1700-talets revolutioner

När några i befolkningen har nästan all makt och nästan all rikedom kan det orsaka en revolutionär situation. I Frankrike ledde sådana orättvisor till revolution 1789. När allt var över hade många tusen människor avrättats, bland andra kungen Ludvig XVI. Miljoner människor runt om i Europa hade också dött i de krig som utkämpades. Men det ledde samtidigt till att kungens och adelns makt minskade.

När du läst detta område ska du kunna:

• kunna förklara bakgrunden till att industrialiseringen startade i Storbritannien.
• kunna redogöra för hur människors levnadsvillkor och vardagsliv förändrades genom industrialiseringen.
• känna till vad som hände när Sverige industrialiserades.
• kunna resonera kring hur levnadsvillkor och vardagsliv förändrades i Sverige på grund av industrialiseringen.
• förstå varför amerikanska frihetskriget var så viktigt.
• kunna förklara den amerikanska maktens uppdelning.
• kunna beskriva hur 13 ”kolonier” blev 50 ”stater”.
• kunna resonera om det amerikanska frihetskrigets följder för ”lojalister”, ”det vanliga folket”, ”kvinnorna”, ”slavarna” och ”indianerna”.
• förstå varför den franska revolutionen är så viktig.
• kunna berätta om ”det tredje ståndets väg till makten”.
• kunna beskriva kvinnornas roll under franska revolutionen.
• förstå bakgrunden till ”skräckväldet”.
• kunna förklara varför den unge och fattige Napoleon blev Frankrikes kejsare.
• kunna förklara vad ”Wienkongressen” innebar.

Förmågor

• använda en historisk referensram
• kritiskt granska, tolka och värdera källor
• reflektera över sin egen och andras användning av historia
• använda historiska begrepp

Centrala innehåll

• Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.
• Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder.
• Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri.
• Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang..
• Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
• Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri.
• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.

Arbetsgång

• Gemensamma genomgångar
• Filmer
• Instuderingsfrågor 

Bedömning

De förmågor jag kommer bedöma är:

• Kan samtala om frågor som berör ämnet.
• Kan söka information om revolutionerna
• Kan använda information för att skriva egna texter och berätta om dina kunskaper på olika sätt.
• Har goda kunskaper om evolutionerna
• Kunna resonera och reflektera i text
• Delta i klass- och enskilda diskussioner.

Läroplansmål

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och

Centralt innehåll

• Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder.
• Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
• Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri.

Uppgifter

Franska Revolutionen

Frågor till texten

s.68

1. Ge exempel på nya idéer som uppstod under åren 1700 – 1900.

s.69

2. Vad orsakade den amerikanska revolutionen och vad fick den för konsekvenser?

s.70

3. Vad orsakade den franska revolutionen?

s.71

4. Vad var kvinnotåget till Versailles?

5. Vad var skräckväldet?

s.72

6. Hur spreds revolutionsidéerna vidare med Napoleon?

7. Vad var Wienkongressen?

s.73

8. Vad hände på revolutionen på Haiti?

s.74

9. Hur kämpade människor mot slaveriet?

s.75

10. Vilka nya samhällsklasser växte fram under 1800-talet?

s.76–77

11. Vilka är de viktigaste tankarna inom liberalismen, inom socialismen, inom konservatismen och inom feminismen?

Reflektionsfrågor

1. Är det rätt eller fel att göra revolution? Varför/varför inte? Motivera din ståndpunkt.

2. Vad har de olika politiska ideologierna för fördelar och nackdelar.

Industriella revolutionen Kollage

Din uppgift är att återberätta vad som är bakgrunden till den industriella revolutionen i Storbritannien, genom att konstruera ett kollage med bilder och färger.

Frågor du ska besvara är:

• Varför startade den industriella revolutionen?
• När startade den?
• Vad var det som hände?
• Vad förbättrades?
• Vad försämrades?
• Uppge några kända personer
• Uppge några nya uppfinningar
• Redovisa lite om triangelhandeln
• Vad blev konsekvenserna av den industriella revolutionen?
• Vad kan vi hitta för spår av den idag?

Industriella revolutionen muntlig inspelning

Din uppgift är att återberätta vad som är bakgrunden till den industriella revolutionen i Storbritannien.

• Varför startade den industriella revolutionen?
• När startade den?
• Vad var det som hände?
• Vad förbättrades?
• Vad försämrades?
• Uppge några kända personer
• Uppge några nya uppfinningar
• Redovisa lite om triangelhandeln
• Vad blev konsekvenserna av den industriella revolutionen?
• Vad kan vi hitta för spår av den idag?

Ni får arbeta två och två och ni ska spelar in en muntliga redovisning genom att spela in er själva där ni redovisar ovanstående frågor i en PowerPoint.

Industriella revolutionen uppsats

Din uppgift är att återberätta vad som är bakgrunden till den industriella revolutionen i Storbritannien, genom att skriva en löpande text (uppsats)

Frågor du ska besvara i din text är:

• Varför startade den industriella revolutionen?
• När startade den?
• Vad var det som hände?
• Vad förbättrades?
• Vad försämrades?
• Uppge några kända personer
• Uppge några nya uppfinningar
• Redovisa lite om triangelhandeln
• Vad blev konsekvenserna av den industriella revolutionen?
• Vad kan vi hitta för spår av den idag?

Viktigt att du håller dig till formalia, t.ex. teckenstorlek 12 osv.

Industriella revolutionen kollage

Din uppgift är att återberätta vad som är bakgrunden till den industriella revolutionen i Storbritannien, genom att konstruera ett kollage

Frågor du ska besvara i ditt kollage är:

• Varför startade den industriella revolutionen?
• När startade den?
• Vad var det som hände?
• Vad förbättrades?
• Vad försämrades?
• Uppge några kända personer
• Uppge några nya uppfinningar
• Redovisa lite om triangelhandeln
• Vad blev konsekvenserna av den industriella revolutionen?
• Vad kan vi hitta för spår av den idag?

Industriella revolutionen reflektionsfrågor

Industriella revolutionen reflektion.docx

Industriella revolutionen studeringsfrågor

industriella lätt.pdf

Brevet från Amerika

BREVET FRÅN AMERIKA!

Du är amerikan år 1790! Där sitter du en mörk kväll i någon av Amerikas 13 delstater i skenet av ett stearinljus och skriver ett brev till mig! Jag vill att du berättar om hur du upplevt den amerikanska revolutionen, frihetskriget som det också kallas! Du skall berätta varför dina förfäder kom till Amerika, vad de försörjde sig på när de kom hit och hur de hade det! Du skall också berätta om de händelser som ledde till frihetskriget, kanske du eller en släkting var med vid t.ex. Boston Tea party. Berätta om hur ni blev självständiga, dels om självständighetsdeklarationen, dels om de strider som skedde. Berätta helt enkelt allt du kan komma på om amerikanska revolutionen!

Amerikanska revolutionen

Reflektionsfrågor

1. Var i Amerika låg de brittiska kolonierna? Varför låg de just där?

2. Varför vägrade kolonierna att betala de nya skatterna till Storbritannien?

3. Vilken händelse har fått namnet Boston Tea Party och vad blev följderna av den?

4. På de amerikanska en-dollar-sedlarna finns en bild av George Washington. Vad kan det bero på?

5. Vilket datum firar USA sin nationaldag och vilken är anledningen till det?

6. Vad står förkortningen USA för? Varför heter landet så?

7. Hur delades makten upp i USA? Varför ville amerikanerna dela makten på det här sättet?

8. Varför byggde de en ny huvudstad?

9. Vilka vann och vilka förlorade på det amerikanska frihetskriget?

10. a) När ska en koloni eller en annan del av ett land ha rätt att förklara sig självständigt? Vad anser du? Har till exempel Gotland rätt att förklara sig självständigt från Sverige?

10. b) Känner du till några exempel på områden som idag vill bli självständiga eller som nyligen blivit det? Varför vill(e) de bli självständiga?

Amerikanska revolutionen.docx

Polisförhör av en kvinna

Polisforhor av kvinna som deltog i oroligheterna 20 maj 1795.pdf

Franska revolutionen fördjupning

Välj någon/något av följande att arbeta med/fördjupa dig om, efter du gjort instuderingsfrågorna: • Voltaire – upplysningsfilosof • Marie Antoinette – drottningen • Ludvig XVI – kungen • Giljotin – uppfinning för avrättning • Napoleon Bonaparte • Gustav III – kung i Sverige under Franska Revolutionen • Bastiljen – kungens fruktade fängelse • Montesquieu – upplysningsfilosof • Rousseau – upplysningsfilosof • Versailles – slottet utanför Paris Fråga gärna om du har några egna förslag. Fördjupningen ska vara minst 500 ord, eller max 1000 ord.

Franska revolutionen

Reflektionsfrågor 1. Varför firar Frankrike nationaldag den 14 juli? 2. Det fanns många orsaker till den franska ekonomins kris i slutet av 1780-talet. Vilka känner du till? Vilken av dessa orsaker tycker du är viktigast? Varför är den viktigast? 3. Varför förvandlades generalständerna till en nationalförsamling? Vilka vann och vilka förlorade på detta? 4. Varför använder vi begreppen “höger” och “vänster” i dagens politik? 5. Vad anser du om domen mot Ludvig XVl? Rättvis? Orättvis? Motivera ditt svar. 6. Vad menas med uttrycket “skräckväldet”? Känner du till några andra liknande “skräckvälden” i världshistorien? 7. Ond eller god? Kan man använda dessa ord när man beskriver Ludvig XVI, Robespierre och Napoleon? Varför?/Varför inte? 8. Natten före slaget vid Waterloo hade det regnat. Napoleon väntade därför med sitt anfall så att leran skulle hinna torka lite. Men därmed hann motståndarnas förstärkning fram och kunde avgöra striden. Tänk om det inte hade regnat dagen innan slaget och Napoleon kanske hade segrat. Vad hade då hänt? Hur hade Europa påverkats? Vad tror du? 9. Vilka var tankarna som styrde Wienkongressens arbete? 10. Vad anser du vara de fem viktigaste följderna av franska revolutionen? Rangordna dem och motivera ditt svar. 11. Ludvig XVl greps med sin familj när de försökte fly ur landet. Vad hade hänt om de lyckats fly? Vad tror du? 12. De franska revolutionärernas slagord var “frihet, jämlikhet, broderskap”. Vad menade de med det? Lyckades man uppnå detta? 13. Vilka grupper vann och vilka förlorade på franska revolutionen? 14. En engelsk tidning skrev: ”De republikanska tyrannerna har nu utfört sin blodiga plan till yttersta djävulska grymhet. De har mördat sin Kung utan minsta spår av rättvisa och de kan naturligtvis inte vänta sig vänskap eller umgänge med någon civiliserad del av världen. Europas hämnd kommer nu att drabba dem och med tiden göra dem till de mest jämmerliga spillror på jorden.” a. Ungefär när skrevs texten? b. Vad anser tidningen om revolutionen? c. Fick tidningen rätt i sin syn på framtiden?

Franska revolutionen

Planering: Dessa ska vara klar under lektionstid. Håll koll nedan så att du ligger i fas, annars får du jobba hemma för att hinna ikapp. Måndag 14 maj Bakgrund 1-5 Tisdag 15 maj lektion 1 (SV) Bakgrund 6-8 Revolutionen bryter ut 1-3 Tisdag 15 maj lektion 2 (SO) Revolutionen bryter ut 4-7 Kungen avsätts och konventet tar makten 1-2 Torsdag 17 maj Kungen avsätts och konventet tar makten 3-5 Fredag 18 maj lektion 1 (SV) Revolutionens kvinnor 1-4 Fredag 18 maj lektion 2 (SO) Skräckväldet 1-3 Måndag 21 maj Skräckväldet 4-6 Torsdag 24 maj Revolutionens efterverkan 1-2 Fredag 25 maj lektion 1 & 2 Revolutionens efterverkan 3-5 Viktigt att vi hjälps åt att hålla koll på planeringen. Nu har jag planerat in alla frågor.

Franska revolutionen källtext - Anne Guinees

Anne Guinees skrivelse till revolutionskommitten 1794.pdf

Franska revolutionen källtext - Brev från en mor.

Brev fran en mor under skrackvaldet 1794.pdf

Rangordna - industriella

Rangordna upptäckterna och uppfinningarna efter betydelase för levnadssätt

Uppfinningarnas århundranden - Industriella

Välj bland Förslag på uppfinningar och ta reda på hur det gick till när uppfinningen gjordes, vem som var uppfinnaren, när och var hon eller han levde och vilken betydelse uppfinningen fick. Förslag på uppfinningar: cykeln, kameran, telefonen, blixtlåset, kaffefiltret, skrivmaskinen, grammofonen, filmkameran, dammsugaren, konservburken, glödlampan, hissen, kylskåpet, säkerhetsnålen och radion.

Alfred Nobel - Industriella

”Nobelpriset i litteratur går till …” Hela världen väntar med spänning när Nobelprisen delas ut. Många anser att det är den finaste utmärkelse en människa kan få. Men vem var mannen som instiftade priset? På många sätt är han typisk för 1800-talets historia. Alfred Nobel föddes i Stockholm år 1833. Familjen flyttade till Ryssland där fadern var verksam som uppfinnare och industriman. Familjen hade stora intressen i oljeutvinningen i Baku vid Kaspiska havet. År 1863 återvände Alfred Nobel till Sverige. De närmaste åren var han och hans bröder sysselsatta med att få fram bättre och säkrare sprängmedel. Krut som använts tidigare hade för dålig verkan. Ett nytt sprängmedel, nitroglycerin, hade mycket större effekt. Men det hade en stor nackdel – det var inte säkert. Nitroglycerinet kunde explodera ”nästan när som helst”. Familjen Nobel fick själv känna av detta på ett tragiskt sätt. Vid en explosion i Nobels laboratorium omkom Alfreds bror Emil. Men experimenten fortsatte och ledde till att Alfred Nobel uppfann dynamiten. Dynamiten hade bra verkan men var samtidigt säker. Uppfinningen kom att få mycket stor betydelse för utvecklingen under 1800- talet. Väg- och järnvägsbyggen, tunnelbyggen och annan byggnation blev nu mycket lättare och säkrare. Alfred Nobel fortsatte som uppfinnare och industriman. Han bosatte sig först i Paris och sedan i San Remo i Italien. Han byggde upp en stor förmögenhet, men hade inga efterlevande. Enligt Nobels testamente skulle pengarna användas till att dela ut priser till förtjänta personer. År 1901 delades de första Nobelprisen ut och sedan har det fortsatt år efter år. I Nobels fotspår Försök att ta reda på svar på följande frågor om Nobelpriset. I vilka ämnen delas prisen ut? Hur mycket pengar är det? Hur går det till vid prisutdelningen? Hur många svenskar har fått Nobelpriset? Finns det kända personer bland pristagarna? Dessa och andra frågor kan bli utgångspunkten för en undersökning som du lämpligen kallar: Nobelprisens historia. Redovisa muntligt, skriftligt eller kanske i form av en utställning. http://www.nobelprize.org/ är en bra adress när du börjar ditt arbete. En bättre värld Nobel ville åstadkomma en bättre värld genom att dela ut Nobelpris till personer som gjort saker som hela mänskligheten fått nytta av. Sök bland pristagarna och presentera någon av pristagarna som du tycker bidragit till att världen blivit bättre. Motivera varför du valt just den personen.

Livet i gruvorna - Industriella

Ge exempel från texten på hur tungt och svårt arbetet var för barnen i gruvorna. Beskriv hur en vanlig dag i Bettys liv kunde vara från det hon stiger upp på morgonen tills hon lägger sig på kvällen. Undersökarna från parlamentet upprördes av det hårda barnarbetet men de blev nästan mer upprörda över att man arbetade naken eller nästan naken i de varma gruvschakten. Vad tror du det beror på? Vad reagerar du mest på när du läser Bettys berättelse? Kan du utifrån texten förstå att de som skrivit texten reagerat på hur hon har det? Är rapporterna i Parliamentary Papers en relevant och trovärdig källa om man ska beskriva förhållandena i Storbritannien under den industriella revolutionen? Motivera era svar. Anta att det brittiska parlamentets undersökare också hade intervjuat även gruvägaren om arbetsmiljön. Vad tror du han skulle ha sagt? Finns det arbetare idag som lever under liknande villkor? I så fall var och i vilka verksamheter?

Det första vaccinet - Industriella

Vad säger detta om den tidens sätt att värdera människor? Det finns ju sjukdomar idag som är svåra att bota. Kan du tänka dig någon medicinsk upptäckt idag som skulle kunna liknas vid smittkoppsvaccineringen? När man provade ut smittkoppsvaccinering användes dödsdömda och fattighusbarn som ”försökskaniner”. Hur gör forskare idag när de testar nya mediciner?

Den vita pesten - industriella

Vad får du veta om lungsoten utifrån Nils berättelse? Är Nils berättelse en relevant källa till historien om lungsoten i Sverige? Motivera ditt svar. Lungtuberkulos, tbc, är inte längre en vanlig folksjukdom i Sverige, men hur är det i resten av världen? Försök kartlägga utbredningen av tbc i världen idag. Artikeln Perspektiv: tbc i Sverige från Läkare Utan Gränser är användbar. När Elis hade dött kunde inte hans mor Marta bo kvar i stugan. Smittan fanns ju i hela huset trodde man, till och med i Martas och hennes dotter Annas kläder. Marta och Anna lämnade stugan för alltid och gick till de närmaste grannarna för att få hjälp. Det enda de hade var kläderna de hade på sig. Fick de någon hjälp? Var grannarna rädda för smittan? Vad du tror hände?

Världens största fångläger - Amerikanska

De amerikanska kolonierna hade 1776 förklarat sig självständiga från Storbritannien. Detta innebar en allvarlig kris för det brittiska straffsystemet. Under 1700-talet hade ungefär 50 000 fångar skickats till Nordamerika. Nu fanns inte den möjligheten längre. Regeringen bestämde sig då för att göra Australien till ett jättelikt fångläger. 1787 seglade elva fartyg i väg från Storbritannien. Med sig hade de 784 straffångar och flera hundra soldater. I mitten av januari 1788 var fartygen framme vid Botany Bay. Kapten Cook hade varit förtjust i området men han hade kommit under en annan årstid. Nu var det sommar på södra halvklotet och vattendragen var uttorkade. Alldeles i närheten hittade man dock en fin havsvik och en plats med friskt, rinnande vatten. Här ligger i dag storstaden Sydney. Det var en svår första tid. Inom ett halvår hade många insjuknat i skörbjugg eftersom man saknade grönsaker att äta. Men aboriginerna (Australiens urbefolkning) lärde britterna att äta olika sorters gräs och bär och tack vare det förbättrades hälsoläget. 1790 kom nya fartyg och nya fångar. Cirka hälften av fångarna var dömda till sju års straff, resten till 14 eller 21 år. Några enstaka hade fått livstid. Var sjätte fånge var en kvinna. När fångarna avtjänat sina straff eller frigivits för gott uppförande blev de ofta jordbrukare. Många brottslingar förvandlades på detta sätt till hederliga medborgare. Men när jordbruket blev vanligare ökade också konflikterna med aboriginerna. De vita tog över mer och mer av aboriginernas jaktmarker och förvandlade dem till jordbruksmarker. Australien blev ett stort fångläger. Vilken var anledningen till det? På internet kan du på Wikipedia, List of convicts transported to Australia, läsa mer om bland annat Esther Abrahams, Charlotte Badger och Knud Bull. Ta reda på: När kom personen till Australien? Varför? Vilket straff hade personen fått? Finns det något särskilt du ytterligare får veta om dem?

Vem skrev vad?

Generalständerna (den franska riksdagen) skulle sammanträda i Versailles 1789. Inför mötet hade befolkningen fått lämna in sina klagomål och önskemål. Så brukade man alltid göra, men nu var det 175 år sedan generalständerna senast hade sammankallats! Därför kom det massor av brev från olika grupper runt om i landet. En stor del av folket kunde inte ens skriva sitt namn. Därför fick ofta prästerna eller andra skrivkunniga ute i byarna hjälpa till. Det förklarar varför så många skrivelser fick ungefär samma utseende. Bild: Från vänster ser vi en präst, en adelsman, en bonde och en borgare. Prästerna och adeln bildade egna stånd medan bönderna och borgarna tillsammans ingick i ”det tredje ståndet”. Vem skrev vad? Här följer några korta avsnitt ur brev som sändes till kungen och generalständerna. De är skrivna av personer från de olika stånden. Försök lista ut om författarna tillhörde prästerna, adeln eller tredje ståndet (borgare och bönder). Vi äger endast en liten äng som dessutom ger dåligt hö. Djuren vägrar äta det och därför kan vi inte föda upp boskap. Jorden är så dålig att man inte kan plantera fruktträd. Flera invånare har försökt men ingenting växer. Vi tillhörande församlingen i St. Malo som sammankallats på Kungens uppmaning önskar framföra ... att endast den katolska religionen bör få utövas i Frankrike, att åtgärder vidtages för att ge de unga människorna i landet en god utbildning till nytta och glädje för religionen och staten. Vi önskar meddela Hans Majestät att eftersom maten är för dyr, handeln för dålig och skatten för hög så kan vi inte hjälpa Staten. Vi vill dessutom be Hans Majestät att för det allmännas bästa avskaffa spinnerimaskinerna ty de orsakar mycket ont för alla fattiga människor. Vi vill gemensamt med de andra stånden bära bördorna av skatt men uppmanar samtidigt våra delegater (sändebud) att tillse att inga attacker görs mot egendom eller de rättigheter som tillkommer vårt stånd. Vi önskar endast en sorts skatt och avskaffande av alla andra skatter, speciellt saltskatten och skatten på hudar som gör det omöjligt för skomakaren att förtjäna sitt levebröd. Vi önskar informera Hans Majestät att det finns en väg mellan Portoise och Meru som började byggas för åtta år sedan. Vi gjorde det vägarbete vi var skyldiga att göra. För arton månader sedan kom vagnar med sten som lastades av på vägen. Sedan dess tvingar stenarna oss att gå i säden vid sidan av vägen vilket allvarligt skadar våra skördar.

Revolutionskalendern

Något som inte överlevde revolutionen var den republikanska kalendern eller revolutionskalendern som den nog oftast kallades. Den hade sin startpunkt den 22 september 1792 då republiken utropades. Varje år skulle även i fortsättningen ha tolv månader, men månaderna skulle vara uppdelade i tre 10-dagarsveckor. Den sista dagen i de nya veckorna var vilodag motsvarande den gamla söndagen. De fem dagar som blev över på året var speciella festdagar. De nya månaderna kallades vendémiaire (vinskördemånaden), brumaire (dimmånaden), frimaire (rimfrostmånaden), nivôse (snömånaden), pluviôse (regnmånaden), ventôse (vindmånaden), germinal (frömånaden), floréal (blomstermånaden), prairial (ängsmånaden), messidor (skördemånaden), thermidor (värmemånaden), fructidor (fruktmånaden). Decimalsystemet användes även vid indelningen av dygnet i tio timmar, timmarna i 100 minuter och minuterna i 100 sekunder. Kalendern varade fram till 1806 då Napoleon lät avskaffa den. Vilken månad i den franska revolutionskalendern motsvarar julafton den 24 december? Hur många sekunder gick det på ett dygn? Varför tror du man införde revolutionskalendern? Vad tror du var anledningen till att man upphörde med revolutionskalendern? I Storbritannien kallade man skämtsamt månaderna i den franska revolutionskalendern för: Wheezy, Sneezy and Freezy; Slippy, Drippy and Nippy; Showery, Flowery and Bowery; Hoppy, Croppy and Poppy. Vad skulle en svensk översättning bli? Katolska kyrkan hade en kalender där varje dag var uppkallad efter ett helgon. I ett försök att konkurrera bort denna uppkallade man varje dag i revolutionskalendern efter någonting med anknytning till ekonomin på landsbygden. På sökordet French Republican Calendar på Wikipedia kan du hitta vad man uppkallade dagarna efter. Vad kallade man sålunda dagarna i den första 10 dagars-veckan? Och vad hänger ihop med din födelsedag?