Kartor, klimat- och vegetationszoner.

Under fyra veckor kommer eleverna att arbeta med kartor, gradnät, koordinatsystem, klimat- och vegetationszoner. Eleverna kommer bl.a. att få öva på att ange positioner på en karta, förklara och resonera kring de fyra klimatzonerna samt de olika vegetationszoner som råder i klimatzonerna.

Konkretisering av mål

Eleverna ska under fyra veckor arbeta med både muntliga och skriftliga uppgifter om kartor, koordinatsystem, gradnät, klimat- och vegetationszoner. Genom undervisningen ska eleven utveckla sin förmåga att förklara, resonera och argumentera både i enskilda uppgifter men också i gruppdiskussioner. Eleven kommer att använda digitala läromedel och andra källor för att lära sig att utvärdera och analysera olika typer av källor samt öva på källkritik. 

Arbetssätt

• Startuppgifter som repeterar föregående lektion.
• Föreläsningar om kartor, koordinatsystem, klimat- och vegetationszoner. 
• Filmvisning för repetition av kartor, koordinatsystem klimat- och vegetationszoner. 
• Gruppdiskussioner med begreppskort och reflektioner efter filmvisning etc. 
• Grupparbete med muntlig redovisning.
• Examinerande skriftligt prov i slutet av kursen. 

Bedömning

Bedömning sker löpande under kursens gång och eleverna skriver en startlogg eller andra former av startuppgifter som dels används för att repetera föregående lektion men också för att eleven får ytterligare en möjlighet att visa sina kunskaper förutom det skriftliga provet och de muntliga diskussionerna. De kunskaper som eleven visar i såväl startlogg, på det skriftliga provet och i skriftliga samt muntliga uppgifter kommer vägas samman till ett slutbetyg i kursen.

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.
• Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.
• Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor.
• Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på internet, till exempel satellitbilder.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
• Eleven har goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
• Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
• Eleven har mycket goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
• Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
• Eleven har grundläggande kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
• Eleven har goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
• Eleven har mycket goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.