Stormaktstiden

Kunskaper i historia ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid. Den svenska stormaktstiden var en dramatisk period i Sveriges historia som varade i drygt hundra år, från början av 1600-talet till början av 1700-talet. Detta arbetsområde handlar om den spännande stormaktstiden då Sveriges rike växer.

Mål

Arbetets innehåll

Under arbetsområdet får du lära dig om:

• hur Sverige blev en stormakt
• de många krigen och hur de påverkade vanliga människor
• hur kungarna blev enväldiga
• hur adelns makt först ökar men sedan minskar
• häxjakterna
• olika människor i det svenska riket

Arbetssätt och redovisningsform

Ni kommer att få läsa om Stormaktstiden, se filmer, göra enskilda uppgifter samt gruppuppgifter som ska redovisas i helklass. Arbetsområdet avslutas med ett prov. 

Visa din kunskap - Bedömning

Ditt arbete kommer att bedömas kontinuerligt genom de uppgifter du lämnar in. 

Du visar att du:

• har kunskaper om personer och händelser under Stormaktstiden.
• kan föra resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor.
• kan undersöka utvecklingslinjer inom politik och levnadsvillkor samt att du kan beskriva samband mellan olika tidsperioder. 
• kan även visa hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid och motiverar ditt resonemang med underbyggda hänvisningar till det förflutna. 
• kan använda historiskt källmaterial för att dra slutsatser om människors levnadsvillkor och för resonemang om källornas användbarhet
• kan visa på spår av historien i vår tid och föra resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• kan använda historiska begrepp på ett fungerande sätt.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

Centralt innehåll

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte och mottagare.