Ämnen:
Historia
·
Årskurs:
4
Råå Södra Skola, Helsingborg · Senast uppdaterad: 9 juli 2018
Så här kommer vi att arbeta med historia.
Du kommer att arbeta med att utveckla din förmåga att utgå ifrån en historisk referensram, tolka, värdera, reflektera, analysera och använda ord och begrepp samt få kunskaper om ämnesområdet.
¤ Använda en historisk referensram
¤ Kritiskt granska, tolka och värdera
¤ Reflektera över användningen av historia i olika sammanhang
¤ Använda historiska begrepp för att analysera historisk kunskap
Bedömningen sker fortlöpande under undervisningen (muntlig, praktiskt och skriftligt). Bedömningen redovisas i matris Historia bedömningsmatris årskurs 4 läsåret 2018-2019 och i kunskaper (skriftliga omdömet).
Kursplanerna är nationella styrdokument som innehåller syftet med och de långsiktiga målen för undervisningen i ämnet. Det centrala innehållet visar på vad som ska behandlas i undervisningen. Kunskapskraven anger kunskapsnivån för godtagbara kunskaper och för de olika betygsstegen.
Syfte (4)
använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
Centralt innehåll (11)
Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern,bronsåldern och järnåldern.
Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
De nordiska staternas bildande.
Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.
Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
Den svenska statens framväxt och organisation.
Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.
Innehåller inga matriser
Innehåller inga uppgifter