Skolbanken Logo
Skolbanken

Ämnen:

Historia

·

Årskurs:

6

Stormaktstiden år 1611-1718

Krika Bygdeskola, Grundskolor · Senast uppdaterad: 25 april 2018

Den svenska stormaktstiden var en dramatisk period i Sveriges historia som varade i drygt hundra år, från början av 1600-talet till början av 1700-talet. Detta arbetsområde handlar om den spännande stormaktstiden då Sveriges rike växer.

Dina mål:

-Du ska kunna göra jämförelser mellan då-tid och nu-tid och beskriva dina tankar.

-Du ska kunna berätta något om när och hur Sverige blev en stormakt (vad en stormakt är) och vad det har betytt för vårt land.

-Du ska känna till något om häxprocessen, Vasaskeppet och trettioåriga kriget

-Du ska kunna förstå och använda dig av några ord och begrepp från den här tiden.

-Du ska känna till något om några av våra svenska kungar t.ex. Gustav II Adolf, Karl X Gustav, Karl XI, Karl XII samt drottning Kristina.

Undervisningens upplägg efter måldialog i gruppen:

- Vi kommer se på film, bl.a. Sveriges Historia - Stormaktstidens uppgång och fall.

- Läsa i läroboken och svara på instuderingsfrågor.

- Vi samtalar, reflekterar gör kopplingar och ser samband mellan olika tider.

- Vi skapar Kahooter till våra kamrater.

-Vi har Grej of the day om någon person eller händelse under denna tid.

Du visar dina kunskaper genom:

- Din förmåga att diskutera, reflektera, göra kopplingar och förklara samband mellan stormaktstiden och nutid.

- Din förmåga att resonera om hur levnadsvillkoren har förändrats och berätta om orsaker och konsekvenser till förändringarna.

- Din förmåga att svara på instuderingsfrågor ur en text.

- Din förmåga att svara på frågor i en Kahoot.

- Din förmåga att muntligt berätta om någon/ra av våra kungar under den här tiden.

- Din förmåga att muntligt eller skriftligt berätta vad du vet om Vasaskeppet, häxprocessen och trettioåriga kriget.

- Din förmåga att visa Sveriges utbredning som stormakt på en karta.


Läroplanskopplingar

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,

Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.

Den svenska statens framväxt och organisation.

Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.

Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.

Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.

Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.

Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.

Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.

Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestal­ter under olika tidsperioder.

Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.

Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder.

Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjer­na har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.

Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra välutvecklade och ny­anserade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.

I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback