Skolbanken Logo
Skolbanken

PP - projekt "Staden och människan"

Pysslingen Förskolor Almdungen, Pysslingen - slutgallrad · Senast uppdaterad: 20 april 2018

De flesta människor bor i en stad eller en tätort. Men vad är en stad? Vad är en människa? I detta projektarbete vill vi tillsammans med barnen utforska världen runt omkring oss med fokus på de två frågeställningarna. Detta projekt tog sin början i barnens egen nyfikenhet och intressen.

Utifrån forskning, beprövad erfarenhet och/eller vetenskaplig grund.

”Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Med ett temainriktat (vi väljer att kalla det projekt) arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande. Lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra”. (Läroplan för förskolan, Lpfö 98 rev 2010)



Alla individer är kreativa och det visar sig i deras skapande, människors aktiviteter och allt nytt som de skapar är kreativa handlingar. Skapandet behöver inte vara ett fysiskt verk utan kan likväl vara en inre föreställning. Vygotskij menar att fantasin är grunden för all kreativ aktivitet. Han anser att kreativa handlingar är förenade med individens sociala erfarenhet. Människans möjlighet för kreativitet och fantasi är beroende av hennes erfarenheter i livet. Ju mer erfarenhet man har desto större chans till inspiration och fantasi.

 Lenz Taguchi beskriver hur barnet själv skapar sin kunskap utifrån sina egna erfarenheter och att kunskaper skapas i sammanhang och i en dialog.

Vecchi (2006) menar att det inte bara är lärande i grupp när gruppen samarbetar om en konstruktion i en och samma konstruktion. Vecchi har upptäckt att barns alster växer fram ur den kultur som finns i gruppen men där deras produkt ändå förblir individuell.

Med detta som bakgrund väljer vi att arbeta projekterande där alla barn och pedagoger i gruppen samlas i ett och samma arbete.

Mål (Förväntat resultat, vilken förmåga/förmågor ska barnen ges möjlighet att utveckla)

Utifrån barnens överenskommelser och plan framåt vill vi erbjuda barnen att utveckla följande förmågor: 

• Leka och samspela

• Bygga och konstruera

• Skapa, uttrycka sig genom olika uttrycksformer

• Tillit till den egna förmågan

 

Målkriterier (hur ser vi att målet är nått, mätbart)

Vi ser att vi är på väg mot målet när vi hör och ser att:

•  barnen använder sig av sina nya kunskaper i lek

•  använder olika tekniker för skapande

•  vill pröva på olika uttryckssätt  

 

Syfte

Barnen har länge uppvisat ett stort intresse för skapande, bygg och konstruktion samt rollekar och samspel. Detta har vi sett genom våra trygghetsvandringrar samt genom barnobservationer. 

Vi vill skapa ett gemensamt projekt kring ett ämne som barnen har visat ett stort intresse för, vilket vi tror kan leda till en större gemenskap i gruppen och gör barnen delaktiga i planeringen av verksamheten. 

Metod ( Pedagogernas förhållningssätt, hur utformar vi miljön för att utmana i förmågorna ?


• Trygghetsvandringar ger oss pedagoger en inblick i var och med vad barnen föredrar att leka vilket vi har tagit med oss i planeringen av vår lärmiljö. 

• Vi kommer erbjuda barnen många olika aktiviteter kopplade till barnens intressen, överenskommelser och projektet "Staden och människan"

• Genom frågeställningar och tankekartor gör vi en uppstart av projektet tillsammans med barnen. 

• Vi strävar också efter att väva in förskolans mål Global samverkan; språk, tekniksprånget och lika-olika. 

• Vi vill skapa en föränderlig lärmiljö där barnen är drivande och delaktiga.

Analys (hur blev resultaten? Vilka metoder/arbetssätt blev framgångsrika? På vilket sätt?)

Ökat intresse för bygg och konstruktion hos alla barn.

Uppföljning (här ska pedagogen tillsammans med barnen en bit in i arbetet reflektera och prata om det vi gjort. Var befinner vi oss nu? Hur går vi vidare?)

Barnen har fått skapa sina egna hus genom att använda sig av remidamaterial. De har sedan själva valt att implementera dem i sina bygg- och konstruktionslekar. 

Utvärdering (verktyg som går att använda är dokumentation, observation, reflektionssamtal med barnen, pedagogisk dokumentation mm. Utvärdering gör vi minst en gång per termin eller efter behov).

 

Utveckling (Hur går vi vidare? Vart ska vi).

 

 

 


Läroplanskopplingar

att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar, och

att det utvecklas normer för arbetet och samvaron i den egna barngruppen.

visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet,

utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,

utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,

utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,

utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,

utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,

utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,

utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback