Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Pedagogisk planering- Förhållningssätt ur ett normkritiskt perspektiv

Skapad 2018-04-05 10:06 i Gemensamt Helianthus Dibber Sverige AB
Förskola
Vi pedagoger påverkar barnens förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle, vi vuxna är därför viktiga förebilder Att arbeta med normkritisk förhållningssätt betyder att vi pedagoger utmanar gränsdragningar och kategorier. Målet är en förskola med mer mångfald, mer öppenhet, mer val och möjligheter. Att arbeta med normkritik i förskolan handlar om att ställa sig på barnens sida och att stå upp för barnens rätt att utvecklas som individ och att duga som man är

Innehåll

Bakgrund:

Att arbeta normkritiskt inom förskolan handlar mycket om pedagogens förhållningssätt- hur kan vi utmana gränsdragningar och kategorier? Vi som pedagoger är förebilder till barnen, vi ska arbeta för att utmana normer och arbeta för allas lika värde. Vi är alla människor med olika bakgrunder och historier- lika men ändå olika. Pedagogiken går ut på att bekämpa diskriminering genom att undvika att förmedla stereotyper om könsidentitet, sexuell läggning, klass, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning samt ålder.

Syfte:

Ett normkritiskt förhållningssätt gör att vi blir medvetna om normer och hur de påverkar och skapar maktskillnader och först då kan vi bli normmedvetna och välja att göra nya sätt i mötet med andra människor.

Med normkritiskt förhållningssätt kan vi förebygga diskriminering, kränkningar, skapa större trygghet och skapa bra arbetsmiljö.

Att arbeta normkritiskt är att vi pedagoger tänker till kring hur vi bemöter barnen samt att ge barnen möjligheter till att tänka ur ett annat perspektiv, skapa en förståelse för allas människors olikheter och olika levnadssätt. Vi strävar efter att bemöta varje barn som individ istället för en representant för sitt kön/etnicitet/trosuppfattning/funktionalitet/ålder.

Metod:

Pedagoger benämner barnen vid deras rätta namn, vilket betyder att vi inte säger killar och tjejer när vi pratar om barnen. Ställa utmanade frågor när till exempel barnen pratar om vad killar och tjejer kan. Att alla kan oavsett kön. Uppmärksamma språkbruket när diskussioner kommer upp om att till exempel yngre barn är små och behöver hjälp och äldre kan mera.

Vi lånar böcker från biblioteket som visar på olika familjekonstellationer och människor med olika hudfärg för att visa på mångfalden i världen.  Vid sångsamling sjunga hen eller utmana med att byta ut han med hon vid typiska han-sånger.

Skapa olika miljöer, blanda material på nya sätt.

Mål:

Målet är en förskola med mer mångfald, mer öppenhet, mer val och möjligheter.

Utvärdering:

Vi utvärderar kontinuerligt vid reflektionsmöten, planeringar och vid behov.

Kopplingar till läroplanen

  • förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och
    Lpfö98 Rev. 2016
  • göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar som styr deras synpunkter och handlande, och
    Lpfö98 Rev. 2016
  • känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • förbereda barnen för delaktighet och ansvar och för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle.
    Lpfö98 Rev. 2016
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: