Skolbanken Logo
Skolbanken

Ämnen:

Svenska

·

Årskurs:

5

Svenska- Genreskrivning Vt 2018

Vårfruskolan, Lunds för- och grundskolor · Senast uppdaterad: 12 mars 2018

Att känna igen och skriva olika typer av texter

Syfte LGR-11

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

Centralt innehåll

Innehåll:

Vi går igenom och samtalar om:
- texters särdrag, hur man vet vad det är för genre
- språk, hur anpassar jag språket i en text beroende på genre och mottagare
- struktur, rubriker, stycken, bildtexter
- stavning

Vi tränar på och skriver:
- berättande texter (t.ex. sagor och brev)
- beskrivande texter (till exempel faktatexter, beskrivningar, instruktioner och reklam)
- argumenterande texter (t.ex insändare)
- texter som kombinerar ord och bild (t.ex serier)

Vi tittar på exempeltexter tillsammans och resonerar runt kvaliteten på dessa.

Vi ger varandra respons i syfte att förbättra textens språk och innehåll samt bearbetar våra texter utifrån denna respons.

 

Kunskapskrav

Bedömning

Jag bedömer din förmåga att:

* skriva olika typer av texter
* skriva så att innehållet blir begripligt och med en handling (en röd tråd)
* använda språkliga strukturer (rubrik, stycke, stor bokstav, skiljetecken och språkriktighet)
* skriva med gestaltande beskrivningar och med språklig variation
* stava
* att söka, välja ut och sammanställa information med egna formuleringar och ämnesspecifika ord
* kombinera text och estetiska uttryck
* ge omdömen om texter
* bearbeta egna texter utifrån given respons.


Läroplanskopplingar

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.

Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.

Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.

Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.

Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.

Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.

Hur man använder ordböcker och digitala verktyg för stavning och ordförståelse.

Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.

Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.

Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.

Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback