Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Förföljaren vt 2018
https://start.unikum.net/unikum/content/lpp/bastad/forslovsskola/forslovsskola/3127137384_1502264210257.forfoljaren.jpg
Skapad 2018-05-08 13:51
i Förslövs skola F-9 Båstad
unikum.net
Det här är en planering som handlar om att läsa och analysera Förföljaren, samtala kring bokens handling och karaktärer. Vi arbetar även med nyhetsinslag och skriver reportage utifrån boken.
Grundskola
8
Svenska
Ända sedan han fick syn på henne på konfirmationsporträttet har han följt henne som en skugga. Han vet nästan allt om henne. Vilken musik hon gillar. Vilken tid hon kommer hem från skolan. Vilka kvällar hon brukar träffa pojkvännen. Till och med vilken parfym hon använder. Hennes lakan doftar av den.
Med utgångspunkt i läsningen av Magnus Nordins ungdomsroman "Förföljaren" kommer vi avsluta läsåret 2017-2018 med att skriva olika typer av texter och lära oss om vad som är typiskt för reportage samt krönikor.
Innehåll
Syfte - förmågor från kursplanen:
-formulera sig och kommunicera i skrift
-läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften
-anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang
Konkretisering av målen – detta visar du genom att:
-När du läser Förföljaren samt olika exempel på reportage och krönikor visar du att kan läsa och förstå sakprosa och skönlitteratur genom att sammanfatta och dra slutsatser utifrån texternas innehåll muntligt eller skriftligt samt genom att analysera texterna utifrån uppbyggnad.
-När du skriver tidningsreportage och krönika visar du att du kan anpassa din text till syftet, att du skriver med variation och struktur samt att du anpassar din text till språkliga normer.
-När du skriver och bearbetar dina texter visar du att du kan förbättra dina texter mot större tydlighet, variation och korrekthet.
Undervisning - detta kommer vi att arbeta med:
-Vi läser Förföljaren av Magnus Nordin. I samband med läsningen samtalar vi och skriver samt diskuterar kring bokens handling, karaktärer och budskap.
-Vi läser exempel på tidningsreportage.
-Du skriver ett reportage på egen hand eller tillsammans med en kompis. Efter avslutad läsning skriver du på egen hand ett reportage som handlar om boken.
-Vi läser exempel på krönikor och du skriver en krönika utifrån ämnen kring dokumentären om Avicii.
-Utifrån behov tränar vi på skrivregler, såsom skiljetecken och regler för dialogskrivande.
Bedömning – dessa förmågor kommer att bedömas:
Din förmåga att läsa och förstå sakprosa och skönlitteratur i samtal och läslogg samt i läsförståelsetester. (matris)
Din förmåga att skriva reportage samt krönika där du får med det som är typiskt texten vad gäller innehåll, språk och stil. (matris)
Matriser
Läsförståelse och skriva reportage
Ny rubrikLäsa och förstå
|
||||
| Nivå 1 | Nivå 2
|
Nivå 3
|
Nivå 4 | |
|---|---|---|---|---|
|
Sammanfatta och beskriva
Visa din förståelse genom att sammanfatta och beskriva.
Detta visar du i läsloggen och i samtal och diskussioner.
|
Du förstår viktiga delar men har svårt att förstå textens helhet. Du har svårt för att se i vilken ordning händelserna sker.
Du visar inte helt din förståelse i dina sammanfattningar.
|
Du förstår en del viktiga delar och även viktiga detaljer med visst stöd.
Du visar din förståelse genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll.
|
Du förstår de viktigaste delarna och helhet av textens innehåll mestadels självständigt.
Du visar din förståelse genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll.
|
Du förstår viktiga delar och helhet av textens innehåll självständigt och självklart.
Du visar din förståelse genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll.
|
Skriva reportage |
||||
| Nivå 1 | Nivå 2
|
Nivå 3
|
Nivå 4 | |
|
Reportagets delar
|
Eleven har inte följt de instruktioner som har getts för uppgiften, d v s hur ett reportage ska vara uppbyggt.
|
Eleven har någorlunda följt de instruktioner som getts för uppgiften, d v s hur ett reportage ska vara uppbyggt.
|
Eleven har följt de instruktioner som har getts för uppgiften och reportagets olika delar, såsom rubrik, ingress, brödtext, intervju, bild, bildtext och journalistens namn på ett korrekt och enkelt sätt.
|
Eleven har följt de instruktioner som har getts för uppgiften och har med reportagets olika delar, t ex rubrik, ingress, brödtext och intervju
på ett personligt och intresseväckande sätt.
|
|
Intervjun
|
Eleven har skrivit en presentation av personen som har intervjuats.
Eleven har fått svar på några ja/nej-frågor.
|
Eleven har skrivit en presentation av person som har intervjuats.
Eleven har fått svar på några ja/nej-frågor och även några öppna frågor.
|
Eleven har skrivit en presentation av personen som har intervjuats.
Eleven har fått svar på öppna frågor som delvis har följts upp med följdfrågor.
|
Eleven har skrivit en presentation av personen som har intervjuats.
Eleven har fått svar på öppna och personliga frågor som följs upp med följdfrågor.
|
|
Beskrivningar
|
Texten innehåller någon beskrivning som passar in i textens helhet.
|
Texten innehåller enkla gestalningar av platser och/eller personer.
|
Texten innehåller utvecklade gestaltningar av både personer och platser.
|
Texten innehåller välutvecklade och målande gestaltningar av personer och platser.
|
|
Ord
|
Eleven använder ett begränsat ordval och många upprepningar.
|
Eleven har en viss variation i ordvalet.
|
Eleven skriver varierat.
|
Eleven skriver varierat och använder beskrivande ord och faktaord där det passar in.
|
|
Meningsbyggnad
|
Texten innehåller meningsbyggnadsfel och meningarna börjar på liknande sätt.
|
Texten innehåller få meningsbyggnadsfel och vanliga sambandsord som och, med samt då används för att skapa viss variation.
|
Meningsbyggnaden är relativt korrekt och varierad med hjälp sambandsord.
|
Meningsbyggnaden är varierad och träffsäker.
|
|
Skrivregler
|
Eleven använder inte skiljetecken såsom (.!?) i större delen av texten. Stor bokstav vid behov används inte i större delen av texten.
|
Eleven använder stora skiljetecken, såsom (.!?) relativt korrekt. Regler för direkt anföring följs till viss del. Stor bokstav vid behov används i större delen av texten.
|
Eleven använder stora skiljetecken korrekt. Regler för direkt anföring följs. Stor bokstav används vid behov konsekvent genom texten.
|
Eleven använder stora skiljetecken samt kommatecken korrekt. Regler för direkt anföring följs. Stor bokstav används vid behov konsekvent genom texten.
|
Krönika
| 1 | 2 | 3 | |
|---|---|---|---|
|
Krönikans övergripande kvalitet
|
Texten fungerar i huvudsak som en krönika.
|
Texten fungerar relativt väl som en krönika.
|
Texten fungerar väl som en krönika.
|
|
Innehåll
|
Elevens tankegång framgår.
Eleven resonerar på ett enkelt sätt, t ex genom att lyfta fram några exempel.
Krönikan utgår till större delen från det personliga.
|
Elevens tankegång framgår tydligt.
Resonemanget är utvecklat genom t ex passande exempel och problemet är vidgat.
|
Elevens tankegång är mycket tydlig.
Resonemanget är välutvecklat genom träffande exempel med hög igenkänning. Det finns en god balans mellan det personliga och det allmänna.
|
|
Språk och stil
|
Ordvalet är enkelt.
Det finns enstaka exempel på bildspråk, t ex en liknelse eller en metafor.
|
Ordvalet är varierat och passar en krönika, t.ex. genom ungdomligt språkbruk, läsartilltal eller humoristiska vändningar .
Det finns några exempel på liknelser och metaforer.
Det finns försök att leka med språket, t ex ungdomlig stil, engelska uttryck eller genom genom anafor.
|
Ordvalet är träffande, varierat och specifikt och lyfter krönikan, t.ex. genom användning av målande liknelser och metaforer.
Det finns exempel på effektiv lek med språket, t ex genom ungdomlig stil, engelska uttryck eller genom anafor.
|
|
Struktur
|
Texten är i huvudsak sammanhängande och begriplig.
Det finns ingen eller ibland otydlig styckeindelning. Det finns en tydlig inledning. Avslutningen är något otydlig.
|
Texten är samman-hängande och strukturen är tydligt urskiljbar, t.ex. genom styckeindelning och inledning.
Det finns en avslutning, t.ex. genom ett försök till slutsats eller uppmaning till läsaren.
|
Texten är samman-
hängande och välstrukturerad, t.ex. genom konsekvent genomförd styckeindelning och effektiv inledning.
Textbindningen är välutvecklad.
Det finns en medveten avslutning, t.ex. genom en slutsats eller en uppmaning till läsaren.
|
|
Meningsbyggnad och tempus
|
Meningsbyggnaden fungerar i huvudsak. Många meningar börjar på samma sätt och de sambandsord som används är vanliga ( t ex och, men). Tempusbruket förstör inte förståelsen av krönikan.
|
Meningsbyggnaden är varierad och relativt väl fungerande. Det finns en god variation mellan korta och långa meningar samt sambandsord. Tempus används på ett riktigt sätt i större delen av texten.
|
Meningsbyggnaden är varierad, träffsäker och väl fungerande. Det finns en god variation mellan korta och långa meningar samt en variation av sambandsord. Tempus används på ett riktigt sätt.
|
|
Skrivregler
|
Skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning följs i huvudsak. Du använder stora skiljetecken, såsom (.!?) relativt korrekt. Stor bokstav används vid behov i större delen av texten.
|
Skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning följs relativt väl. Du använder stora skiljetecken korrekt. Stor bokstav används vid behov konsekvent genom texten.
|
Skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning följs väl. Stora skiljetecken samt kommatecken används korrekt. Stor bokstav används vid behov konsekvent genom texten.
|
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här:
