Ämnen:
Geografi, Svenska, Svenska som andraspråk, Religionskunskap, Historia
·
Årskurs:
5
Kyrkskolan 4-6, Ludvika · Senast uppdaterad: 30 augusti 2018
Vet du att Sverige för länge sedan har varit täckt med tjock is? Hur levde människorna efter det att isen försvann? Hur bodde de och vad hade de för verktyg? Vad åt de och vad hade de för kläder? Vad betydde elden för stenålderns människor? Hur var det att vara barn under stenåldern? Hur kan vi egentligen veta hur de levde för så länge sedan? Dessa frågor och många fler kommer vi förhoppningsvis få svar på i detta arbetsområde om forntiden!
Du ska få lära dig:
Du ska få…
Vi kommer att bedöma om du:
Du visar vad du kan genom:
Syfte (4)
använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
Centralt innehåll (17)
Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.
Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern,bronsåldern och järnåldern.
Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
De nordiska staternas bildande.
Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.
Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.
Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion.
Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Kriterier (6)
Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan beskriva några grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion och ger även exempel på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.
Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation.
I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet.
Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet.
Innehåller inga matriser