Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Havet-vatten på jorden

Skapad 2018-03-13 11:02 i Gustav Adolfsskolan Alingsås
Grundskola 7 – 9 Geografi
Vatten är livsviktigt. Vi lär oss om hur haven och havsbotten ser ut . Varför är vissa hav salta? Vad betyder haven-vatten för människan?

Innehåll

Vi försöker lära oss om haven och vattnet, med hjälp av lektionsgenomgångar, uppgifter och filmer

Framförallt studerar vi följande:

  • Världshaven, bihav
  • Hur ser bottnen ut i Atlanten och Still havet och varför?
  • Vattnets kretslopp?
  • Vågor och vilken inverkan de har?
  • Havsströmmar-varma-kalla
  • Tidvatten: ebb och flod, springflod, nipflod, stormflod. Varför?
  • Salthalten i Atlanten, Medelhavet, Döda havet och Östersjön. Varför skillnad?
  • Vattnets betydelse för människan.

 

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
    Ge
  • utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
    Ge
  • göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och
    Ge
  • värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.
    Ge
  • Centralt innehåll
  • Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.
    Ge  7-9
  • Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på internet, till exempel satellitbilder.
    Ge  7-9
  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
    Ge  7-9
  • Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet.
    Ge  7-9
  • På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.
    Ge  7-9
  • Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.
    Ge  7-9

Matriser

Ge
GA Geografi 7-9

F
E
C
A
GE-1. Samspelet mellan människa, samhälle och natur
Förmågan att resonera om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar. Att använda sina kunskaper om hur människa (varje enskild person och familjer etc.), samhälle (en liten by, Övre norrland, hela EU etc.) och natur (barrskogsbältet, vattnets kretslopp etc.) samspelar för att resonera om orsaker till (varför har det som skett hänt) konsekvenser av (det som skett, vad har det lett till?) befolkningsfördelning (i Bangladesh bor man väldigt tätbefolkat, i Norrlands inland är det glesbefolkat), migration (folkförflyttning), klimat (medelhavsklimat etc.), vegetation (ängsmarker, lövskog etc.) och klimatförändringar (stigande medeltemperaturer, smältande isar på polerna etc.) i olika delar av världen.
Eleven har ett fåtal kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och kan med stöd visa det genom att föra enkla och resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
Eleven har goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
Eleven har mycket goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
GE-2. Geografiska begrepp
Förmågan att använda geografiska begrepp. Att använda geografiska begrepp (vulkan, migration, hav, gradnät etc.) vid rätt tillfälle på ett korrekt sätt (kalla vulkaner för vulkaner, använda begreppet migration när det rör sig om folkförflyttningar etc.)
Eleven kan även använda ett fåtal geografiska begrepp.
Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
GE-5. Källhantering
Förmågan att undersöka omvärlden med hjälp av geografiska källor och resonerar under det arbetet om källornas trovärdighet och relevans. Det som man kan använda sig av när man undersöker omvärlden är geografiska källor (kartböcker, SMHI etc.), teorier (den globala uppvärmningen, kontinentalplattornas rörelser etc.), metoder (avbilda verkligheten i kartform etc.) och tekniker (dra slutsatser om ett land utifrån befolkningsfördelningen). Dessutom resoneras om de olika källornas trovärdighet (går det att tro på det som står i kartboken, kan vi lita på det som lästs på Wikipedia?) och relevans (är en thailandssemester tillräcklig bra källa för att avgöra hur klimatet är i Thailand).
Eleven kan med stöd undersöka omvärlden och behöver hjälp för att använda kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker.
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
GE-7. Namngeografi
Förmågan att genom kunskap om världsdelarnas namngeografi beskriva deras storlek och placering. Eleven har kunskaper om världsdelarnas (Europa, Asien etc. samt de länder och floder etc. som finns där) namngeografi (rätt namn på rätt land/flod/bergstopp/stad etc.). Eleven kan med hjälp av detta beskriva lägen (var Spanien ligger, var Donau har sitt utlopp etc.) och storleksrelationer (är Sverige eller Tyskland större till ytan, är Nilen eller Amazonasfloden längst etc.).
Eleven har ett fåtal kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att beskriva något/några lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
Eleven har grundläggande kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
Eleven har goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
Eleven har mycket goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
GE-8. Hållbarhetsfrågor
Förmågan att resonera om hållbarhetsfrågor och redogör för förslag på hur de skulle kunna lösas. Resonemangen rör ekologiska, (kommer det att finnas tillräckligt med sötvatten, se till så att inga djur blir utrotade etc.) ekonomiska (att transportera elektroniska komponenter ifrån Asien till Sverige är billigare än att gör allt direkt i Sverige etc.) och sociala (vad får det för effekt för människorna i ett låglöneland när vi efterfrågar billiga varor etc.) hållbarhetsfrågor. I de resonemang som förs om lösningar på dessa frågor vägs konsekvenser (vad har detta lett till, vad kan det leda till) för människa, (varje enskild person och familjer etc.), samhälle (en liten by, Övre norrland, hela EU etc.) och natur (barrskogsbältet, vattnets kretslopp etc.).
Eleven kan med stöd resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för något enkelt förslag på lösning där någon konsekvens för människa, samhälle och natur vägs in.
Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.
Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.
Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för välutvecklade och väl underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: