Medeltiden - del 1

När de som hade makten i Sverige konverterade (bytte religion) till kristendomen brukar man säga att Vikingatiden övergår i Medeltid (ca år 1050). Medeltiden sträcker sig ända fram till det att Gustav Vasa väljs till kung i Sverige 1523.

Under Medeltiden är det mycket som förändras i samhället - makten koncentreras till färre personer (kungar), det växer upp städer, vårt utbyte med andra länder blir större och den nya religionen växer sig stark! Under de kommande veckorna kommer vi att fördjupa oss i den första delen av medeltiden, den som sträcker sig mellan åren 1100-1350.

Det här ska vi lära oss:

Hur och varför kristnades Sverige och vad fick det för följder?

-  Kyrkans betydelse och makt över folket

Vem/vilka det var som bestämde i Sverige under 1100-1350?

- Lag och ordning i samhället.

- De fyra stånden och vad det innebar.

Hur det vardagliga livet såg ut för svenskarna under den första halvan av medeltiden?

- Hur städer började växa fram och hur de såg ut och fungerade.

- Uppfinningar.

Hur kan vi veta saker om personer och händelser från första halvan av medeltiden? Vilka källor finns kvar och hur skiljer sig dessa från t.ex. Vikingatiden?

Så här ska vi jobba

Planeringen utgår från:

- Ett antal stora frågor (se ovan)
- Nyckelbegrepp (Religion, Levnadsvillkor, Utveckling, Utbyte, Makt, Epidemi, Samhällsgrupper, Handel, Källor)
- Återkommande analyser (jämförelser, orsak/konsekvens). Muntliga diskussioner.
- Textupplägget i ”Utkik HIstoria 4-6” på Gleerups portal och boken "Upptäck historia"
- UR-serien ”Med Ahmed i medeltiden”.

Muntliga diskussioner och mindre grupparbeten där du övar på att jämföra tidsepoker och förklara likheter/skillnader -samt orsaks- och konsekvenssamband. 

Skriva faktatext om en viktig historisk gestalt/händelse under medeltiden, söka information i olika källor/medier - reflektera kring källans tillförlitlighet. Muntlig och skriftlig redovisning.

Så här ska du få visa vad du lärt dig

Muntlig redovisning av en historisk händelse/gestalt och resonemang kring källors tillförlitlighet.

Muntliga diskussioner i större och mindre grupper.

Skriftligt förhör.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• De nordiska staternas bildande.
• Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
• Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.