Ökat utbyte och jordbrukets omvandling, cirka 1700-1850

Sverige och Norden under 1700-talet och början av 1800, samt händelser i världen som påverkat vår historia.& och hur det ser ut idag.

Syfte

Du ska utveckla förmågan att:

• Ta ansvar för dina studier
• Utöva inflytande över dina studier
• Utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former.
• Undersöka utvecklingsperioder inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor.
• Se  samband mellan olika tidsperioder. 
• Se hur historia påverkar vår tid genom att motivera och resonera, samt hänvisa till det förflutna
• Använda historiska källmaterial, dra slutsatser och fundera över om du kan använda de olika källorna(källkritik)
• Använda historiska begrepp på ett fungerande sätt.

Konkretisering av mål

Arbetssätt

• Du kommer att få börja med att se översiktsfilmer om 1700-talet  fram till 1850, samt föra anteckningar under filmerna. De filmer som vi kommer att se är bland annat Frihetstiden, Frihetstiden- Potatis, siden och mycket mera, Frihetstiden- några svenska snillen, Max 1800-tal Ur-val, Max 1800-tal- Ur-val Kultur och  teknik, Sverige på 1800-talet och eventuellt Historieätarna.
• Grupparbete: Skriva en text om varje område: Gestalter/personer, viktiga händelser, sjukdomar, handel och utbyte, viktiga platser, tro, makt, ekonomi och samhällsgrupper. Göra ett gemensamt häfte.
• Läsa de viktigaste delarna som inte behandlats i filmerna i historieboken Upptäck historia åk 4-6 och arbeta med frågorna.
• Söka information på nätet( Obs! Börja med So-rummet) Var källkritisk!
• Läxa: häftet med texter.
• Frågesport- Kahoot! Helklass- Varje grupp gör minst 5 frågor var. Frågorna skrivs medan gruppen skriver texten.

Bedömning.

• I slutet av arbetet ska ni visa era kunskaper genom
• häftet med frågor/texter. (provet på sista sidan i häftet)
• Frågesport- Kahoot! Helklass- Varje grupp gör minst 5 frågor var. Frågorna skrivs medan gruppen skriver texten.

Läroplansmål

Läroplan

• genom egen ansträngning och delaktighet, utifrån sina förutsättningar, tar ansvar för sitt lärande och för att bidra till en god arbetsmiljö,
• successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och
• har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
• Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.
• Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.
• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.