Samhällskunskap Åk 8

Veckorna 11-24 läser vi samhällskunskap (samt lite geografi).

För att vi ska kunna utveckla ett samhälle krävs det att vi kan samarbeta. Detta är inte alltid lätt eftersom vi har olika åsikter om hur ett bra samhälle ska se ut. I samhällskunskap lär du dig att argumentera och diskutera för att kunna påverka viktiga beslut i skolan, i din familj och i samhället. Här ser du alla delar som ingår i Samhällskunskap för åk 8.

Jag ser fram emot att tillsammans med er lära oss massor om det här området. Vi kommer att arbeta med nyheter, kartor, läsa om olika länder och klimat.

Jag ser fram emot att ha spännande, intressanta och lärorika diskussioner, debatter, presentationer och undervisning tillsammans med er.
Lycka till!
Valentyna

Samhällskunskap, Geografi

 

Planering 8T1

 

Namn:­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­______________________________________________________

 

N0	Datum	Tema	Läxa- Läs	Egna  Noteringar
1	15/03	Genomgång: Samhällskunskap
2	20/03	Politiska system: Demokrati och diktatur	s.135-144		Sh,Ge
3	21/03	Demokrati	s.137-140
4	22/03	Demokrati och diktatur idag	s.140-150
5	27/03	Hur Sverige styrs idag. Vilka får rösta. Partierna. Riksdagen. Regeringen.	s.111-124		Sh, Ge
6	28/03	Ett ärandes gång. Förvaltningen. Makt och inflytande. Sverige och EU. Uppgift:” Jämförelse av olika styrelseskick”	s.125-130
7	29/03	Läxförhör
8	10/04	Genomgång: Rättigheter och rättsskipning. Grupparbete.  FN- möte: Världens konflikter”			Sh, Ge
9	11/04	Internationella relationer. Olika typer av konflikter. Varför uppstår väpnade konflikter?	s.177-185
10	12/04	Folkrätten, Att förebygga konflikter. FN. Svensk säkerhetspolitik	s.186-194
11	17/04	FN möte
12	18/04	FN möte
13	19/04	Information och Kommunikation. Medier. Källkritik.	s. 29-31
14	24/04	Våra medier. Nyheter. Olika typ av massmedier	s.32-36
15	25/04	Genomgång. Sveriges befolkning och välfärd	s.75-94		Sh, Ge
16	26/04	Livsstilar, välbefinnande och identitet.	s.97-101
17	2/05	Fattigdom och ohälsa.	s. 102-108
18	3/05	Utbildning och arbete. Ungdomars drömyrke. Arbetsliv.  Läxförhör	s.45-57
19	8/05	Genomgång. Klimat			Sh, Ge
20	9/05	Genomgång. Klimatförändring
21	29/05	Grupparbetet. Beskriv ett land.
22	30/05	Eget arbete.			Sh, Ge
23	5/06	Eget arbete. Inlämning
24	6/06	Eget arbete. Presentation.
25	7/06	Presentation.
26	12/06	Presentation.
27	13/06	Komplettering Betygsamtal

 

 

 

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

 

• reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

 

• analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,

 

• analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,

 

• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,

 

• söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,

 

• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser. 

   

   

  Innehåll

   

  Individer och gemenskaper

• Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet, pensionssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras genom gemensamma medel.

• Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället. 

   

  Information och kommunikation

   − Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet. 

   

  Rättigheter och rättsskipning

   − Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter. 

   

            Samhällsresurser och fördelning

 

• Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.

• Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet. 

   

  Beslutsfattande och politiska idéer

• Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.

• Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.

• Några olika stats- och styrelseskick i världen.

• Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen.

• Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.  

 

 

 

Så här arbetar vi

I samhällskunskap arbetar vi på olika sätt beroende på vad som är lämpligt för arbetsområdet: Ibland är det traditionell undervisning med genomgångar, frågor och prov. Andra gånger kan det vara arbete i par eller ett grupparbete som redovisas på olika sätt. Eleverna använder stoff från olika källor t.ex. läroböcker, faktaböcker, filmer, studiebesök eller egna undersökningar. Att söka och värdera information från olika medier är en naturlig del och eleverna får träna på källkritiskt tänkande. 

En viktig del i samhällskunskapen är att eleverna får träna sig i att underbygga tolkningar och åsikter med argument som grundas på både faktakunskaper och värderingar. För att konkretisera olika skeenden och leva sig in i hur människor i olika situationer agerar ser vi film, läser skönlitteratur, gör rollspel, simuleringar mm.  

I många delar av det centrala innehållet i samhällskunskap faller det sig naturligt att samarbeta med andra ämnen. Några exempel på detta är t.ex. demokratiseringen av Sverige, framväxten av det svenska välfärdssamhället och studiet av olika konflikter då det faller sig naturligt att samarbeta med historieämnet. Svenskan är också ett naturligt ämne att samarbeta med, t.ex. medier, konflikter i världen eller hur det är att vara ung idag.

 

 

 

Bedömning

 

Det som bedöms är (utifrån kunskapskraven Lgr11)

• dina kunskaper om hur det svenska samhället fungerar

• din förmåga att undersöka och se samband inom och mellan samhällsstrukturer

• din förmåga att använda begrepp

• din förmåga att föra resonemang

• din förmåga att se samhällsfrågor ur olika perspektiv

• din förmåga att värdera och uttrycka olika ståndpunkter

•  Din förmåga att...

Analysera
Reflektera
Jämföra
Resonera
Använda samhällsvetenskapliga begrepp
Kritiskt granska

 

 

Samhällskunskap- begrepp

 

Beslutsfattande och politiska ideer (demokrati)

 

demokrati

ideologier - politik - partier - pass - riksdag- regering - landsting - kommun - grundlagar - -yttrandefrihet - tryckfrihet - successionsordningen - regeringsformen - - statsskick - FN - konflikt - medla - sanktioner - parlament - parlamentarism - talman - representant - direkt demokrati -
utopi - vågmästarroll - mandat - monarki - republik - teokrati

representativ demokrati - utskott - folkomröstning - folkrätt - parti - 4%spärren - kompromiss - rösträtt - privatisering - statligt ägande - frimarknad - utjämnande skatter - FN:s milleniemål - val - demokrati - monarki - republik - skatt - budget - lagar - proposition - motion - vänster/höger politik -

omsorg - feminist - föräldraförsäkring - opposition - minoritet - majoritet - 

ideologi - kommunism -socialism - konservatism - liberalism - allians - bundsförvant - statschef - rättighet - skyldighet - aktiv - passiv - talman - votering - nationalism

 

kommun - kommunfullmäktige - kommunstyrelse
mellanstatlig konflikt - vetorätt - asyl - inbördeskrig - Genevekonventionen - diplomati

EU ("de fyra friheterna"/varor/personer/tjänster/kapital) - ministerrådet - Europaparlamentet - regim - kapprustning - SIDA - bistånd


Resonemang/resonera:
argumentera/argument - fördel - nackdel - konsekvenser - ge exempel - kännetecknar - perspektivbyte - jämföra - orsak/anledning

 

Individer och gemenskaper

 

Gemenskap

sjukvård - sjukvårdssystemet - pension - pensionssystemet - individ - migration - immigration - emigration - integration - segregation - sexuell läggning - identitet - kön - etnicitet - fördomar - mångkultur - kultur - kulturkrock - normer - regler - lagar - roll - könsroller -  förebild -

hbtq - homosexuell - bisexuell - transperson - queer - pride - status - asyl - uppehållstillstånd - flykting - försäkringskassan - social - social bakgrund - rasism - utbildningssystemet - A-kassa - socialt skyddsnät -

Information och kommunikation (massmedia/reklam)

 

reklam

opinion - opinionsbildare - olika/sociala medier - internet (risker/möjligheter) - massmedia - reklam - en dagstidnings olika delar - ledarsida - utrikes - inrikes - lokalt - globalt - löpsedel - marknadsföring - propaganda - påverkan - censur - offentlighetsprincipen - netikett - PR - sponsra - "tredje statsmakten" - insändare

retuschering/manipulering/bildmontage - presstöd - upphovsrätt - vinkling - produktplacering

 

 

 

          Jämförelse av olika styrelseskick

 

Du ska nu göra en kort uppsats, ett paper, där du ska jämföra det styrelseskicket i Sverige med något annat land. Du får själv välja vilket land du vill jämföra med, det kan vara ett land nära eller långt borta, en demokrati eller diktatur.

Ditt arbete ska vara 1-2 A4-sidor (stlk 12)

Du ska lämna in det till mig på Unikum-Planering_Uppgift.

Följande saker ska du besvara i ditt paper (gärna egna tankar och reflektioner också såklart!)

• Beskriv hur ett val går till i ditt land?
• Kan valen anses som demokratiska (Är de fria, hemliga och direkta)?
• Har landet majoritetsval eller proportionella val? Har det någon betydelse för demokratin?
• Har ditt land parlamentarism? Om nej, hur ser det ut då?
• Hur ser maktfördelningen ut i ditt land (vilken är den verkställande, lagstiftande och dömande makten)?
• Vem är statschef i ditt land (monarki eller republik)?
• Är ditt land en demokrati eller en diktatur? Motivera ditt svar, tänk på kriterierna för att ett land ska räknas som demokrati. Du kan även titta på http://www.freedomhouse.org/ för att se om ditt land kan räknas som demokrati eller diktatur.
• Jämför ditt land och Sverige, vilket av länderna är mest demokratiskt anser du och varför det?
• Vilka förändringar skulle kunna göras i ditt land för att det skulle bli mer demokratiskt?

Följande moment som finns i läroplanen för grundskolan kommer vi att arbeta med:

 

 

 

Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 7–9

 

• Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.

• Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.

• Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.

• Några olika stats- och styrelseskick i världen.

• Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka be

   

   

  Grupparbete: Forskning om ett land

  Gör så här:

   1.Väl ett land på jordklotet som du av någon anledning gillar.

  2.Skriv och berätta om varför du gillar det här landet.

   3.Ta reda på vad klockan är i det landet om klockan är 12.00 i Sverige. Skulle det vara besvärligt att ringa hem?

   4.Beskriv landets klimat. Är det varmt eller kallt? Regnar det varje dag eller faller regnet i perioder? Kanske skiljer klimatet sig åt i olika delar av landet. Siffror om nederbörd och temperatur ska du presentera i ett klimatdiagram (utgå från landets huvudstad). Det övriga kan du beskriva i löpande text. Den informationen hittar du framförallt i kartboken men också i faktaböcker. Berätta också om det klimatområde som ditt land tillhör.

  5.Beskriv om landets natur. Hur ser det ut i landet? Finns det berg, floder, stora slätter? Är det ett land vid kusten med kustlandskap? Hur är det med växtligheten? Finns det kanske regnskog? Det här kallas för att göra en naturgeografisk beskrivning. Sådan här information hittar du också i kartboken och på Google earth genom satellitbilder.

   6.Fördjupa dig i någon livsmedelsvara som odlas/produceras i landet. Utgå från begreppet hållbar utveckling. Hur påverkas miljön där livsmedlet odlas? Hur påverkas människor? Hälsa? Landets ekonomi? Hur vanligt är livsmedlet i Sverige? Har Sverige något motsvarande livsmedel?

  7.  Vilka naturkatastrofer och problem finns i landet? (Inre/Yttre krafter, klimat)

   - Berätta om geografin i landet, och koppla det till varför människorna bor på vissa platser och inte på andra. (Karta)

   - Vad har man för naturresurser? Vilken betydelse har de för människorna i landet? (Naturresurser) - Hur påverkas människorna av sin miljö? (Naturresurser och ekonomi/hälsa) - Hur påverkar människorna i landet miljön? (Naturresurser och klimat).

   

  8.Arbetet ska innehålla en bild från landet.

  9.Källförteckning

   

  Lycka till!!

  Valentina

   

Läroplansmål

Centralt innehåll

• Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.
• Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.
• Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.
• Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.
• Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.