Tidningstexter

Vi kommer att läsa, analysera och skriva egna tidningstexter som notiser, insändare och reportage.

Arbetsområde:

Under kommande veckor kommer vi att arbeta med tidningstexter. Vad finns det för tidningar och tidningstexter? Vad är syftet med olika tidningstexter? Hur är de uppbyggda och vilka språkliga drag har de?

Konkreta mål:

Du ska genom undervisningen få  hjälp att utveckla din förmåga att skriva olika sorters texter. Denna gång tränar vi på notiser, nyhetsreportage och insändare.

Bedömning:

Jag kommer bedöma din förmåga att:

- skriva olika sorters texter (en notis, ett nyhetsreportage och en insändare) med varierat språk (ordval, meningsbyggnad...), varierad textbindning (och, men, samt, eller, eftersom, därför att, varken...eller, antingen ...eller...) samt väl fungerande anpassning till texttyp (notis), språkliga normer (stavning, skrivregler...) och strukturer

Du lämnar in följande för bedömning:

- en notis

- en nyhetsartikel

- en en insändare

Undervisning:

1- Vi kommer att inleda med att fundera över vilka tidningar ni känner till och läser och vad de är för typ av tidningar. Ni kommer att få söka olika tidningar på nätet och fundera över vilken tidning ni kan tänka er att läsa varje dag och varför.

2- Studera tidningar - Vi jämför tidningar och ni väljer en intressant text som ni läser och sammanfattar i gruppen. Varför fångade den din uppmärksamhet?

3- Vi diskuterar löpsedlar och vad de säger oss.

4- Notis - Vi läser, analyserar och skriver egna notiser.

5- Vi tränar på att formulera frågor på olika sätt och funderar över vilken sorts frågor som är mest användbara om man är journalist.

6- Nyhetsartikel - Vi läser, analyserar och skriver en egen nyhetsartikel.

7- Insändare - Vi läser, analyserar och skriver en egen notis.

När vi skriver kommer vi att gå igenom användbar grammatik och träna på att ge respons till varandra och använda checklistor. 

Stödstruktur: Vi läser och analyserar textförebilder för att lära oss om uppbyggnad, syfte och språkliga drag innan eleverna skriver olika texter. Under skrivandet får de träna på att ge och ta emot respons av varandra och av läraren. Detta är en hjälp för att utveckla sitt skrivande och bli ännu bättre. Vi använder även checklistor före inlämning.

Begrepp: Under arbetets gång kommer vi att prata om följande begrepp. Du ska kunna dem i slutet av arbetsområdet.

en dagstidning/ en morgontidning/ en kvällstidning/ en lokaltidning, inrikes/ utrikes/ lokal/ sport/ ekonomi/ kultur

en prenumerant, en journalist, en löpsedel, en notis/ en nyhetsartikel/ en insändare, en debatt (att debattera), ett argument, 

KOPPLA SYFTE, CENTRALT INNEHÅLL OCH KUNSKAPSKRAV UNDER KNAPPEN "LÄROPLAN" HÄR NEDAN.

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag samt deras ord och begrepp.

Kriterier

• Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.