Elds P.P mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Hos oss på Kyrkviken har alla barn rätt att utvecklas i sin fulla potential och vi accepterar inte bara olikheter utan stimulerar till olikhet. Förutom att alla medarbetare tar ansvar för att en förankrad värdegrund genomsyrar hela förskolan arbetar vi även utifrån våra nyckelord UTMANING-LUSTFYLLT LÄRANDE- SJÄLVKÄNSLA. Genom våra nyckelord uppnås trygghet, trivsel och delaktighet.

Vårt strävansmål på Kyrkviken är att arbeta med ett normkritiskt förhållningssätt utifrån de alla de sju diskrimineringslagarna, ett normkritiskt förhållningssätt innebär kortfattat att synliggöra och problematisera det som anses vara ”normalt” och ”rätt”, något som i sin tur motverkar att något annat anses ”onormalt” eller ”fel”. Med dessa som utgångspunkter så har vi formulerat ett par konkreta åtgärder på hur vi på Kyrkviken arbetar främjande med allas lika värde och trygghet och utifrån materialet ”Stopp min kropp” (Rädda barnen) och efter vår kompisplan.

Utifrån forskning, beprövad erfarenhet och/eller vetenskaplig grund.

Christian Eidevald tar upp Hellman som studerat hur individer förhåller sig. Forskning visar både internationellt och nationellt att förskolan många gånger förstärker traditionella könsroller genom att oreflekterat gå in i olika händelser/situationer. Forskning visar att om man går in i själva händelsen, situationen och ser de olika positionerna barnet väljer avgör vilka positioner som accepteras av olika individer.

Christian Eidevald (2009 s.175) menar att om pedagogerna i sitt bemötandet av barnet utgår ifrån hur man väljer att positionera sig i olika situationer, ger vi dem möjlighet att öva på olika situationer i olika sammanhang, vilket skapar förutsättningar för att hantera olika positioner senare i livet till barnet.

 "Olika barn är redo för olika mycket ansvar i olika situationer, inte om man är flicka eller pojke eller hur gammal man är"(Eidevald 2009 .176).

Christian menar vidare utifrån sin forskning  att om barnet ges möjlighet att träna sig i att uttrycka sina känslor och önskningar kan därmed all barn bli rustad för att senare i livet använda sig av språket för dessa ändamål. Då ger vi barnet ett verktyg att kunna förklara med ord vad de vill ha och berätta med egna ord hur de upplevt olika situationer utan att bli betraktad utifrån vilket kön man har.

Eidevald, Christian (2009). Det finns inga tjejbestämmare. -Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. Jönköpings Universitet.

Forskning som visar på vikten av att ha en bredd i de pedagogiska materialet.

Firo - Från jag till vi. Det innebär att vi arbetar tillsammans i grupp och är vi som pedagoger är en viktig del i att leda barnen för att skapa struktur och sammanhållning. Enligt Firo så går gruppen igenom tre olika faser, Tillhöra, Rollsökning och till sist Samhörighet.

Förskolan har potential att verka för social jämlikhet. Likvärdighetsbegreppet innebär inte att alla barn ska erbjudas en likadan förskoleverksamhet, snarare att förskolans likvärdighet bör baseras på en analys av hur barns olika villkor kan mötas av en förskoleverksamhet där alla barn kan utnyttja sin potential. Sven Persson, (Ur: Skola och samhälle S.O.S, oktober 1, 2015) 

Bestämmelser som styr

Enligt 2 kap. 5 § diskrimineringslagen får den som bedriver verksamhet inte diskriminera något barn eller någon elev som söker till eller deltar i verksamheten. Anställda och uppdragstagare i verksamheten ska likställas med utbildningsanordnaren när de handlar inom ramen för anställningen eller uppdraget. 

Enligt 6 kap. 9 § skollagen får huvudmannen eller personalen inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. 

Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98/16 ska inget barn i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. 

”En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen.” Lpfö 98/16 

Artikel 2, 3, 6 och 12 i Barnkonventionen kallas för de fyra huvudprinciperna. De är vägledande för hur helheten ska tolkas. 

· Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den. 

· Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet ”barnets bästa” är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. 

· Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas.

· Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som rör barnet. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad.

Mål (Förväntat resultat, vilken förmåga/förmågor ska barnen ges möjlighet att utveckla)

• Att inget barn ska bli utsatt för diskriminering eller kränkande behandling utifrån de sju diskrimineringsgrunderna.
• För att motverka diskriminering och kränkande behandling strävar vi mot att utveckla varje barns förmåga:

      - till empati, 

      - att ta hänsyn, 

      - visa solidaritet, 

      - att reflektera, analysera över olika vardagliga dilemman,

      - respektera varje individ.

• För att motverka diskriminering och kränkande behandling. Strävar vi mot att varje barn utvecklar sin:

      - identitet,

      - självkänsla/medkänsla

Målkriterier (hur ser vi att målet är nått, mätbart)

     - Utfört trygghetsvandring och efter reflektion/analys utförs åtgärder.

     - När vi ser att barnen uppmärksammar varandras känsloyttringar på ett positivt sätt.

     - När barnen är delaktiga i reflektionen av vad som hände.

     - När vi ser och hör att barnen ber om hjälp eller erbjuda hjälp.

     - När vi ser att barnen gör egna individuella val, fast samtidigt ha en förståelse för att man kan gör olika.

Syfte ( varför gör vi detta, beskriv barnens intressen och förmågor.)

Förskolan ska vara en trygg plats där alla olikheter har samma värde.
Att alla barn ska få en medvetenhet om sitt värde och känna sig betydelsefulla för sin omvärld.

Metod ( Pedagogernas förhållningssätt, hur utformar vi miljön för att utmana i förmågorna ?

Trygghetsvandring.

Uppföljning av trygghetsvandring och förändring i miljön utifrån resultatet av trygghetsvandringarna.

Förhållningssätt ska vara öppet och värderingar ska utgå utifrån styrdokumenten, lyfter olikheter till något positivt.

Att ha en bredd i det pedagogiska materialet där vi lyfter de 7 olika diskriminerings grunderna.

Arbetar aktivt med kompisplanen.

Arbetar med aktiv konflikthantering där barnen får möjlighet att reflektera över tillfället.

Analys (hur blev resultaten? Vilka metoder/arbetssätt blev framgångsrika? På vilket sätt?)

 

Uppföljning (här ska pedagogen tillsammans med barnen en bit in i arbetet reflektera och prata om det vi gjort. Var befinner vi oss nu? Hur går vi vidare?)

Utvärdering (verktyg som går att använda är dokumentation, observation, reflektionssamtal med barnen, pedagogisk dokumentation mm. Utvärdering gör vi minst en gång per termin eller efter behov).

 

Utveckling (Hur går vi vidare? Vart ska vi).