👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Livet och DiNA Celler

Skapad 2018-03-11 15:30 i Förslövs skola F-9 Båstad
Pedagogisk planering som tar upp cellen som den minsta levande beståndsdelen och hur människokroppen fungerar som ett samarbete mellan cellerna. Dessutom diskuterar kolhydraternas och proteinernas uppbyggnad och funktion i cellerna.
Grundskola 7 – 9 Kemi Biologi NO (år 1-3)
Enligt cellteorin så består allt levande av små, för ögat osynliga celler. Din kropp består av flera miljarder av dessa celler som samarbetar och har olika funktioner i kroppen. Men alla dessa celler kommer från en enda cell - och den enda cellen bär med sig berättelsen om livets utveckling på jorden och alla de egenskaper som syns och inte syns hos dig. I detta arbetsområdet ska du få lära dig hur cellerna fungerar och hur deras samarbete bygger upp din kropp och ditt liv.

Innehåll

Syfte - förmågor från kursplanen:

Du ska få träna din förmåga att använda kemins och biologins begrepp och modeller för att kunna beskriva och förklara hur cellerna, bakterier och kroppen fungerar.

Du kommer att få träna din förmåga att hitta relevant information ur olika källor och använda informationen för att resonera.

Konkretisering av målen – detta visar du genom att:

Vi kommer att diskutera vad som kännetecknar allting som har egenskapen att vara levande. Vad har allt levande för gemensamma egenskaper oavsett om det är en växt, en bakterie eller en människa? Detta kan beskrivas med 6-7 olika egenskaper som är grunden till resten av arbetsområdet. 

Vi kommer att diskutera cellmodellen och cellens olika delar och likheter och skillnader mellan olika celler. Vi studerar djur som består av en enda cell (toffeldjuret) och jämför den med vår egen kropp. Du kommer att få göra en jämförelse mellan toffeldjuret och människan

Vi kommer också att titta på tidslinjen för livets uppkomst - från Big Bang (universums skapelse) till de första encelliga djuren.

Du visar dina kunskaper genom att diskutera hur bakterier påverkar oss människor ur olika perspektiv tex genom användning av antibitoika.

Bedömning – dessa förmågor kommer att bedömas:

Vi kommer att bedöma dina kunskaper om cellen och dess delar.

Vi kommer att bedöma din förmåga att resonera om kemiska processer i kroppen och naturen tex proteinsyntes, syreupptagningen eller fotosyntesen och cellandningen

Vi kommer då också att bedöma hur du använder ämnesord och modeller på ett meningsfullt sätt.

VI kommer att bedöma hur väl du kan hitta relevant information ur olika källor och använde dem när du resonerar. 

Undervisning - detta kommer vi att arbeta med:

Vi kommer att titta på filmer och läsa texter och träna på att hitta relevant information utifrån en frågeställningen eller ett perspektiv.

Vi kommer att skriva en del texter och träna på att plocka fram informationen ur minnet.

Vi kommer att samarbeta som helklass och skapa anslagstavlor (padlets) där vi delar med oss av våra kunskaper.

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
    Bi
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.
    Bi
  • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.
    Ke
  • Centralt innehåll
  • Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster.
    Bi  7-9
  • Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
    Bi  7-9
  • Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta bakterier.
    Bi  7-9
  • Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. Evolutionära jämförelser mellan människan och andra organismer.
    Bi  7-9
  • Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst. Livets utveckling och mångfald utifrån evolutionsteorin.
    Bi  7-9
  • Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi, såväl i digitala som i andra medier.
    Bi  7-9
  • Kunskapskrav
  • I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.
    Bi  E 9
  • Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.
    Bi  E 9
  • Eleven har grundläggande kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier.
    Bi  E 9
  • Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på enkelt identifierbara samband som rör människokroppens byggnad och funktion.
    Bi  E 9
  • Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då enkelt identifierbara ekologiska samband och ger exempel på energiflöden och kretslopp.
    Bi  E 9
  • Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
    Bi  E 9
  • I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt.
    Bi  C 9
  • Eleven kan använda informationen på ett fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp.
    Bi  C 9
  • Eleven har goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier.
    Bi  C 9
  • Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
    Bi  C 9
  • Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
    Bi  A 9

Matriser

NO Bi Ke
Naturvetenskapligt Resonemang

Djup och Bredd i ett Resonemang

Djup - Resonera i flera led handlar om att bygga naturvetenskapliga resonemang i flera steg kring konsekvenser eller effekter och kan skrivas med signaluttryck som "leder till" och "leder i sin tur till". Som led räknas påståenden eller argument som du själv lägger till. Dessa påståenden och argument ska vara naturvetenskapliga, korrekta och inte för allmänt hållna. Bredd - handlar om att resonera utifrån flera aspekter eller perspektiv och handlar om att ge flera exempel på konsekvenser eller effekter. Detta kan skrivas med signaluttryck som "å ena sidan"..."å andra sidan", eller "en fördel med" och "en nackdel med" eller "en begränsning med". Några exempel är att resonera ur ett samhällsperspektiv och ett personligt perspektiv.
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Nivå 4
Nivå 5
Djup
Förmågan att resonera i flera led.
Återger givna påståenden/arguement, dvs påståenden eller argument som redan finns i uppgiften.
Resonerar ibland i ett led dvs lägger till ett eget korrekt naturvetenskapligt påstående/argument till ett givet påståenden/argument.
Resonerar oftast i ett led dvs lägger till ett eget korrekt naturvetenskapligt påstående/argument till ett givet påståenden/argument.
Resonerar ibland i två led dvs lägger till två egna korrekta naturvetenskapliga påstående/argument till ett givet påståenden/argument.
Resonerar oftast i två led dvs lägger till två egna korrekta naturvetenskapliga påstående/argument till ett givet påståenden/argument.
Bredd
Hur många relevanta tydliga aspekter och perspektiv som används.
Använder oftast en aspekt eller ett perspektiv som ges som ett exempel på konsekvenser eller effekter.
Använder oftast två aspekter eller perspektiv som ges som exempel på konsekvenser eller effekter.
Använder oftast tre aspekter eller perspektiv som ges som exempel på konsekvenser eller effekter.
Använder oftast fyra aspekter eller perspektiv som ges som exempel på konsekvenser eller effekter.
Använder oftast fem aspekter eller perspektiv som ges som exempel på konsekvenser eller effekter.
Signaluttryck
Hur ofta signaluttryck används och gör en text lättläst.
Använder inga eller sällan signaluttryck för djup eller bredd.
Använder ibland signaluttryck för djup och bredd.
Använder ofta signaluttryck för djup och bredd vilket gör texten och resonemanget lätt att följa.