Frihetstiden och den Gustavianska tiden ( 1718-1809)

Nu är det slut på kungarnas makt i Sverige. Det är fred och kungarna har mist sin makt och nu är det frihet, vi skall arbeta med den tiden som heter Frihetstiden. Under den tiden är det tre kungar/drottningar i Sverige som inte bestämmer någonting. Till slut tröttnar kungen, Gustav III på att inte få bestämma och bestämmer sig för att göra en förändring, den tiden kallar vi för Gustavianska tiden.

Mål med undervisningen

Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiska medvetande.

Detta innebär en insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden och därmed uppfattningen av framtiden.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska förhållanden, historiska begrepp samt bidra till att eleverna utvecklar historiska kunskaper om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor och värderingar samt forska om en 1700-tals karaktär.    

Det här ska vi göra:

- se olika filmer och anteckna till dessa.

- läsa faktatexter

- skriva faktatexter, sammanställa från olika källor

- använda flera källor

- diskutera/samtala i helklass samt i smågrupper.

- forska kring en valfri 1700-tals karaktär, en vetenskapsman eller uppfinnare)

Bedömning av förmågor

Din förmåga att:

- förstå och tolka de olika tidsperioderna (händelser)

- reflektera över hur historien används av olika människor ur deras perspektiv

- förstå och använda olika begrepp i rätt sammanhang

- avgöra om en källa är tillförlitlig eller inte.

 

Bedömning:

Diskussioner 

Skriftligt prov

Lämna in en redovisning om en vetenskapsman eller uppfinnare

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
• Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.
• Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.
• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.