LUP 2017/2018 Åsen

Vår vision är att barn och elever i vårt område vill, vågar och kan ta huvudrollen i sitt eget liv. "Vill om man kan istället för kan om man vill." Ross Greene

VAR ÄR VI? 

Utveckling och lärande

Pedagogisk dokumentation 

På Åsen vill vi få upp dokumentation så fort som möjligt för att 
dokumentationen i sig skapar lärande för hela gruppen. Den bidrar till att 
inspirera barnen och skapar ”smittoeffekten” till andra barn i gruppen. Barnen reflekterar 
tillsammans kring dokumentationen och som i sin tur skapar fler frågor och funderingar 
som skapar ett vidare lärande. 
 

Vi vill inte tolka bilderna åt barnen utan ge barnen möjlighet själva reflektera kring 
bilderna med föräldrar eller andra barn och pedagoger. Vår tolkning kan vara felaktig och 
ha värderingar i sig som inte bidrar till utveckling. Dokumentationen som finns på våra 
väggar är först och främst till för barnen som ska föra deras lärande framåt och för att det 
är barnens tankar som ska nå föräldrarna.  

Vi kan ge dokumentationen sitt rätta värde och en sannare innebörd genom att låta barnen äga den. Våra dokumentationer tar då en annan vändning och vi kan arbeta vidare med barnen. Vi har reflekterat mycket kring vad vi sätter upp på väggarna och genom att dokumentera processen inte "glada barnet" lyfter vi lärandet och inte vem som har gjort något utan 
vad vi gör. 

Genom att barnen får ta större ansvar på förskolan och genom att vi visar att vi tror på dem, anser vi att barn får möjlighet till större inflytande över sin dag på förskolan.  

Trygghet och likabehandling 

Vart är vi? 

Vi ser den första tiden på höstterminen som en tid för relationsskapande. Detta blir ett projekt i sig att skapa relationer, till varandra barn-barn, vuxen-barn, barn-vuxen samt till våra miljöer, material och rutiner på förskolan. Det handlar om att barn och vuxna tillsammans måste komma in i förskolans rytm och ha ett relationellt lärande för ögonen. En viktig aspekt att ha med i vårt arbete med barnen är också tanken att barnen inte väljer oss som pedagoger alltså är det av stor vikt att vi även reflekterar över vårt eget förhållningsätt och vår roll som pedagog.  

Ömsesidig respekt är viktigt i vårt förhållningssätt till barnen, där allas åsikter skall lyssnas på. Vi stödjer barnen i deras samspel för att de skall kunna få en ökad förståelse för andras känslor, tankar och handlingar. Vi skall värna om varandra, vårt material och vår miljö ute och inne.  

"Kunskap och relationsbyggande förutsätter varandra. Om man inte utvecklar omsorgsfulla och förtroendefulla relationer så kan det vara svårt att utveckla någon hållbar och varaktig kunskap." (Relationell specialpedagogik-i teori och praktik, J. Aspelin) 

 Vi vill tänka ett barn en kultur. För att kunna detta så behöver man lära känna varje individ så att man inte generalisera utifrån tex. etnicitet. Barn är inte i sett sammanhang, de blir. 

Barn är inte på ett visst sätt, de blir på olika sätt i relation till de möjligheter och normer som de olika miljöerna och aktiviteterna utgör." (Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande, E. Nordin-Hultman) 

Analys - hur blev det?

Vi vill börja analysera hur barnen kommit in i förskolans rytm och hur det rationella lärandet ser ut. Vi ser att vi har fått en trygg grupp genom att vi haft en tydlig struktur och tydliga rutiner. Vi har lagt stor vikt vid att mötas och varje morgon på mötet räknar vi barnen och vi samtalar kring vilka barn som inte är på förskolan, vi inkluderar barnen trots att de inte är på förskolan. Vi skickar KÄRLEK till alla barn som inte är på förskolan.  Om barnen är hemma en dag frågar de dagen efter om vi skickat kärlek till dem. Vi ser att barn som inte haft en självklar plats i gruppen nu är inkluderade i alla aktiviteter, de vågar ta plats i leken och prata på möten. De har även fått en viss status och är kamrater som de andra väljer att leka med. Vi anser att alla barns tankar är viktiga och att alla barns närvaro på mötet är av stor vikt.  Vi har lagt mycket tid på att skapa goda relationer och inte haft bråttom att starta upp det barninitierade projektet med barnen. Vi ser själva överinskolaningen som ett projekt i sig och att skapa en ny grupp måste få ta tid samt att få bli introducerad i de nya miljöerna anser vi är avgörande för kommande läsår. Genom att lägga tid på att introducera barnen i alla miljöer, visa vilka möjligheter har de i miljöerna, ge dem kunskap och visa hur materialet fungerar. Blir detta ett verktyg att använda i ett specifikt sammanhang.

Under terminens start försökt kartlägga barnens intresse och vad barnen försöker förstå i det som de upptäcker, (pree-project).

 

Projektet Gården.

Det har funnits mycket material att uttrycka sig med vilket har skapat en trygghet hos barnen, de har visat att de velat bygga och de har hittat material som tilltalar dem. Alla barn har deltagit i projektet men på många olika sätt. Barnen har inspirerat varandra genom att de vågat visa sina alster på våra möten och detta i sin tur har skapat ringar på vattnet att andra barn också vill pröva. Genom att använda så mycket öppet material har vi sett att alla vågat pröva för att materialet i sig inte talar om hur man ska använda det. Vi har inte haft några mallar där det funnit rätt eller fel utan barnen har fått skapar utifrån sin egen fantasi och förmåga.

Det vi vill att barnen ska få med sig från detta projekt är att deras tid på förskolan inte bara varit på låtsas utan att deras tid och deras arbete har varit på riktig. Känslan av att "vi klarade det, det blev på riktigt" ska råda. Det som kvarstår i processen är en fixardag med föräldrarna och vaktmästare, där lekstugan ska byggas samt ett möte med verksamhetschefen på kommunhuset där barnen ska få överläman teckningar, sina brev där de talar om hur det skulle kännas och vad det skulle betyda för dem att få en gård med mer utmanande material.   

Slutligen ska barnen få inreda lekstugan utifrån sin lek, den ska ursprungligen vara neutral och föränderlig.

 

Barns delaktighet och inflytande 

Vi ser den här första tiden som avgörande för framtida projekt, då första tiden handlar om att barnen skall ha inflytande i dialog med oss pedagoger, för att vi skall kunna få ett grepp om deras tidigare erfarenheter och funderingar. Barnen kommer till vår förskola med erfarenheter, kunnande, förväntningar, tankar och ideér. (teamplan 2017/2018). Därför kan vi inte i förväg bestämma hur och vad vi skall arbeta med.  

Barns delaktighet och inflytande handlar om demokrati. Vi ser demokrati som något som handlar om oss all tillsammans. En gemenskap där allas åsikter är viktiga vilket innebär ett ständigt förhandlande. Tillsammans utvecklar vi samhället framåt. Vi anser inte att samhällsmedborgare är något barnen blir när de blir vuxna utan det är något de är redan idag.  

VART SKA VI? 

HUR GÖR VI?

Projekterande förhållningsätt 

Att arbeta med ett projekterande förhållningssätt innebär att vi utgår från barnens frågeställningar, hypoteser och nyfikenhet, då tror vi att barnens lärande stimuleras och fördjupas. Genom att utgå från barns intresse tror vi att barnen får en djupare relation till 
sina projekt och att det leder till ett fördjupat lärande. Detta innebär att vi som pedagoger behöver vara lyhörda för barnens frågor och genom att vara medforskare och genuint nyfikna kan vi tillsammans föra projektet framåt. 
 

"Att ha ett projektinriktat förhållningssätt är att se barnet som subjekt. Pedagogerna arbetat med barnens processer, enskilda och gemensamma och använder processerna som utgångspunkt för hur vi tänker och tar ansvar för nästa dag, nästa utmaning. 

"Omvärden och omvärlden av Birgitta Kennedy 
 

"Barnen ska få möjlighet att utveckla sin förmåga att iaktta och reflektera. Förskolan skall vara en levande social och kulturell miljö som stimulerar barnen att ta initiativ och som utvecklar deras sociala och kommunikativa kompetenser. Barnet skall 
också ha möjlighet att enskilt fördjupa sig i en fråga och söka svar och lösningar." Lpfö-98/16  

"Lärandet skall baseras såväl på samspel mellan vuxna och barn som på att barnet lär av varandra. Barngruppen skall ses som en viktig aktiv del i utveckling och lärande." Lpfö-98/16 

Vi på Åsen är just nu inne i ett skede där pedagogiska miljöer skapas tillsammans med barnen och oss pedagoger. Vi arbetar med att introducera varje miljö så att barnen skall bli trygga och veta hur de skall använda miljön och göra den till sin. Vi vill att miljön skall bli så tydlig som möjligt, så att barnen vet vad som erbjuds just på en specifik station. Detta för att de sedan ska kunna arbeta utifrån ett specifikt syfte. Ett exempel på detta är att om vi skall skapa äpplen i lera, då måste barnen först veta hur leran fungerar.