivelse fältkoordinater. Tolka enkla kartor, ”skattkartor”. Rita av enkla figurer från geobräde.
Uppåt och nedåt på bild med pilar. Tolka enkla kartor, klassrummet. Rita av figurer från geobräde.
Symmetri
Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.
Enkel symmetri med en symmetrilinje. Upptäcka symmetri naturen och vardagen.
Rita ut symmetrilinjer. Symmetri på geobräde.
Storheter
Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
Jämföra och storleksordna föremål efter längd, area och massa. Ordna i tidsföljd. Mätningens princip. Uppskatta och mäta längd, area och massa med icke standardiserade enheter. Uppskatta och mäta med enheterna cm, dm och m. Enkla tidsdifferenser. Veckans dagar. Analoga klockan hel och halv timme, kvart i och kvart över.
Uppskatta och mäta med g, hg och kg. Omkrets – längdmätning. Enkla tidsdifferenser. Månader, år. Avläsa och ange visarnas läge för analoga klockan.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: