Så styrs Sverige

Har du koll på samhället? Vad gör en regering? Hur går ett riksdagsval till? Vad gör de politiska partierna? Vad är regler och lagar? Hur fungerar det med inkomster och utgifter?
Dessa områden ska vi bland annat arbeta med.
Du ska få möjlighet att lära dig mer om hur det är att leva i en demokrati. Vi kommer prata om vad som kännetecknar ett demokratiskt samhälle, samt jämföra med motsatsen. Du ska känna till hur Sverige är uppdelat i olika delar som riksdag, landsting och kommun och vilka olika funktioner de har. Vi kommer också prata om olika sätt man kan påverka i skolan och i samhället.

Syfte:

Undervisningen i samhällskunskap ska bland annat bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med demokratiska processer och arbetssätt, hur samhället fungerar. Undervisningen ska bidra till att du utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra.

Mål för arbetsområdet:

Målet med detta arbetsområde är att du ska förstå/kunna:

- vad demokrati är. 

- vad riksdagen gör, 

- hur riksdagen utses.

- vad regeringen gör,

- hur regeringen utses.

- vad en kommun och en region/ett landsting är.

- vad politiska partier är och vilka frågor de olika partierna tycker är viktigast.

- vad skatter är och vad kommuner, landsting och stat använder skattepengarna till. 

- hur ett politiskt val går till.

- olika begrepp i samhällskunskapen.

Arbetssätt:

Jag som elev har varit med och haft inflytande på hur jag ska arbeta med arbetsområdet. Vi i åk 6 har tillsammans bestämt:  

Jag ska:

• se på filmer, nyheter, debatter och reklam för att ta reda på fakta om olika partier, riksdag och regering
• läsa tidningar, läroböcker och på riksdagen.se
• lyssna på genomgångar
• aktivt delta i samtal/diskussioner
• jobba i grupp kring olika partier och ta reda på fakta samt redovisa inför klassen
• jobba i grupp; skapa ett eget parti, förbereda och genomföra ett eget skolval

Bedömning:

Jag som elev har varit med och haft inflytande på hur jag ska visa att/vad jag kan i arbetsområdet. Vi i åk 6 har tillsammans bestämt:

• hur väl jag kan kan delta och samarbeta i grupprojektet med att förbereda och göra en muntlig redovisning av ett parti.
• hur väl jag kan kan delta och samarbeta i grupprojektet med att förbereda och genomföra ett eget parti och ett skolval.
• hur jag använder nya ord och begrepp.
• hur jag kan förklara hur Sverige styrs av kommuner, regioner/landsting och riksdag/regering. 
• hur jag kan förklara hur en demokratisk process fungerar.
• hur jag deltar i samtal och diskussioner.

Dokumentation:

• Grupparbeten i samband med valet.
• Muntliga samt skriftliga uppgifter.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
• har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,

Syfte

• reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
• analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Centralt innehåll

• Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landsting och stat använder skattepengarna till.
• Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut, till exempel genom att rösta i allmänna val eller skapa opinion i sociala medier.
• Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer.
• Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom olika samhällsstrukturer.
• I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan utifrån något givet exempel föra enkla resonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka.
• Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
• Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument.
• Eleven har grundläggande kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska beslutsprocesser fungerar och visar det genom att föra enkla resonemang om hur demokratiska värden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang.
• Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.