Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
"Sannolikhet. Stora och små tal." åk 8 v.18-23 vt 2018
https://start.unikum.net/unikum/content/lpp/skolor/pilotskola7/larissatchijevskaia/3536320112_1525868341560.sannolikhet.jpeg
Skapad 2018-05-09 14:16
i Västerholm Grundskolor
unikum.net
Grundskola
F
Under v. 18-23 vt 2018 jobbar vi med området "Sannolikhet och "Stora och små tal"". Du kommer känna igen en del av området och få chansen att repetera detta. Planeringen utgår från att vi kommer arbeta med boken Matte direkt åk 8 kapitel 6 och 7.
Innehåll
Mål Kapitel 6. När har du arbetat med Kapitel 6 “Sannolikhet” ska du kunna:
- förklara vad som menas med begreppet sannolikhet
- räkna med likformig sannolikhetsfördelning
- beskriva hur sannolikhet kan bestämmas genom att göra praktiska försök
- räkna med kombinationer
Mål Kapitel 7.
När har du arbetat med Kapitel 7 “Stora och små tal” ska du kunna:
- namnge stora och små tal
- räkna med stora och små tal
- skriva stora och små tal med hjälp av prefix
- skriva stora och små tal i tiopotensform och i grundpotensform
- räkna med stora och små tal i tiopotensform och i grundpotensform
Arbetssätt
-
ha genomgång gemensamt och individuellt.
-
ha självständig räkning i klass och hemma.
-
ha diskussion i klassen.
-
ta eget ansvar för ditt lärande
Arbetschema
https://docs.google.com/document/d/1EnSnqlX_en94jAWvwJQ_jIbCVyliZ27qRQNi9DkYl1I/edit#
Generellt
Har du glömt hur man gör räkneuppställningar eller huvudräkning rekommenderar vi avsnittet "Verktygslådan" i slutet av boken s.290 - 291.
Tänk på att alltid ordentliga redovisningar och skriv alltid fullständiga svar.
Det är viktigare att du förstår matematiken än att du räknar så många tal på så kort tid som möjligt utan att tänka efter och reflektera över betydelsen.
Ta vara på lektionstiden. Ju mer du får gjort på lektionen desto mindre behöver du jobba hemma.
Glöm inte bort att matematik är ett språk som måste övas och pluggas in regelbundet!
IKT verktyg
Vi kompletterar undervisningen med följande IKT verktyg:
Eleven ges förutsättning att visa sina kunskaper:
genom lektionsdelaktighet, läxor, digitaltest och skriftliga provräkningar - kunskapstest och prov enligt Arbetschema.
Bedömning
Bedömningen avser din förmåga att använda ditt matematiska kunnande för att tolka och hantera olika slag av uppgifter och situationer, reflektera över och tolka dina resultat samt bedöma deras rimlighet.
- Din förmåga att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp
- Din förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter
- Din förmåga att välja lämplig metod vid problemlösning.
- Din förmåga att följa, förstå och pröva matematiska resonemang.
- Din förmåga att argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
- Din förmåga att skriftligt redovisa dina tankegångar.
- Din förmåga att muntligt följa och delta i diskussioner och genomgångar.
- Klara kunskapstest och provet.
Matriser
Sannolikhet
| F
Ännu ej godtagbara kunskaper för årskursen
|
E
Godtagbara kunskaper för årskursen
|
C
Godtagbara kunskaper för årskursen
|
A
Godtagbara kunskaper för årskursen
|
|
|---|---|---|---|---|
|
Begrepp (B)
I vilken grad eleverna visar kunskaper om matematiska begrepp och samband mellan dessa.
|
Eleven har inte tillräckligt med grundläggande kunskaper om matematiska begrepp.
|
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
|
Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
|
Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
|
|
Metoder (M)
Kvaliteten på metoder eleven använder, hur väl procedurer och beräkningar genomförs. Med metod menas genomförande av metod/procedur.
|
Eleven kan inte eller är mycket osäker på att hantera skriftliga räknemetoder och uttryck.
|
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik med tillfredställande resultat.
|
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik med gott resultat.
|
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik med mycket gott resultat.
|
|
Kommunikation (K)
Kvaliteten på elevens redovisning och hur väl eleven använder matematiskt språk och uttrycksformer.
|
Elevens försök till lösning är bristfälligt och inte möjlig att följa. Eleven redogör endast för sin egen ståndpunkt eller lösning. Eleven visar stor osäkerhet i användandet av det matematiska språket.
|
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, formler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang.
|
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler, formler och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang.
|
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, formler och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte om sammanhang.
|
|
Problemlösning (P)
Hur väl eleven använder samband och generaliseringar. Val av strategi/metod för att lösa uppgiften. Hur väl eleven kan lösa en uppgift där lösningsmetoden inte är given i frågeställningen.
|
Eleven behöver hjälp med att lösa olika problem på ett huvudsak fungerande sätt.
|
Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
|
Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget.
|
Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
|
|
Resonemang (R)
Kvaliteten på elevens slutsatser, analyser och reflektioner och andra former av matematiska resonemang.
|
Eleven kan inte eller har svårt för att föra, följa och bedöma matematiska resonemang.
|
Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.
|
Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.
|
Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problem-situationen samt kan ge förslag på alternativt tillvägagångssätt.
I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar och breddar dem.
|
Stora och små tal
| F
Ännu ej godtagbara kunskaper för årskursen
|
E
Godtagbara kunskaper för årskursen
|
C
Godtagbara kunskaper för årskursen
|
A
Godtagbara kunskaper för årskursen
|
|
|---|---|---|---|---|
|
Begrepp (B)
I vilken grad eleverna visar kunskaper om matematiska begrepp och samband mellan dessa.
|
Eleven har inte tillräckligt med grundläggande kunskaper om matematiska begrepp.
|
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
|
Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
|
Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
|
|
Metoder (M)
Kvaliteten på metoder eleven använder, hur väl procedurer och beräkningar genomförs. Med metod menas genomförande av metod/procedur.
|
Eleven kan inte eller är mycket osäker på att hantera skriftliga räknemetoder och uttryck.
|
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik med tillfredställande resultat.
|
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik med gott resultat.
|
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik med mycket gott resultat.
|
|
Kommunikation (K)
Kvaliteten på elevens redovisning och hur väl eleven använder matematiskt språk och uttrycksformer.
|
Elevens försök till lösning är bristfälligt och inte möjlig att följa. Eleven redogör endast för sin egen ståndpunkt eller lösning. Eleven visar stor osäkerhet i användandet av det matematiska språket.
|
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, formler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang.
|
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler, formler och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang.
|
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, formler och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte om sammanhang.
|
|
Problemlösning (P)
Hur väl eleven använder samband och generaliseringar. Val av strategi/metod för att lösa uppgiften. Hur väl eleven kan lösa en uppgift där lösningsmetoden inte är given i frågeställningen.
|
Eleven behöver hjälp med att lösa olika problem på ett huvudsak fungerande sätt.
|
Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
|
Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget.
|
Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
|
|
Resonemang (R)
Kvaliteten på elevens slutsatser, analyser och reflektioner och andra former av matematiska resonemang.
|
Eleven kan inte eller har svårt för att föra, följa och bedöma matematiska resonemang.
|
Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.
|
Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.
|
Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problem-situationen samt kan ge förslag på alternativt tillvägagångssätt.
I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar och breddar dem.
|
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här:
