Kraft och rörelse

Vi läser på Kristianstad högskola naturvetenskap och teknik med didaktisk inriktning.
I denna kurs fortsätter vi med vårt projekt ”fenomenet rörelse”.

Barnen får möjlighet att upptäcka kraft och rörelse och hur olika krafter kan påverka fordonet i rörelse. Som exempelvis muskelkraft, när vi knuffar fordonet i rörelse och hur kraft i en viss riktning som i detta fenomen i lutande plan kan få fordonet att rulla. Vi vill att barnen ska få möjlighet att urskilja muskelkraft, gravitationskraft, och tyngdkraft i vertikal och lutande plan och se skillnaden om de olika krafterna.

Naturvetenskap och teknik

Uppgift DP1A fysik och teknik

Fenomenet: kraft och rörelse

Barngrupp: Avdelning Villerkulla består av 18 barn,10 barn födda 2015, 7 barn födda 2016 och 1 barn fött 2017.

Vi har valt att börja med vertikalt plan för att synliggör rörelsen och påverkan på fordonet av en kraft.

Övning 1: Barnen använder sin muskelkraft för att sätta ett fordon i rörelse.

Vi har under en tid nu arbetat med fordon och fordonets rörelse fenomenet ”rulla”.

Vår övning är att barnen ska sätta fordon i rörelse på med hjälp av barnets egna muskelkraft . De ska knuffa på fordonen med hjälp av deras armar. Hur kan man får ett fordonet i rörelse?  Vad använder vi för att få fordonet i rörelse? Vilken kroppsdel använder vi för att få fordonet i rörelse? Finns där ett annans sätt att få fordonet i rörelse?

Barnen kommer att arbeta två och två.De kommer att använda sig av ett fordon som de i tur och ordning ska med hjälp av sin muskelkraft knuffa så det kommer i rörelse. Övningen kommer att utföras på ett bord. Vi kommer att arbeta i små undervisningsgruppen på max 4 barn.  Första gruppen barn är de som tidigare har visat ett stort intresse för vårt projekt ”rulla”. Där de sen kommer var lärresus för övriga barn.

Övning 2: Barnen sätter fordon i rörelse i ett lutande plan.

I denna övning kommer vi använda oss av vår nya ramp som vi har skapat med barnen. Barnen kommer på samma sätt arbeta två och två. De ska nu sätta fordonet i rörelse i rampen. Rampen har ett lutande plan. Behöver vi knuffa fordonet  lika hårt som på bordet? Behöver vi använda samma muskelkraft? Vi kommer att jämföra de olika sätten genom att vi tittar på filmen från förra övningen. Vi kommer att arbeta i små undervisningsgruppen på max 4 barn.

Pedagogisk dokumentation 

Vi filmar för att vi ska få möjlighet att se hur vi når barngruppen och det enskilda barnet i övningen och genom upprepningar se hur vi pedagoger kan förändra vår undervisning. Genom att filma vårt undervisning får vi också möjlighet att reflektera tillsammans med barnen där vi kan återberätta våra upplevelser tillsammans.

Vi kommer att videofilma i slowmotion där vi tillsammans med barnen analyserar filmen för att på ett tydligare sätt visa att barnen använder sina kraft i armarna för att få fordonet i en rörelse. 

Vi använder oss även av en reflektionsvägg där barnen får  möjlighet att göra spontana reflektioner enskilt, eller tillsammans med vårdnadshavare och pedagog. På det sättet kan barnen bearbeta projektet på sin nivå.

Reflektionsvägg är fotografier på olika undervisningstillfälle.

Att blogga med barnen är ett sätt för barnen att sätta ord på på vad de har lärt sig under vår  undervisningstillfälle.

Genom UNIKUM är vårdnadshavarna delaktiga i vår verksamhet. Vårdnadshavarna har möjlighet att reflektera med sina barn. På det sätt så kan vi få återkoppling av vårdnadshavarna på vad barnen berättat vad de har varit med om på förskolan i vårt projekt. 

Produktiva frågor

Produktiva frågor är viktiga så att de väcker nyfikenheten hos barnen. Hur vi ställer frågorna har en stor betydelse för barnens lärande. Både genom vårt förhållningssätt och i röst och tonläge. 

Hur kan man få ett fordon i rörelse? Vad använder vi för att få fordonet i rörelse? Vilken kroppsdel använder vi för att få fordonet i rörelse? Finns där ett annans sätt att få fordonet i rörelse?

Behöver vi knuffa fordonet  lika hårt som på bordet? Behöver vi använda samma muskelkraft?

Läroplanskopplingar

Läroplan

• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,