Språkutveckling med hjälp av bilder

Barnen erbjuds bilder från området "vatten", som är vårt Grön Flagg mål, bilder från vardagen i livet samt bilder från Astrid Lindgrens sagovärld. Vi vill utveckla barnens språkliga förmågor genom att diskutera och tolka dessa.

 

Systematiskt kvalitets arbete Ht-17 – Vt-18

 

 Språkutveckling med hjälp av bilder

Metod

Som en uppföljning av Grön Flagg målet ”Vattenresurser”, där barnen skaffat en hel del förkunskaper vill vi utmana barnen att dikutera och tolka naturvetenskapliga bilder kring vattnets former och egenskaper.

Vi pedagoger valde sagovärlden som Astrid Lindgren har skapat för att få barnen att känna delaktighet i sin egen kultur och utveckla känsla och respekt för andra kulturer samt värdegrundsfrågor. Många av våra barn är dessutom bekanta med flera av hennes sagor.

Vi har valt ut bilder som vi satt upp på avdelningens väggar. Här kan då barnen diskutera vad det är på bilderna med varandra och med oss både när vi sitter och äter mat och vid fri lek. Vi har bilder på kroppsorgan, kända konstverk, kända byggnader, vattentemabilder och sago bilder. Dessa bilder blir en naturlig del av undervisningen i barnens lärande fria lek.

Vid ett bord får de välja väderbilder att sätt upp på en vädertavla. Vid ett annat bord får barnen välja bilder på var maten kommer ifrån och placera på en mattavla.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vid våra bokprat i små grupper arbetar vi utifrån vetenskaplig grund kring språkutveckling med hjälp av samtal kring bilder och text i en bok.

Femåringarna går till skolbiblioteket och där diskuterar vi böckerna utifrån utseende, handling, böcker med samma huvudrollsinnehavare och författare.

Vi har värdegrundsmaterial med bilder för olika mognad där barnen diskuterar bildernas budskap och deras känslor.

Vårt utbud på våra ipads har utvecklats och utökats med appar där barnen kan lösa och diskutera tillsammans både inom matematik och språkutveckling. Vi ger barnen mer tillfällen till att arbeta med paddorna under dagarna under uppsikt.

Lärmiljön är under ständig utveckling. Vår ambition är att dämpa miljön för att få barnen att lugnt kunna koncentrera sig på olika genrer i olika rum i rummet.

 

 

 Reflektion

Det mål vi har valt är en början för ett livslångt lärande. I processen mot målet utvecklar barnen sin förståelse och nyfikenhet av sin omvärld. Barnen tränar sin berättarförmåga, tolkningsförmåga, analyseringsförmåga, reflektionsförmåga och diskussionsförmåga. Vidare får barnen möjlighet att lära sig uttrycka sig när de lyssnar på varandra samt då också lära sig att andra kan ha olika tolkningar och uppfattningar.

Bilder på vattnets egenskaper i form av symboler på väder har ökat barnens intresse och deras kunskaper. De känner väl till symbolernas betydelse. En daglig aktivitet för 6-7 barn per dag. Återkommande aktiviteter ger resultat. Barnen fick sätta ord på sina målningar och det var genomgående ord kring vatten som dök upp.

Astrid Lindgrens bilder och sagor har visat sig vara mindre intressant. Vi har erbjudit spel, film, sagor, ljudsagor och har bilder på hennes karaktärer på väggar, men barnen har inte visat intresse till fördjupning. Vi avvaktar ett tag.

Bilderna på väggarna har fångat många barns intresse. En del av bilderna är placerade bredvid matborden. Barnen sitter i olika grupper varje dag så de får nya diskussionskamrater. De diskuterade Mona Lisa med både sina föräldrar och med varann. De fick intresse för författaren och Paris och varför hon såg ledsen eller nöjd ut. Bilderna från illustrerad vetenskap har gett många diskussioner och framförallt gett dem frågor och nyfikenhet. Bredvid bilderna på kroppsorgan har vi sångtexter om dem. Barnen känner igen bilderna och vid prat om matsmältningen kunde vi utöka barnens kunskaper med hjälp av bilderna och sångtexterna. Väderkartan och mattavlan vid matborden har utökat barnens förståelse, ordförråd, tolkning av symboler, sammanhang av sin omvärld samt ökat deras nyfikenhet.

Varje dag försöker vi ha en stund med tre mindre grupper och har bokprat. Här är utvecklingen av att förstå att barnets egna tolkningar är rätt och givande. Efter några gånger inser de alla att de kan tolka fritt och att de tillför diskussionen något viktigt när de uttalar sig. Arbetet med bokprat märks med femåringarna när vi går till skolbiblioteket. De kastar sig över böcker de känner igen och diskuterar handling och bilder i dem. Barnen får även träna på att uttrycka sig förståeligt när de berättar om sina tolkningar och hypoteser inför varandra.

Känslobilderna fångar allas intresse, de kan prata verklighetsförankrat utifrån sina egna känslor.

I-padsen fångar många barn och de tycker om att sitta flera stycken och lära varandra och utmanar till olika lösningar. Vår roll att se till att det finns givande appar är viktig eftersom vi inte alltid kan sitta med alla barnen.

 

 

Analys

Vårt mål har engagerat både pedagoger och barn under året och vi har kunnat bakgrundsplanerat i hela processen. Vi har tydligt märkt barnens språkliga utveckling genom våra smågruppsdiskussioner i olika konstellationer.  

Vi har kunnat se att barn som varit tystare i höstas har börjat diskutera och vilja tillföra gruppen sina funderingar och tolkningar under våren. Vi har förstått att de utvecklat viljan och förmågan att uttrycka sig mer genom att vi delar barnen i mindre grupper, är aktiva lyssnare och vi hjälper dem att lyssna på varann. En bidragande orsak till utvecklingen anser vi vara att vi byter barn i de olika grupperna vilket medför nya perspektiv på diskussioner och tolkningar. Bytena innebär också att de träffar alla på avdelningen vilket bidrar till helhetsgruppens trygghet.

Vattenmålet avslutades till jul men finns kvar i verksamheten i form av väderkartan och vattenexperiment. Här kunde vi komplettera bilderna med praktiska övningar och därigenom verklighetsförankra kunskapandet.

De bilder som engagerat mindre har vi kunnat baklängesplanera och lagt mindre vikt på. Därför gick vi inte djupare in i Astrid Lindgrens sagovärld vid bokprat. Däremot visade barnen stort intresse i Bröderna Grims sagovärld som vi ägnat långa stunder till tolkningar av och mycket diskuterande. Här fick vi också med ett källkritiskt tänkande när vi jämförde ex. disneyfilmernas utbud av bröderna Grims sagor och de ursprungliga sagorna.

När vi vid ett matbord diskuterar vilka bilder som ska sättas på mattavlan för dagen, ser vi hur barnen delar med sig av sina förkunskaper kring var maten kommer ifrån. De tar in och nu vet alla var pastan kommer ifrån som exempel. Barnen kopplar mattavlans bilder med våra odlingar, fälten när vi är ute och genom digitala medel där vi kan se ex. hur en ko mjölkas. Barnen diskuterar och frågar kring matproduktionen av den mat de har på tallriken.

Vid väderkartans matbord har barnen lärt sig symboler för olika väderfenomen. Frågor om hur det blir regn och kallt och varmt har diskuterats vilket leder till barns förståelse av sin omvärld.

Vi ser så stort värde i att ha mattavlan och vädertavlan vid matborden så vi ämnar utveckla det även till hösten som en ingrediens på avdelningens pedagogiska miljö.

 När vi utvecklat utbudet av appar på våra I-pads har vi kunnat ge barnen mer tid till dem. Vi kan höra barnens språkutveckling när de sitter tillsammans runt en lärplatta genom deras diskussioner och förklaringar på lösningar.  

Vår kompetensutveckling via ”Bedömning av lärandet” har gett oss nya ögon och verktyg. Vi tänker på hur vi ska vara inkluderande vid presentationer av bilder och diskuterandet kring dem. Vi anpassar samtalen och gruppkonstellationerna så att de med särskilda utvecklingsbehov blir inkluderade.

Vår ambition med återkommande projektarbeten i grupper har blivit få på grund av brist på pedagogisk personal. Vi har prioriterat de äldre. Vi har kvar förväntningar om att vi får tid att utöva vår planerade verksamhet med stöttande pedagogisk miljö och personal.

Känslan av att vi lyckats nå så många barns språkutveckling tror vi beror på personalens likasinnade värderingar och förhållningssätt gentemot barnen, vilket har gett en stabil miljö.

Vi lägger stor vikt vid språkträning.  Vi har strävat efter att arbeta utifrån beprövad erfarenhet och forskning kring språkutveckling. Det är i interaktion kunskapandet sker i förskolan. För att det ska bli lärande miljö krävs det att det innefattar omsorg och fostran. Inom omsorg och fostran sker det språkträning i samspel mellan vuxna - barn och barn - barn. Att stötta barnet i sin vardagliga språkutveckling ger tillfällen till att fånga "den proximala utvecklingszonen" (Vygotskij, 1995).

Ann S Pilgren skriver i sin bok "Undervisning i förskolan" (2018); "Under de tidiga åren behöver kontexten därför utmana barnet till en kraftfull språkutveckling för att det ska utveckla sitt ordförråd (Abrahamsson och Hyltenstam, 2003;Fridolfsson 2008). Boken bekräftar vår pedagogiska planering och vår baklängesplanering av våra projektarbeten.

Projektet med bilder som stöd ska ge barnen förkunskaper för att bli mottagliga för nya perspektiv och kunskapande. Barnen behöver hjälp med sortera sina intryck och det gör vi genom samtal i interaktion med andra. "Det är en förmåga som utvecklas över tid och inte kommer av sig själv utan är ett resultat av förskolans och skolans arbete att utveckla barnets perceptionsförmåga och föreställningsförmåga" (" Undervisning i förskolan" Venger & Mukhina, 1982).

 

 

 

 

 

 

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,