Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Jordens inre och yttre krafter

Skapad 2018-04-16 14:23 i Rävlanda skola Härryda
Grundskola 6 Geografi Samhällskunskap
De närmsta veckorna ska vi få lära oss mer om hur jordens inre och yttre krafter omformar jordens yta. De inre krafterna utgörs främst av vulkaner och jordskalv som ökar på jordskorpans höjdskillnader. De yttre krafterna består i första hand av vatten, is och vind som slipar ner jordytan. Vi kommer också att arbeta med jordens klimatzoner och hur de kännetecknas, samt kartkunskap.

Innehåll

Vi kommer arbeta med:
- Hur jordens inre och yttre krafter omformar jordens yta. 

- Jordens klimatzoner och hur de kännetecknas.

- Kartkunskap exempelvis koordinatsystemet och länder i Asien.

 

Hur?

Vi kommer att:
- Ha genomgångar och diskutera tillsammans
- Se film
- Skriva ett arbete om naturkatastrofer
 
Bedömning
Läxförhör 
Eget arbete

Uppgifter

  • Arbete om en naturkatastrof

Kopplingar till läroplanen

  • Centralt innehåll
  • Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.
    Ge  4-6
  • De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.
    Ge  4-6
  • Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter.
    Ge  4-6
  • Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
    Ge  4-6
  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
    Ge  4-6
  • Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.
    Ge  4-6

Matriser

Sh Ge
Kunskapskrav geografi

E
C
A
Natur och kulturlandskap
Eleven har grundläggande kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur.
Eleven har goda kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur.
Eleven har mycket goda kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur.
Sambandet mellan natur och kulturlanskap och hur befolkningen är fördelad
I resonemangen beskriver eleven enkla samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad.
I resonemangen beskriver eleven förhållandevis komplexa samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad.
I resonemangen beskriver eleven komplexa samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad.
Geografiska begrepp
Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt välfungerande sätt.
Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett välfungerande sätt.
Kartor, källor, metoder och tekniker
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla resonemang om olika källors användbarhet.
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade resonemang om olika källors användbarhet.
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade resonemang om olika källors användbarhet.
Namngeografi
Eleven har grundläggande kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
Eleven har goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
Eleven har mycket goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
Hållbar utveckling
Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen.
Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen.
Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen.

Sh Ge
Kunskapskrav samhällskunskap

E
C
A
Ny aspekt
Eleven kan utifrån något givet exempel föra enkla resonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka.
Eleven kan utifrån något givet exempel föra utvecklade resonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka.
Eleven kan utifrån något givet exempel föra välutvecklade och nyanserade resonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka.
Aspekt 1
Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och beskriver då förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.
Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv, och beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang.
Ny aspekt
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: