Samhällskunskap och Geografi

Planering 9V1

Namn:­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­______________________________________________________

Veckorna 9-24 läser vi samhällskunskap (samt lite geografi). 

För att vi ska kunna utveckla ett samhälle krävs det att vi kan samarbeta. Detta är inte alltid lätt eftersom vi har olika åsikter om hur ett bra samhälle ska se ut. I samhällskunskap lär du dig att argumentera och diskutera för att kunna påverka viktiga beslut i skolan, i din familj och i samhället . Här ser du alla delar som ingår i Samhällskunskap för åk 7-9.

Jag ser fram emot att tillsammans med er lära oss massor om det här området. Vi kommer att arbeta med nyheter, kartor, läsa om olika länder och klimat.

Jag ser fram emot att ha spännande, intressanta och lärorika diskussioner, debatter, presentationer och undervisning tillsammans med er.

 Självklart blir det repetition inom Samhällskunskap och Geografi med tanke på Nationellt prov

Samhällskunskap - det här ska vi arbeta med

• Sveriges befolkning och sammansättning samt den svenska välfärden, ex. sjukvård och pensionssystem.
• Olika medier och dess roll som informationsspridare, ex internet, tv och dagstidningar.
• De mänskliga rättigheterna i Sverige och övriga världen.
• Rättssystemet i Sverige.
• Sambandet mellan hemmets, företagens och samhällets ekonomi i stort.
• Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar.
• Skillnader mellan människors ekonomiska resurser - makt - inflytande.
• Politiska ideologier i Sverige och Sveriges politiska system.
• Några olika styrelseskick i världen.
• Aktuella samhällsfrågor.

Målet med undervisningen är att utveckla förmågan att... (syftet)

• Att utveckla kunskaper om hur individ och samhälle påverkar varandra.
• Att utveckla förståelse för egna och andras livsvillkor.
• Att utveckla kunskap om hur man söker och granskar information från olika källor.
• Att utveckla kunskap om mänskliga rättigheter och demokratiska processer.
• Att utveckla förmågan att diskutera, uttrycka åsikter, värdera olika ställningstagande i samhällsfrågor.

Så här ska vi arbeta (hur?)

• Genomgångar och diskussioner kring ex. demokrati.
• Söka fakta från olika källor och redovisa fakta
• Läsa och diskutera tillsammans med vuxen och klasskamrater.
• Demokratiska spelregler-från sällskapsspel till samhället i stort.
• Film.
• Diskutera lagar och regler.
• Vi tittar på FN:s barnkonvention.
• Vi diskuterar olika lösningar för att förhindra mobbning.

Bedömning

Det som bedöms är (utifrån kunskapskraven Lgr11)

• dina kunskaper om hur det svenska samhället fungerar

• din förmåga att undersöka och se samband inom och mellan samhällsstrukturer

• din förmåga att använda begrepp

• din förmåga att föra resonemang

• din förmåga att se samhällsfrågor ur olika perspektiv

• din förmåga att värdera och uttrycka olika ståndpunkter

•  Din förmåga att...

Analysera
Reflektera
Jämföra
Resonera
Använda samhällsvetenskapliga begrepp
Kritiskt granska

Samhällskunskap- begrepp

Individer och gemenskaper

sjukvård - sjukvårdssystemet - pension - pensionssystemet - individ - migration - immigration - emigration - integration - segregation - sexuell läggning - identitet - kön - etnicitet - fördomar - mångkultur - kultur - kulturkrock - normer - regler - lagar - roll - könsroller -  förebild -

hbtq - homosexuell - bisexuell - transperson - queer - pride - status - asyl - uppehållstillstånd - flykting - försäkringskassan - social - social bakgrund - rasism - utbildningssystemet - A-kassa - socialt skyddsnät -

Information och kommunikation (massmedia/reklam)

opinion - opinionsbildare - olika/sociala medier - internet (risker/möjligheter) - massmedia - reklam - en dagstidnings olika delar - ledarsida - utrikes - inrikes - lokalt - globalt - löpsedel - marknadsföring - propaganda - påverkan - censur - offentlighetsprincipen - netikett - PR - sponsra - "tredje statsmakten" - insändare

retuschering/manipulering/bildmontage - presstöd - upphovsrätt - vinkling - produktplacering

Rättigheter och rättskipning (Lag och rätt)

juridik - brott -  rättssäkerhet - vittne - bevis - gripa - häktad - åtalad - domstol - skadegörelse - olaga hot - mened - snatteri - häleri - misshandel - rån - utredning - häktad - åtalad - rättegång - dom - påföljd - straff - böter - advokat - åklagare - målsägare  - nämndemän - domare - civil olydnad - upplopp - aktivist - resning

straffmyndig - mörkertal - lyckta dörrar - prejudikat - villkorlig dom/skyddstillsyn/samhällstjänst/fängelse

Samhällsresurser och fördelning (ekonomi)

hushåll - företag - offentlighet - globalisering - region - arbetsförmedling - arbetsmarknaden - arbetsmiljö - arbetsrätt - fackföreningar - välfärd - jämlikhet - jämställdhet - euro - budget - inkomst - ekonomi - handel - moms - skatt - import -export BNP - HDI - inflation - råvaror - tjänster - låg/högkonjunktur -

konsumtion - produktion - produktionskostnad - marknad - marknadsföringskostnad - utbud/efterfrågan - ekonomiska kretsloppet - amortering - ränta - avgifter - bidrag - lån - urbanisering - pension - A-kassa - frihandelszon - tjänstesektorn - industrisektorn - strejk - lockout - LAS - multinationella företag

ekonomiska system - marknadsekonomi - planekonomi - blandekonomi - bank - riksbanken - reproränta - kapital - absolut/extrem fattigdom - relativ fattigdom - monopol - konkurrens

Beslutsfattande och politiska ideer (demokrati)

ideologier - politik - partier - pass - riksdag- regering - landsting - kommun - grundlagar - -yttrandefrihet - tryckfrihet - successionsordningen - regeringsformen - - statsskick - FN - konflikt - medla - sanktioner - parlament - parlamentarism - talman - representant - direkt demokrati -
utopi - vågmästarroll - mandat - monarki - republik - teokrati

representativ demokrati - utskott - folkomröstning - folkrätt - parti - 4%spärren - kompromiss - rösträtt - privatisering - statligt ägande - frimarknad - utjämnande skatter - FN:s milleniemål - val - demokrati - monarki - republik - skatt - budget - lagar - proposition - motion - vänster/höger politik -

omsorg - feminist - föräldraförsäkring - opposition - minoritet - majoritet - 

ideologi - kommunism -socialism - konservatism - liberalism - allians - bundsförvant - statschef - rättighet - skyldighet - aktiv - passiv - talman - votering - nationalism

kommun - kommunfullmäktige - kommunstyrelse
mellanstatlig konflikt - vetorätt - asyl - inbördeskrig - Genevekonventionen - diplomati

EU ("de fyra friheterna"/varor/personer/tjänster/kapital) - ministerrådet - Europaparlamentet - regim - kapprustning - SIDA - bistånd


Resonemang/resonera:
argumentera/argument - fördel - nackdel - konsekvenser - ge exempel - kännetecknar - perspektivbyte - jämföra - orsak/anledning

Geografi för åk 9 – Människan, miljön och hållbarhet

Under veckorna 20-24 kommer vi att arbeta med geografi. Arbetsområdet kommer att handla om miljö, människor och hållbarhet,. Vi kommer att koppla ihop kunskaperna från tidigare med nya kunskaper om sårbara platser, intressekonflikter och naturresurser. Förnybar energi, fattigdom och hälsa.

Hållbar utveckling

  Miljö, människor och hållbarhetsfrågor.

-  intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.

 -  förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen.

 Hållbar utveckling.

- Ekologisk- t ex när en urskog skyddas vad gäller sällsynta växter, lavar, djur etc 3 % av svensk skog!

-Ekonomisk- att hushålla med resurser på lång sikt!

-Social- hållbarhet- att bygga ett stabilt samhälle för att öka ekonomisk och social trygghet! !

Förmågor att  utveckla :

• Analysförmåga (kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, se samband, växla perspektiv, göra jämförelser, dra egna slutsatser).

• Kommunikativ förmåga( kunna samtala om och diskutera , uttrycka egna åsikter och motivera dessa. Framföra och bemöta argument. Redogöra, formulera och redovisa).

• Begreppslig förmåga( förstå innebörden av begrepp, relatera begreppen till varandra, använda begreppen i nya sammanhang).

• Kunna ange orsaker till varför människor flyr och ge exempel på länder som människor flyr från.

• Kunna resonera kring fattigdom och utveckling. Skillnader mellan fattiga och rika länder, ohälsa, världshandeln, orsaker till fattigdom, åtgärder som behövs för att minska fattigdom, andelen fattiga minskar.

Geografi - Begrepp:

 förnybara naturresurser- t ex vind, vatten, sol, skog

 icke förnybara naturresurser- t ex fossila bränslen  olja, kol gas!

 intressekonflikter- en konflikt om hur marken ska användas  ska man bruka jorden eller bygga hus?

ekologiskt fotavtryck- hur mycket resurser en människa eller ett land använder av de resurser som finns

överanvändning av jordens resurser- när vissa resurser håller på att ta slut som t ex olja

 överfiske- när fiskenäringen fiskar mer än vad de ska för att hålla ett fast fiskebestånd ökenspridning- när öknen sprids bal av att man hugger ner stora mängder skog utan att återplantera skogsskövling- när stora volymer av skog huggs ner

växthuseffekten- när solens strålar värmer jorden  finns naturlig om växthusgaser ökar släpps inte solljus/ värme ut och temperaturen ökar. Se Parismötet 1.5 grader!!!

 lokalsamhället- det lilla samhället t ex Stenungsund, styrs av kommunalt självstyre! nationell nivå- vissa lagar bestäms nationellt t ex skatt på bensin

 konstbevattning- används i jordbruket i vissa delar av världen där det är varmare klimat- tex vissa delar av USA, Indien, Australien etc

grundvattnet- en vatten reserv som finns i berggrunden

Aralsjön- exempel på insjö som minskat p ga konstbevattning  och det har gett konsekvenser för både fiskenäring och jordbruket och hälsan för människor i området!

 Intressekonflikter om naturresurser - e x vindkraft ska man bygga ut vindkraftverken? Finns andra  intressen vid kusterna som talar emot…

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3737&grupp=10544&artikel=6351387

Grupparbete: Forskning om ett land

Gör så här:

 1. Välj ett land på jordklotet som du av någon anledning gillar.

2. Skriv och berätta om varför du gillar det här landet.

 3. Ta reda på vad klockan är i det landet om klockan är 12.00 i Sverige. Skulle det vara besvärligt att ringa hem?

 4. Beskriv landets klimat. Är det varmt eller kallt? Regnar det varje dag eller faller regnet i perioder? Kanske skiljer klimatet sig åt i olika delar av landet. Siffror om nederbörd och temperatur ska du presentera i ett klimatdiagram (utgå från landets huvudstad). Det övriga kan du beskriva i löpande text. Den informationen hittar du framförallt i kartboken men också i faktaböcker. Berätta också om det klimatområde som ditt land tillhör.

5. Beskriv om landets natur. Hur ser det ut i landet? Finns det berg, floder, stora slätter? Är det ett land vid kusten med kustlandskap? Hur är det med växtligheten? Finns det kanske regnskog? Det här kallas för att göra en naturgeografisk beskrivning. Sådan här information hittar du också i kartboken och på Google earth genom satellitbilder.

 6. Fördjupa dig i någon livsmedelsvara som odlas/produceras i landet. Utgå från begreppet hållbar utveckling. Hur påverkas miljön där livsmedlet odlas? Hur påverkas människor? Hälsa? Landets ekonomi? Hur vanligt är livsmedlet i Sverige? Har Sverige något motsvarande livsmedel?

7.  Vilka naturkatastrofer och problem finns i landet? (Inre/Yttre krafter, klimat)

 - Berätta om geografin i landet, och koppla det till varför människorna bor på vissa platser och inte på andra. (Karta)

 - Vad har man för naturresurser? Vilken betydelse har de för människorna i landet? (Naturresurser) - Hur påverkas människorna av sin miljö? (Naturresurser och ekonomi/hälsa) - Hur påverkar människorna i landet miljön? (Naturresurser och klimat).

8. Arbetet ska innehålla en bild från landet.

9. Källförteckning

 Klimatförändring områden:

http://www.wwf.se/vart-arbete/klimat/konsekvenser/1124276-konsekvenser-klimat

 Effekter vi ser redan i dag:

Fattiga får det svårare

Ohälsa och sjukdomar hos fattiga människor sprider sig snabbare i och med klimatförändringarna. Skördar blir sämre och slås oftare ut. Fiskebestånden försämras i tropiska områden där många är helt beroende av lokalt fiske.  

Sämre livsmedelssäkerhet

Klimatförändringar har, de senaste femtio åren, lett till ökade skördar i vissa regioner men har minskade skördar globalt. Det är väldigt tydligt för basföda som vete och majs. Klimatförändringar orsakar även massförflyttning av marina organismer och fiskbestånd, vilket utmanar möjligheterna att upprätthålla produktivitet från fiskerinäringen.

Haven blir varmare och surare

Korallreven är mycket känsliga för kombinationen av varmare, försurade och överfiskade hav och andra mänskliga hot. Korallreven är ett av klimatförändringarnas mest omedelbara offer om vi inte agerar väldigt snabbt. Trots att de bara utgör 1 procent av havens yta är så mycket som 25 procent av arterna i haven beroende av korallreven.
Läs mer om hur haven påverkas

När haven blir varmare flyttar fiskbestånd mot polerna. Haven vid polerna förväntas bli invaderade av många nya arter, medan hav i tropikerna förväntas uppleva en hög lokal utrotningstakt.  

Global glaciärsmältning

I och med att glaciärerna smälter i snabbare takt än tidigare ökar risken för en kraftig havsnivåökning samt förändrade ekosystem och försörjningsmöjligheter för människor i glaciärernas avrinningsområden. Det visas FNs klimatpanel i en rapportserie från 2014. Miljontals människor i lågländer är i fara.

Arktis isar smälter

Medeltemperaturen vid Arktis ökar mycket snabbare än för resten av planeten. 2012 hade havsisarna och snötäcket minskat med 40 procent mer än medelvärdet för de senaste årtiondena. Mätningar från National Snow and Ice Data Center, som sköter mätningar åt NASA, visar att isarna och snön smälter allt snabbare.

När isarna och snötäcket smälter blottläggs mörkare hav och land. Mörka ytor absorberar mer värme än ljusa och temperaturen riskerar därmed att stiga ännu mer. När Arktis havsisar smälter hotas isbjörnens och sälarnas livsmiljöer. 
Läs mer om hoten mot Arktis. 

Exploatering av Arktis

Havsisen har legat som ett skyddande lock i Arktis. När nu havsisen försvinner sommartid öppnas havet upp och fartyg kan ta sig fram där det tidigare var omöjligt. Detta har medfört att nya gruvor öppnas och utvinning av olja och gas är mer intressant i Arktis.

Höjda havsnivåer

Enligt IPCC kan havsnivåerna stiga med upp till en meter de närmaste hundra åren. När vatten värms ökar volymen. Smältvatten från ismassor tillkommer också. Ö-nationer i Indiska oceanen och Fijiöarna i Stilla havet drabbas redan idag av höjda havsnivåer och några av öarna kan på sikt försvinna helt. Om vi bränner alla våra fossila kol-, olje- och gasresurser så

smälter vi all glaciäris och vi riskerar en havsnivåhöjning på 50 meter på längre sikt enligt Fraunhofer Institute.

Extremt väder

Rapporterade naturkastrofer som stormar, översvämningar och värmeböljor har femdubblats sedan 70-talet – det visas i en rapport från  World Meterological Organisation (WMO). Ökningen är tydlig i alla världsdelar.

Dödsfall på grund av extremtemperaturer ökade väldigt mycket under det senaste decenniet, inte minst i Europa. Enligt forskningen kommer klimatförändringarna föra med sig fler och kraftigare extrema väderförhållanden i framtiden. Vi måste anpassa oss till dessa förändringar. Världens fattiga har svårast att anpassa sig så de behöver vår hjälp.

Miljontals människor tvingas till flykt som en följd av naturkatastrofer.

Ökade kostnader för katastrofer

Naturkatastrofer kostade 5-6 gånger mer under detta sekels första tio år än på 70-talet. Det visar WMOs rapport Atlas of Mortality and Economic Losses from weather, climate and water extremes (1970-2012). Huvudanledningen är de höjda kostnaderna för översvämningar. Kostnaderna låg på 7 450 miljarder kronor (864 miljarder dollar) under förra decenniet, vilket motsvarar nästan två gånger Sveriges årliga BNP.  

Djur påverkas och den biologiska mångfalden hotas

När klimatet förändras påverkas också livsmiljön för många djur. Man kan redan idag se hur olika arter anpassar sina vandringsmönster eller får minskad avkomma till följd av klimatförändringarna. Ju mer klimatet påverkas, desto svårare kommer det att bli att anpassa sig till förändringarna. 
 

Under de senaste åren har flera WWF-rapporter visat att den biologiska mångfalden är hotad på grund av klimatförändringarna. 

• PP om det ekonomiska kretloppet

• Demokrati och ideologier.

Sh

SAMHÄLLSKUNSKAP kunskapskrav åk 9, Kunskapsstaden Helsingborg