Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Alternativa livsåskådningar

Skapad 2018-05-03 17:25 i Stordammens skola Uppsala
Utöver våra fem världsreligioner finnes det hundratals andra livsåskådningar. En livsåskådning kan vara religiös eller sekulär. I detta arbetsområde kommer du att få fördjupa dig i någon livsåskådning som du finner intressant.
Grundskola 7 – 9 Religionskunskap
Utöver våra fem världsreligioner finnes det hundratals andra livsåskådningar. En livsåskådning kan vara religiös eller sekulär. I detta arbetsområde kommer du att få fördjupa dig i någon livsåskådning som du finner intressant.

Innehåll

Syfte - förmågor och kunskaper som ska utvecklas

  • Förmågan att analysera religioner och livsåskådningar
  • Få kunskap om hur religioner och livsåskådningar påverkar och påverkas av samhället
  • Kunna söka information och värdera källorna

Undervisning och arbetsformer

  • Ni väljer själva en religion/livsåskådning som ni vill fördjupa er i
  • Ni söker information utifrån gemensamma frågeställningar
  • Ni använder er av källkritik 

Bedömning - vad och hur

Vad ska bedömas?

  • Din kunskaper om den religion/livsåskådning du valt och hur dess anhängare lever och påverkas av sin tro. Till din hjälp har du en modell med rubriker.
  • Din förmåga att redogöra för likheter och skillnader mellan din valda religion/livsåskådning och någon annan religion/livsåskådning
  • Dina kunskaper om hur din valda religion/livsåskådning påverkas av och påverkar samhället
  • Din förmåga att kunna söka information och kunna föra ett källkritiskt resonemang till valda källor

Hur ska det bedömas?

  • Genom att ni håller en muntlig redovisning inför klassen, där ni har med alla punkter i uppgiften
  • Genom att ni lämnar in källförteckning och källkritik skriftligt

Uppgifter

  • Andra livsåskådningar. Källförteckning

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
    Re
  • söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.
    Re
  • Centralt innehåll
  • Nya religiösa rörelser, nyreligiositet och privatreligiositet samt hur detta tar sig uttryck.
    Re  7-9
  • Sekulära livsåskådningar, till exempel humanism.
    Re  7-9
  • Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
    Re  7-9
  • Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.
    Re  7-9
  • Kunskapskrav
  • Dessutom för eleven enkla resone­mang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livs­ åskådningar.
    Re  E 9
  • Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
    Re  E 9
  • Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av reli­gioner och andra livsåskådningar på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
    Re  E 9
  • Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
    Re  E 9

Matriser

Re
Kunskapskrav religion åk 7-9

F (insats krävs)
E
C
A
Världsreligionerna
Eleven når ännu inte upp till alla delar i detta kunskapskrav för E.
Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligio­nerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Eleven har goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Likheter & skillnader
Eleven når ännu inte upp till alla delar i detta kunskapskrav för E.
Dessutom för eleven enkla resone­mang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livs­ åskådningar.
Dessutom för eleven utvecklade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
Dessutom för eleven välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
Samband med samhälleliga förhållanden
Eleven når ännu inte upp till alla delar i detta kunskapskrav för E.
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva förhållande­ vis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva komplexa samband med välutveck­lade och väl underbyggda resonemang.
Skildring av livsfrågor, livsåskådningars betydelse
Eleven når ännu inte upp till alla delar i detta kunskapskrav för E.
Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av reli­gioner och andra livsåskådningar på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sam­ manhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt.
Eleven kan också föra välutvecklade och nyan­serade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.
Moraliska frågeställningar, värderingar, etiska begrepp & modeller
Eleven når ännu inte upp till alla delar i detta kunskapskrav för E.
Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.
Information & källor
Eleven når ännu inte upp till alla delar i detta kunskapskrav för E.
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan söka infor­mation om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informa­tionens och källornas trovärdighet och relevans.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: