Hur ska vi jobba?

På lektionerna kommer vi att gå igenom musikstilarna blues, och rock n´ roll. Vi kommer att fördjupa oss i hur de hänger ihop, deras gemensamma historia och några viktiga artister från perioden. Vi kommer använda oss av ett faktahäfte med lätt text och göra gemensamma tankekartor tillsammans med de viktigaste stödorden från texten. Vi kommer också att lyssna på mycket musik från de aktuella perioderna och titta på videoklipp och filmer.

Vi kommer också att spela låtar från perioden, och lära oss att använda de mönster  och traditioner som användes för att skapa musik. 

Hur ska det redovisas?

I slutet av arbetsområdet kommer ni att göra ett prov där ni redovisar faktakunskaper. .

Under provet kommer ni att få använda de tankekartor vi gjort som ett stöd för att bilda egna resonemang kring det vi lärt oss.

Era praktiska kunskaper redovisar ni kontinuerligt när ni spelar och sjunger under lektionerna. När ni bekantat er med hur man skrev låtar under perioderna kommer ni med hjälp av era kunskaper att få göra en egen låt som ni sedan redovisar för mig.

BLUES BEDÖMNING

Lyssna på blues, prata om blues, sjung blues, spela bluestolva och gör din egen blues!

Innehåll

När arbetsområdet är slut ska du :

• känna till några fakta om bluesens ursprung, påverkan på musik och människor samt vanliga bluesinstrument.
• ha lyssnat på och pratat om några olika typer av blues-låtar.
• ha lärt dig sjunga din egen blueslåt och utvecklat förmågan att använda din röst på olika sätt.
• känna till hur en bluestolva och en bluestext är uppbyggd.
• kunna skapa en bluestext- och melodi i grupp och framföra den inför klassen.
• ha deltagit i ensembelspel på ackordinstrument eller elbas.
• ha utvecklat din förmåga att spela ackordsspel på gitarr eller piano.
• ha utvecklat din förmåga att spela elbas.
• kunna resonera om ditt eget och andras musicerande.

Arbetssätt

Du kommer att göra följande:

- lära dig vad blues är och var den kommer ifrån.
- lära dig vilka instrument som är vanliga inom blues.
- lyssna till blues
- sjunga blues
- lära dig vad en bluestolva är.
- spela på elbas, piano/gitarr.
- skapa egen blues med komp, melodi och text i liten grupp.
- framföra din blues tillsammans med din grupp inför andra.
- träna på att ge förslag på hur ditt och gruppens arbete kan förbättras.

Bedömning

Jag bedömer dig på lektionerna genom att titta och lyssna på det du gör, hur du spelar, sjunger, resonerar om musik och tar ansvar i grupparbeten. Vi kommer även att jobba med kamrat- och självbedömning.

Vi kommer att använda matris för bedömning

Tidsplan:

Lektion 1 Presentation av arbetsområdet, musikexempel.

Lektion 2 Bluesriff på gitarr och bas

Lektion 3-5 12-takters blues, gitarr, bas, piano och trummor

Lektion 6 Rock’n Roll – på gitarr, bas, piano och trummor

Lektion 7-10 Grupparbeten öva in en Rock’n roll – låt.

Lektion 11 Grupparbeten, samla information om låten, artisten och tiden då låten blev känd.

Lektion 12 Redovisning

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Redovisning:

• Kunna spela med i en 12-takters blues. Känna till var/när/hur Blues uppkom.
• Grupparbete: Spela en Rock’n Roll-låt på instrument med karaktäristiska kompfigurer.
• Berätta om Rock’n Roll-låten, artisten, och vilka andra artister som var kända då.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Vi börjar med Blues:

Vi spelar på gitarr, bas, piano och trummor, Här kan du se vad vi arbetar med:

Presentation av blues - vad den kommer ifrån och hur man spelar på olika instrument

Musikexempel 12-takters blues:

BB King: Everyday I have the blues

John Mayer Everyday I have the blues

AfroAmerikansk musik - från slaveri till frihet (Del 1)

Kolonier
Varifrån kommer pop- och rockmusik? För att kunna förstå detta måste vi gå tillbaka flera hundra år i tiden. Många europeiska länder t.ex. Spanien, Portugal och England ville från 1500-talet och framåt utvidga sina landområden och sin makt och erövrade länder och områden i Afrika samt Nord- och Sydamerika. Dessa områden och länder kallade man för sina ”kolonier”. I många fall skedde en plundring av koloniernas tillgångar och synen på människorna, som bodde i dessa främmande länder, var att de var ”vildar” som skulle lyda sina nya europeiska ”herrar”.


Triangelhandel och slaveri
Det var under denna tid som det utvecklades en så kallad triangel-handel mellan Afrika, Amerika och Storbritannien. Detta pågick ungefär mellan år 1600 och 1850. Denna handel gjorde att många vita människor tjänade väldigt mycket pengar – och detta berodde på att man använde mycket speciella "handelsvaror".

I södra USA fanns många stora lantbruk (så kallade plantager) där man odlade bomull, tobak och majs. Det växte väldigt bra och skördarna blev så stora att det var svårt att få tag på arbetskraft som orkade eller ville utföra det tunga och lågavlönade skördearbetet. Ägarna av dessa lantbruk (godsägarna) såg det därför som en lösning när möjligheten öppnades att köpa och använda svarta Afrikanska slavar som billig arbetskraft.

Dessa svarta slavar kom främst från kolonier i västra Afrika. Man lurade eller hotade ofta svarta hövdingar att bli de vita slavjägarnas leverantörer. Hövdingen pekade ut de friskaste och starkaste i byn (för att de skulle överleva ”frakten”) Dessa män, kvinnor och även barn överfölls och infångades sedan och blev till ”handelsvaror”. 

De fördes ner till kusten där de skulle fraktas med speciella slavskepp hela vägen till Amerika för att slutligen säljas som slavar på speciella marknader. 

Triangelhandeln fortsatte med att bomull och tobak skeppades och såldes till Manchester och Liverpool i England. Och triangeln slöts i och med att mycket tyger och vapen exporterades från England till kolonierna i Afrika. Fram till 1860 hade mellan 4-20 miljoner svarta slavar transporterats över med slavskeppen.

AfroAmerikansk musik - från slaveri till frihet (Del 2)

En skrämmande översikt i lastutrymmet under fartygets däck där mängder av fastkedjade slavar skulle överleva den cirka tre veckor långa färden över Atlanten.
Försök tänka dig: skräcken. paniken, ljudet och stanken…
Notera även att mittensektionens ”figurer” är något mindre: det är alltså platser för barn!

De vita plantageägarna var villiga att betala mycket pengar för svarta slavar. Slavar kunde inhandlas på speciella marknader och blev sedan tvingade att jobba på fälten från morgon till kväll. Försökte någon att rymma gjorde plantageägaren allt för att fånga in rymlingen. Det fanns i princip inget att rymma till förutom vildmark och samhället runt omkring ansåg att slaven tillhörde sin ”herre” som köpt honom.
Slavarna bodde under miserabla förhållanden i enkla skjul.
Slaveriet i USA avskaffades efter Amerikanska inbördeskriget som slutade år 1865.

Kulturkrock

Nu inträffar det man kan kalla historiens mest framgångsrika kulturkrock. Alla dessa slavar bar ju med sig sin historia, sin kultur och sin religion. Viktiga influenser kom därför från Västafrika, söder om Sahara med naturreligioner med inslag av dans ackompanjerad av drivande avancerade trumrytmer på Djembétrummor. De svartas sätt att sjunga var också mer öppet, det gick att fritt ösa på samt även "hitta på i stunden" (improvisera). Mycket kretsade runt naturen och rytmen. Titta på denna film om hur man bygger och spelar på en djembé.

Slavarnas ”herrar” var ju vita nybyggare som i vissa fall bar med sig intryck från den europeiska konstmusiken (alltså klassisk musik) och samt givetvis kristendomen med sina psalmer och sånger. Rent musikaliskt fanns i den klassiska musiken noter och stränga regler för hur musiken skulle vara uppbyggd och helt andra, mer tekniskt avancerade, musikinstrument jämfört med de afrikanska rytminstrumenten. I klassisk musik fanns alltid en utbildad kompositör som i förväg hade komponerat och "bestämt" all musiken med noter. 

När klassisk musik ”krockar” och blandas med den västafrikanska musikkulturen föds något helt nytt. Nya musikstilar som aldrig hörts tidigare växer fram.

Blues

Många av de svarta slavarna sjöng dämpade, klagande sånger för att orka det tunga arbetet på bomullsfälten. Den gemensamma rytmen verkade rent fysiskt ge extra uthållighet och att rent mentalt få ”sjunga ut problemen” var förmodligen en hjälp att bearbeta alla sorger och hemska upplevelser.

Ungefär så här kan den tidigaste bluesen ha låtit från fälten: AfroAmerican Worksong. Ett annat exempel på liknande arbetssång kommer här med svarta fångar som bygger järnväg. Lägg märket till att en försångare sjunger före och de övriga svarar (så kallad "call and response")

Detta gav så småningom upphov till Bluesmusiken. Lyssna på en typisk blues. (Robert Johnson - Crossroads). I början spelades alltså blues bara på akustisk gitarr. 

Senare vidareutvecklades Bluesmusiken i Chicago till så kallad R’n’b (Rhythm and blues) 

Detta var ”elektrisk” blues med fullt komp, munspel och elgitarr. Lyssna på Muddy Waters.

Negro Spirituals och Gospelmusik

En hel del svarta slavar kom i sitt nya land i kontakt med kyrkan och de vitas psalmer och hymner. Men när de sjöng lät det och "svängde" på ett annorlunda sätt. Många svarta kunde relativt lätt ta till sig Bibelns budskap om "frihet från fångenskap" (t.ex. Israels folk som var slavar i Egypten) och tro, hopp och kärlek. Därför lämnade de flesta sina naturreligioner och blev kristna. Till en början hölls hemliga gudstjänster ledda av kringresande omvända svarta pastorer. Men slutligen bildades och byggdes "svarta" kyrkor. I dessa kyrkor utvecklades Negro Spirituals, som enkelt uttryckt var blues med religiösa texter, oftast från Gamla Testamentet.  

Lyssna på en gammal NegroSpiritual "Go down, Moses". Sångtexten är hämtad från gamla testamentet och berättar om Moses som skulle rädda Israels folk från slaveriet i Egypten.
En annan känd negrospiritual framförs här av Yolanda Rhodes . Lyssna på hennes starka berättelse i introt? Wade in the water

 Detta utvecklades senare till Gospelmusik, glädjesprudlande musik vars texter har mer fokus på Jesus och Nya Testamentet. Lyssna på en typisk gospel: I’m packing up. Typiska instrument är förutom 3- eller 4-stämmig körsång: Hammondorgel, piano, trummor och elbas samt ibland tamburin. Här är ett lite modernare exempel på gospelmusik "New born soul"

Jazzmusik

I staden New Orleans fanns världens största "bomullshamn". Det var en jättelik hamn där den viktiga exporten till Europa skedde i form av fartyg fyllda med bomull och tobak. I New Orleans rörde sig folk från många olika ställen och kulturer. Här fick de svarta i speciella kvarter fritt sjunga och spela sin "egen" musik. I dessa kvarter var det ett väldigt festande på nätterna och det följde stora problem med alkoholmissbruk och prostitution. Det var i denna miljö som Jazzmusik utvecklades. Typiska instrument var i början: Kornett (en slags trumpet), klarinett, trombon, piano, banjo, bastuba eller kontrabas samt trumset. Jazzmusiken var oftast glad och svängig.

Så här lät jazzmusiken i början: KingOlivers Jazzband

Blandgryta

Två helt olika kulturer fick alltså mötas och blandas på detta sätt och Amerika (senare USA) blev en musikalisk blandgryta som skulle förändra och påverka hela västvärldens musik. Denna blandning brukar man kalla Afro-amerikansk musik och de nya musikstilarna som föddes fram genom detta blev byggstenar som lade en grund för det vi idag kallar pop och rockmusik.

Instuderingsuppgifter:

1. Vad är kolonier?

2. Ge tre exempel på länder som hade kolonier.

3. Vad är triangelhandel?

4. Vilka "varor" exporterades från Afrika till Amerika?

5. Vilka varor exporterades från Amerika till England?

6. Vilka varor exporterades från England till kolonierna i Afrika?

7. Med vilket transportmedel skedde handeln?

8. Mellan vilka år skedde denna triangelhandel?

9. Hur fick man tag på och valde ut dem som skulle skickas från Afrika?

10. Beskriv livet ombord på slavskeppen?

11. Hur lång tid tog överfarten från Afrika till Amerika?

12. Hur många tror man blev skickade från Afrika till Amerika under triangel-handeln?

13. Varför kunde bara inte slavarna rymma?

14. När avskaffades slaveriet?

15. Vilka kännetecken finns på ursprunglig västafrikansk musik?

16. Nämn ett viktigt instrument i västafrikansk musik.

17. Vad är viktigt i klassisk musik?

18. Nämn fyra instrument som används i klassisk musik.

19. Vad hände när kulturerna krockade?

20. Nämn tre skillnader finns mellan klassisk musik och västafrikansk musik.

21. Många av Afrikanerna sjöng när de arbetade i sitt "nya" land. Varför?

22. Hur lät dessa sånger?

23. Vilken musikstil utvecklades från dessa "arbetssånger?

24. Vilket instrument användes mest i denna musikstil i början?

25. I vilken stad uppstod nästa variant av denna musikstil?

26. Vilka var skillnaderna i musiken jämfört med den första varianten?

27. Vad kallades denna nya ”elektriska” variant?

28. Många Afrikaner lämnade sina naturreligioner och blev kristna. Varför?

29. Vilka två musikstilar utvecklades i "svarta" kyrkor?

30. Vilka musikinstrument används i dessa musikstilar?

31. I staden New Orleans fanns något som var väldigt viktigt för Amerikas ekonomi. Vad?

32. I New Orleans fick svarta spela och sjunga sin "egen" musik i vissa kvarter. Vilken musikstil utvecklades genom detta?

33. Beskriv hur denna musik låter.

34. Beskriv livet i dessa kvarter.

35. Vilka musikinstrument användes när denna musikstil var ny?

36. Hur tror du att modern musik hade låtit om inte triangelhandeln hade skett? Motivera ditt svar. 

• Egen låt i Garageband

• tankekartor

• Från blues till rock n´roll

• Ej namngiven

• Frågor inför provet

• Tolv repetitionsfrågor!

• Tolv repetitionsfrågor

• Skriv en egen blues!

• Skriv en egen blues!

• Ej namngiven

• kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,

  Gr lgr11
• kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,

  Gr lgr11
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

  Gr lgr11
• kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,

  Gr lgr11
• Syfte
• spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer,

  Mu
• skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och

  Mu
• analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang.

  Mu
• Centralt innehåll
• Sång, melodispel och ackompanjemang i ensembleform med genretypiska musikaliska uttryck.

  Mu  7-9
• Gehörsmusicerande efter musikaliska mönster i olika genrer.

  Mu  7-9
• Rytmisk och melodisk improvisation till trumkomp, ackordföljder eller melodislingor med röst och instrument.

  Mu  7-9
• Musikskapande i olika genrer, till exempel visor, ljudkompositioner och låtar.

  Mu  7-9
• Musikalisk gestaltning där olika uttrycksformer kombineras.

  Mu  7-9
• Hur rösten kan varieras i flerstämmiga, vokala uttryck i olika genrer.

  Mu  7-9
• Ackord- och melodiinstrument, bas och slagverk för spel i olika ton- och taktarter.

  Mu  7-9
• Rytm, klang och dynamik, tonhöjd, tempo, perioder, taktarter, vers, refräng och ackord som byggstenar för att musicera och komponera musik i olika genrer och med varierande instrumentation.

  Mu  7-9
• Musiksymboler och notsystem, noter, tabulatur, ackordbeteckningar och grafisk notation.

  Mu  7-9
• Ljudets och musikens fysiska, tanke- och känslomässiga påverkan på människan. Musikens funktion för att markera identitet och grupptillhörighet i olika kulturer, med fokus på etnicitet och kön.

  Mu  7-9
• Instrument och deras funktion i olika genrer och sammanhang, till exempel i en symfoniorkester eller i ett rockband.

  Mu  7-9
• Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika epoker. Framväxten av olika genrer samt betydelsefulla tonsättare, låtskrivare och musikaliska verk.

  Mu  7-9
• Kunskapskrav
• Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, skapa musik genom att med hjälp av röst, instrument eller digitala verktyg utgå från några enkla musikaliska mönster och former och pröva hur dessa kan sättas samman till en i vissa delar fungerande komposition.

  Mu  C 6
• Eleven kan även spela enkla melodier, bas- och slagverksstämmor med viss timing samt ackompanjera på ett ackordinstrument och byter då ackord med visst flyt.

  Mu  E 9
• Eleven anpassar i viss mån sin stämma till helheten genom att lyssna och till viss del uppmärksamma vad som sker i musicerandet.

  Mu  E 9
• Dessutom sjunger eller spelar eleven på något instrument i någon genre med delvis fungerande teknik och i viss mån passande karaktär.

  Mu  E 9
• Eleven kan då bidra till att bearbeta och tolka musiken till ett musikaliskt uttryck.

  Mu  E 9
• Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, bidra till att skapa musik genom att med hjälp av röst, instrument, eller digitala verktyg pröva hur olika kombinationer av musikaliska byggstenar kan forma kompositioner som har en i huvudsak fungerande form.

  Mu  E 9
• Dessutom kan eleven kombinera musik med andra uttrycksformer så att de olika uttrycken i någon mån samspelar.

  Mu  E 9
• Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om musikens olika funktioner och vilken betydelse den har och historiskt har haft för individer och samhällen.

  Mu  E 9
• Dessutom kan eleven i viss utsträckning urskilja och jämföra musikaliska karaktärsdrag från olika genrer, epoker och kulturer.

  Mu  E 9
• Eleven kan även spela enkla melodier, bas- och slagverksstämmor med relativt god timing samt ackompanjera på ett ackordinstrument och byter då ackord med relativt gott flyt.

  Mu  C 9
• Eleven anpassar sin stämma relativt väl till helheten genom att lyssna och i relativt hög grad uppmärksamma vad som sker i musicerandet.

  Mu  C 9
• Dessutom sjunger eller spelar eleven på något instrument i någon genre med relativt väl fungerande teknik och passande karaktär.

  Mu  C 9
• Eleven kan då bearbeta och tolka musiken till ett delvis personligt musikaliskt uttryck.

  Mu  C 9
• Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, skapa musik genom att med hjälp av röst, instrument, eller digitala verktyg pröva och ompröva hur olika kombinationer av musikaliska byggstenar kan forma kompositioner som efter någon bearbetning har en fungerande form och karaktäristisk stil.

  Mu  C 9
• Dessutom kan eleven kombinera musik med andra uttrycksformer så att de olika uttrycken relativt väl samspelar.

  Mu  C 9
• Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om musikens olika funktioner och vilken betydelse den har och historiskt har haft för individer och samhällen.

  Mu  C 9
• Dessutom kan eleven i relativt hög utsträckning urskilja och jämföra musikaliska karaktärsdrag från olika genrer, epoker och kulturer.

  Mu  C 9
• Eleven kan även spela enkla melodier, bas- och slagverksstämmor med god timing samt ackompanjera på ett ackordinstrument med passande karaktär och byter då ackord med gott flyt.

  Mu  A 9
• Eleven anpassar sin stämma väl till helheten genom att lyssna och i hög grad uppmärksamma vad som sker i musicerandet.

  Mu  A 9
• Dessutom sjunger eller spelar eleven på något instrument i någon genre med väl fungerande teknik och passande karaktär.

  Mu  A 9
• Eleven kan då bearbeta och tolka musiken till ett personligt musikaliskt uttryck.

  Mu  A 9
• Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, skapa musik genom att med hjälp av röst, instrument, eller digitala verktyg pröva och ompröva hur olika kombinationer av musikaliska byggstenar kan forma kompositioner som har en fungerande form och en karaktäristisk stil.

  Mu  A 9
• Dessutom kan eleven kombinera musik med andra uttrycksformer så att de olika uttrycken väl samspelar.

  Mu  A 9
• Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om musikens olika funktioner och vilken betydelse den har och historiskt har haft för individer och samhällen.

  Mu  A 9
• Dessutom kan eleven i hög utsträckning urskilja och jämföra musikaliska karaktärsdrag från olika genrer, epoker och kulturer.

  Mu  A 9
• Eleven kan även uttrycka sig på ett enkelt sätt om egna musikupplevelser samt beskriva och ge exempel på hur musik kan påverka människor.

  Mu  E 6
• Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, bidra till att skapa musik genom att med hjälp av röst, instrument eller digitala verktyg utgå från några enkla musikaliska möns­ ter och former och pröva hur dessa kan bidra till en fungerande komposition.

  Mu  E 6