Samhällskunskap: Demokrati, Sveriges styre och ekonomi år 4-5 Knappekullaskolan 2017/2018 och 2018/2019

Nu ska du få möjlighet att lära dig mer om hur det är att leva i en demokrati. Vi kommer prata om vad som kännetecknar ett demokratiskt samhälle, samt jämföra med motsatsen. Du ska känna till hur Sverige är uppdelat i olika delar som riksdag, landsting och kommun och vilka olika funktioner de har. Vi kommer också prata om olika sätt man kan påverka i skolan och i samhället. Vi kommer också att arbeta med privatekonomi och samhällsekonomi - inkomster, utgifter och skatter. När du arbetat med detta så ska du ha skapat en förståelse hur det politiska Svenska samhället är uppbyggt.

Konkreta mål

Efter arbetsområdet ska du:

- känna till hur individen och samhället påverkar varandra. 
- veta hur Sverige styrs på olika nivåer.
- känna till de olika partierna och vad de står för.
- veta hur ett val går till.

Arbetssätt

Du kommer att

- lyssna på genomgångar
- se på filmer
- arbeta med olika typer av uppgifter enskilt och i grupp
- få lära dig nya ord och begrepp kopplat till de olika delarna 
- träna resonemang och att uttrycka åsikter i samhällsfrågor 

Bedömning

Du kommer visa dina kunskaper på följande sätt:

- I diskussioner och arbetsuppgifter under arbetets gång.
- I en kortare skrivuppgift där du beskriver och resonerar kring Sveriges demokrati. 
- Vid ett provtillfälle. 
- Dina egna reflektioner om demokratibegreppet och dess betydelse för oss människor. 

Läroplansmål

Syfte

• reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
• analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Centralt innehåll

• Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
• Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landsting och stat använder skattepengarna till.
• Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut, till exempel genom att rösta i allmänna val eller skapa opinion i sociala medier.
• Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer.
• Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom olika samhällsstrukturer.
• I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan utifrån något givet exempel föra enkla resonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka.
• Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument.
• Eleven har grundläggande kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska beslutsprocesser fungerar och visar det genom att föra enkla resonemang om hur demokratiska värden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang.