Mattespanarna 4B - Kap 4 Tid, vikt och volym

Hur mycket är klockan i Sydney när du vaknar? Vilken buss måste du ta för att hinna i tid till biofilmen som du och din kompis ska se? Hur många flaskor läsk måste ni köpa till klassens disco?
Dessa och liknande frågor kommer du att få jobba med i detta kapitel.

Arbetsområde:

I detta kapitel kommer vi att arbeta med:

• Olika tidsuttryck - för att kunna förstå och använda olika tidsenheter.
• Tidszoner - för att veta vad klockan är i andra länder.
• Räknar ut tidsskillnader - för att kunna ta reda på när biofilmen slutar eller när du behöver åka för att komma i tid.
• Olika viktenheter - för att kunna mäta och uppskatta vikten hos både lätta och tunga föremål.
• Olika volymenheter - för att kunna mäta upp ingredienser när du bakar.

   Viktiga begrepp:

    Dessa begrepp behöver du förstå och kunna använda: 

    tidszon, dygn, kvartal, analog tid, digital tid, volym

   Konkreta mål:

Du ska kunna:

•     sambanden mellan tidsuttrycken sek - min - h - dygn - vecka - månad - kvartal - år
•     tolka en karta med världens tidszoner
•     sambanden mellan viktenheterna kg, hg och gram och volymenheterna l, dl, cl och ml
•     göra beräkningar med tidsskillnader
•     lösa enkla problem där det gäller att välja lämpligt räknesätt och till viss del bedöma rimligheten
•     beskriva en egen lösning och se likheter och skillnader

   Bedömning:

Jag kommer bedöma din förmåga att:

•     se sambanden mellan tidsuttrycken sek - min - h - dygn - vecka - månad - kvartal - år
•     tolka en karta med världens tidszoner
•     se sambanden mellan viktenheterna kg, hg och gram och volymenheterna l, dl, cl och ml
•     göra beräkningar med tidsskillnader
•     lösa enkla problem där det gäller att välja lämpligt räknesätt och till viss del bedöma rimligheten
•     beskriva en egen lösning och se likheter och skillnader

Undervisning:

Vi kommer att:

• lösa spanaruppdraget tillsammans
• ha genomgångar
• spela spel
• arbeta enskilt och tillsammans

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• föra och följa matematiska resonemang, och
• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll

• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.
• Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder.
• Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

Kriterier

• Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett välfungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
• Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett välfungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
• Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
• Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
• I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
• Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
• Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
• I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.