Efterkrigstiden med kalla kriget och nya maktförhållanden i världen

Vid andra världskrigets slut 1945 låg stora delar av Europa i ruiner efter flygbomber och artillerigranater, men européerna hade blivit befriade från nazisterna! Många européer hade tvingats fly och levde i sönderbombade hus. Hur skulle man bygga upp dessa hus och ordna mat, bostäder och arbeten till miljoner människor? I arbetsområdet Efterkrigstiden med kalla kriget och nya maktförhållanden i världen kommer vi att läsa och diskutera det som hände efter andra världskrigets slut och framåt.

Syfte

Genom att studera läsa och försöka förstå det som har hänt tidigare i historien kan vi bättre förstå varför världen runt omkring oss ser ut som den gör.  Det mesta har en förklaring. Vi kommer i arbetsområdet att läsa och diskutera det som hände efter andra världskrigets slut och framåt, som exempelvis Berlinblockaden, Koreakriget, Kubakrisen, Vietnamkriget och Berlinmurens fall. Vi kommer även att lyfta Sveriges del, FN och medborgarrättsrörelsen. 

Vi ska också arbeta med att söka information från olika källor och värdera dessa.

Vad ska vi arbeta med? / Centralt innehåll

Vi inleder med tiden efter andra världskrigets slut 1945 med fokus på den tid som kallas för kalla kriget mellan USA och Sovjetunionen. Vi kommer att ta upp Berlinblockaden, Koreakriget, Berlinmuren, Vietnamkriget, Sovjetunionens fall, men också andra viktiga händelser och konflikter som har påverkat den tid vi lever i idag som medborgarrättsrörelsen, Sveriges del, FN.

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att ha gemensamma genomgångar (föreläsningar-PPT) om efterkrigstiden och den tid som kallas för kalla kriget. Vi kommer att utgå från ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och kommer att ta upp ord och begrepp och förmågan att kunna uttrycka sig muntligt och skriftligt. 

Vi kommer även under arbetsområdet att läsa text, arbeta med olika frågor och uppgifter som källkritiska övningar, se filmklipp om händelser under efterkrigstiden. Vi kommer även att se en film om folkmordet i Rwanda för ytterligare belysa olika händelser.

Planering, övningsuppgifter och övrigt material kommer att finnas i classroom och kalendern.

Hur sker elevinflytandet inom arbetsområdet?

NI kommer att kunna påverka arbetssätten i vissa delar av momenten samt kunna fördjupa er i vissa delar. 

Hur ska jag som elev visa vad jag lärt mig?

Du kommer att kunna visa vad du har lärt dig i samband med med arbetsuppgifter, diskussioner och redovisning som vi bestämmer i klassen. Dina kunskaper och förmågor kommer att bedömas både muntligt och skriftlig.

Bedömning;

Tre utifrån kunskapskraven övergripande frågor som du hela tiden ska tänka på när du läser om efterkrigstiden

• Vilka var de ledande länderna under efterkrigstiden och på vilka olika sätt försökte dessa få ytterligare makt?
• Vilka konflikter bedömer du som de allvarligaste under efterkrigstiden? Varför? Vad hände? Vad hade kunnat hända?
• Finns de fortfarande kvar olösta konflikter från den här tiden? Vilka i så fall och hur allvarliga anser du dem vara?

I arbetsområdet bedöms på vilket sätt du kan 

• Föra resonemang om hur du kan diskutera orsaker och konsekvenser av vad som hände under åren efter andra världskriget
• Beskriva samband mellan olika händelser; hur du kan se att olika händelser hör ihop. Vad olika händelser har för betydelse har för betydelse för vad som händer sedan, att du kan hänvisa till något som har hänt och som påverkar vad som händer nu.
• Dra slutsatser och diskutera, skriva och prata om olika händelser och om olika källor är trovärdiga eller inte och om källorna är relevanta, hur viktiga är de? 
• Resonera om hur man kan använda historia i olika sammanhang och i olika perspektiv.
• Använda ord och begrepp när du skriver och berättar om olika historiska händelser, i det här arbetsområdet, om åren efter andra världskriget och framåt mot i dag.

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.
• De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
• Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.
• Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.
• Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
• Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.