👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här
Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Fysik - Meteorologi - en del av projektet "Sverige under 1800-talet"
https://start.unikum.net/unikum/content/lpp/trelleborg/vannhogskolan/trelleborg_6a210/3523378179_1525165536354.sjobris-jpg.jpg
Skapad 2018-05-01 11:02
i Gammal Trelleborg
unikum.net
Meteorologi
Grundskola
6
Fysik
Vi är i mångt och mycket beroende av vädret. Vi frågar oss ofta "Undrar hur vädret ska bli i morgon?" för att kunna planera olika aktiviteter. Därför är behovet av att kunna förutspå vädret stort - vi har speciella yrkesgrupper, meteorologer, som gör prognoser som så säkert det nu går talar om för oss hur vädret ska bli. För att kunna göra detta krävs olika typer av mätinstrument som termometrar, barometrar, vindriktningsvisare och mycket annat. Och visst är det fascinerande när naturen släpper lös krafterna i form av åska, blixtar, hagelstormar och andra extremväder. Mer om detta får du veta i detta arbetsområde.
Innehåll
Vi kommer att arbeta både enskilt och i grupp/ par. Området avslutas med ett skriftligt prov.
Kopplingar till läroplanen
-
kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,Gr lgr11
-
kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,Gr lgr11
-
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,Gr lgr11
- Syfte
-
använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,Fy
-
använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.Fy
- Centralt innehåll
-
Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid.Fy 4-6
-
Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.Fy 4-6
-
Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.Fy 4-6
Matriser
Fysik åk 6
Förmågan att kommunicera. |
||||
| F | E | C | A | |
|---|---|---|---|---|
|
Förmågan att diskutera naturvetenskapliga frågor.
|
|
Du kan samtala om och diskutera naturvetenskapliga frågor (energi, teknik, miljö och samhälle)
|
Du kan samtala om och diskutera naturvetenskapliga frågor (energi, teknik, miljö och samhälle)
|
Du kan samtala om och diskutera naturvetenskapliga frågor (energi, teknik, miljö och samhälle)
|
|
Förmågan att lyssna aktivt, bemöta åsikter och argumentera.
|
|
I diskussioner ställer du frågor och framför och bemöter åsikter och argument.
|
I diskussioner ställer du frågor och framför och bemöter åsikter och argument.
|
I diskussioner ställer du frågor och framför och bemöter åsikter och argument.
|
|
Förmågan att föra diskussionen framåt.
|
|
Du för till viss del diskussionerna framåt
|
Du för diskussionerna framåt
|
Du för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
|
|
Förmågan att hitta information.
|
|
Du kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor.
|
Du kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor.
|
Du kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor.
|
|
Förmågan att föra resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
|
|
Du för enkla resonemang.
|
Du för utvecklade resonemang.
|
Du för välutvecklade resonemang.
|
|
Förmågan att använda inhämtad information i egna diskussioner och då anpassa till sammanhanget.
|
|
Du har viss anpassning till sammanhanget
|
Du har relativt god anpassning till sammanhanget.
|
Du har god anpassning till sammanhanget
|
|
Förmågan att från informationen skapa egna texter, anpassade till syfte och målgrupp.
|
|
Du skapar texter med viss anpassning.
|
Du skapar texter med relativt god anpassning.
|
Du skapar texter med god anpassning.
|
|
Förmågan att från informationen skapa egna muntliga (eller andra) framställningar, anpassade till syfte och målgrupp.
|
|
Du skapar framställningar med viss anpassning.
|
Du skapar framställningar med relativt god anpassning.
|
Du skapar framställningar med god anpassning.
|
Förmågan vid laborativt/ undersökande arbete. |
||||
| F | E | C | A | |
|
Förmågan att genomföra undersökningar utifrån givna planeringar.
|
|
Du kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar.
|
Du kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar.
|
Du kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar.
|
|
Förmågan att själv formulera frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
|
|
Du bidrar till formuleringen.
|
Du formulerar själv, men man behöver bearbeta dina planeringar något.
|
Du formulerar själv fungerande planeringar.
|
|
Förmågan att laborera säkert.
|
|
Du använder utrustning och laborerar på ett säkert sätt.
|
Du använder utrustning och laborerar på ett säkert sätt.
|
Du använder utrustning och laborerar på ett säkert sätt.
|
|
Förmågan att använda utrustningen på ett fungerande sätt.
|
|
Du använder ett i huvudsak fungerande sätt.
|
Du använder utrustningen ändamålsenligt.
|
Du använder utrustningen ändamålsenligt och effektivt.
|
|
Förmåga att jämföra sina och andras resultat
|
|
Du kan jämföra resultaten
|
Du kan jämföra resultaten
|
Du kan jämföra resultaten
|
|
Förmågan att föra resonemang kring likheter och skillnader och vad de kan bero på.
|
|
Du för enkla resonemang.
|
Du för utvecklade resonemang.
|
Du för välutvecklade resonemang.
|
|
Förmågan att se hur undersökningen skulle kunna förbättras.
|
|
Du bidrar till att ge förslag.
|
Du ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen.
|
Du ger förslag som förbättrar undersökningen.
|
|
Förmågan att dokumentera undersökningar i text och bild.
|
|
Du gör enkla dokumenteringar.
|
Du gör utvecklade dokumenteringar.
|
Du gör välutvecklade dokumenteringar.
|
Förmågan att använda information och modeller från fysikens värld. |
||||
| F | E | C | A | |
|
Ha kunskaper om fysikaliska fenomen
|
|
…på ett grundläggande plan.
|
… på ett gott plan.
|
…på ett mycket gott plan.
|
|
Förmågan att visa fysikaliska teorikunskaper.
|
|
Du kan ge exempel och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp.
|
Du kan förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp.
|
Du kan förklara och visa på samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av fyskens begrepp.
|
|
Förmågan att föra resonemang om och relatera till några fysikaliska samband gällande … elektriska kretsar
… magneter
… rörelser
… ljud
… ljus
|
|
Du kan föra enkla resonemang
|
Du kan föra utvecklade resonemang
|
Du kan föra välutvecklade resonemang
|
|
Förmågan att förstå begreppen energikällor, energianvändning och isolering, samt förmågan att kunna koppla dessa till energins oförstörbarhet och flöde.
|
|
Du beskriver och ger exempel på dessa begrepp, med viss koppling till energins oförstörbarhet och flöde.
|
Du förklarar och visar på något enkelt samband mellan dessa begrepp, med relativt god koppling till energins oförstörbarhet och flöde.
|
Du förklarar och visar på olika enkla samband mellan dessa begrepp, med god koppling till energins oförstörbarhet och flöde.
|
|
Förmågan att berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människans livsvillkor.
|
|
Du kan berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människans livsvillkor.
|
Du kan berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människans livsvillkor.
|
Du kan berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människans livsvillkor.
|
|
Förmågan att förstå himlakropparnas rörelse i förhållande till varandra och att kunna resonera om hur dag och natt, månader och årstider uppkommer.
|
|
Du beskriver och ger exempel på rörelser och för enkla resonemang om tidsbegreppen.
|
Du förklarar och visar på samband mellan rörelser och för utvecklade resonemang om tidsbegreppen.
|
Du förklarar och visar på mönster mellan rörelser och för välutvecklade resonemang om tidsbegreppen.
|
