Stormaktstiden år 1611-1718

Den svenska stormaktstiden var en dramatisk period i Sveriges historia som varade i drygt hundra år, från början av 1600-talet till början av 1700-talet. Detta arbetsområde handlar om den spännande stormaktstiden då Sveriges rike växer.

Dina mål:

-Du ska kunna göra jämförelser mellan då-tid och nu-tid och beskriva dina tankar.

-Du ska kunna berätta något om när och hur Sverige blev en stormakt (vad en stormakt är) och vad det har betytt för vårt land.

-Du ska känna till något om häxprocessen, Vasaskeppet och trettioåriga kriget

-Du ska kunna förstå och använda dig av några ord och begrepp från den här tiden.

-Du ska känna till något om några av våra svenska kungar t.ex. Gustav II Adolf, Karl X Gustav, Karl XI, Karl XII samt drottning Kristina.

Undervisningens upplägg efter måldialog i gruppen:

- Vi kommer se på film, bl.a. Sveriges Historia - Stormaktstidens uppgång och fall.

- Läsa i läroboken och svara på instuderingsfrågor.

- Vi samtalar, reflekterar gör kopplingar och ser samband mellan olika tider.

- Vi skapar Kahooter till våra kamrater.

-Vi har Grej of the day om någon person eller händelse under denna tid.

Du visar dina kunskaper genom:

- Din förmåga att diskutera, reflektera, göra kopplingar och förklara samband mellan stormaktstiden och nutid.

- Din förmåga att resonera om hur levnadsvillkoren har förändrats och berätta om orsaker och konsekvenser till förändringarna.

- Din förmåga att svara på instuderingsfrågor ur en text.

- Din förmåga att svara på frågor i en Kahoot.

- Din förmåga att muntligt berätta om någon/ra av våra kungar under den här tiden.

- Din förmåga att muntligt eller skriftligt berätta vad du vet om Vasaskeppet, häxprocessen och trettioåriga kriget.

- Din förmåga att visa Sveriges utbredning som stormakt på en karta.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,

Centralt innehåll

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestal­ter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjer­na har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra välutvecklade och ny­anserade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.