Frihetstiden

Alla krig, pest och missväxt hade tagit hårt på svenskarna och människorna var trötta på att kriga. Kungarna förlorade nu sin makt och folket började kräva mer inflytande. Under den här tiden bildades det även politiska partier. Det blev helt enkelt en friare tid i Sverige, men hur och för vem?
.

Innehåll                      

De stora frågorna är:

• På vilket sätt är tidsbegreppet frihetstiden ett passande eller missvisande namn för perioden?
• På vilket sätt förändrades makten under Frihetstiden?
• Hur förändrades jordbruket under den här perioden? Vad fick förändringarna för konsekvenser?
• Hur levde människorna under den här tiden? Var det någon skillnad beroende på vilken samhällsklass man tillhörde?
• Hur kan vi veta vad som hände under den här tiden, vilka källor kan forskare ha använt för att få kunskap om olika händelser genom tiderna?

Hur kommer du att arbeta med det här arbetsområdet?

• Du kommer att ta del av fakta, både från filmer, texter och material från olika källor.
• Du kommer att få lära dig centrala ord och begrepp
• Du kommer att få diskutera om olika personer och händelser
• Du kommer att få möjlighet att öva på förmågorna på lektionerna.
• Du kommer att få göra ett prov där du får visa dina kunskaper

Vilka centrala begrepp ska du lära dig?

• Demokrati
• Diktatur
• Regent
• Stånd eller ständer
• Envälde
• Export
• Import
• Riksrådet
• Skifte
• Tryckfrihet
• Yttrandefrihet

Vilka  förmågor kommer jag att träna på?

Analysförmågan:

Du kommer få visa att du kan förklara hur händelser hör ihop, orsaker och konsekvenser till olika historiska händelser, samt att du kan se på dessa händelser på olika sätt (jämföra olika perspektiv) och förstå varför samma händelse kan uppfattas olika.

Kommunikativa förmågan:

Du ska kunna redogöra för händelser under den här frihetstiden. Du ska visa dina kunskaper genom att skriva texter och att besvara frågor eller muntligt resonera kring perioden.

Begreppsförmågan:

Du ska visa att du kan använda historiska begrepp i sitt sammanhang och veta vad dessa betyder och hur begrepp och ord hör ihop.

Procedur förmågan:

Du kommer få visa hur du sorterar och använder information du fått. Du får visa att du kan resonera kring skillnader mellan fakta och åsikter och kunna värdera dina källor utifrån äkthet och validitet. Du ska även kunna använda dig av olika källkritiska begrepp                                                                       

Läroplansmål

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.
• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållande­vis komplexa samband mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av ut­vecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med utveck­lade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra utvecklade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händel­ser, personer och tidsperioder.
• Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestal­ter under olika tidsperioder.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjer­na har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra välutvecklade och ny­anserade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade resonemang om källornas användbarhet.